Budget- och skuldrådgivaren kan ge praktiska råd om hur du kan gå tillväga i din skuldsituation och hjälper till med de ekonomiska beräkningar som behöver göras.
De kan också ge råd om vad som krävs för att kunna göra
en ansökan om skuldsanering.
Budget- och skuldrådgivaren hjälper även till med omprövningar och överklaganden gällande skuldsanering.
För skuldsatta som inte uppfyller skuldsaneringslagens krav eller som villha
andra typer av betalningsuppgörelser kan rådgivaren räkna fram
realistiska betalningsförslag.
Rådgivaren kan i samråd med den skuldsatte arbeta för att förhandla fram nya betalningsvillkor hos fordringsägarna.
Kommunen är skyldig att hjälpa dig
Kommunen är enligt skuldsaneringslagen skyldig att hjälpa dig.
I lagen står: ”Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet
Bestäm tillsammans med ditt barn vilka regler som gäller för Internetanvändning.
Bestäm vilka tider som barnet får surfa.
Lär barnet att aldrig lämna ut personlig information.
Installera ett Internetfilter, vanligtvis ett datorprogram, som kan filtrera vissa nyckelord eller blockera vissa webbadresser på Internet.
På så vis kontrollerar du hur barnet använder datorn. Internetfilter för hemmabruk brukar kallas föräldrafilter eller föräldrakontroll. Den här typen av filter brukar bland annat användas på skolor och bibliotek.
Här kan du läsa mer om hur du skyddar din familj och hur du installerar föräldrafilter:
1. Ta barnens Internetvardag på allvar Det som sker på exempelvis skolan och Internet är i många barns och ungdomars ögon likställt - ta därför deras
Internetvardag på lika stort allvar som deras övriga vardag.
Vifta aldrig bort någonting genom att exempelvis säga
"Det är nog inget allvarligt, det är ju bara på Internet".
2. Fråga hur det funkar Barn och ungdomar är experter på sin egen fritid
så fråga och låt dem förklara hur det fungerar.
3. Surfa runt
Surfa själv runt och kolla läget på Internet,
kolla upp sidor där du vet att ditt/dina barn vistas-
läs den informationen som finns om sidan, hur man anmäler osv.
4. Internetregler
Sätt er ner och utforma Internetregler tillsammans.
Skriv gärna ned vilka sidor som är okej att besökaoch
vilka som inte är det.
Kom även gärna överens om vilken information som är okej
eller inte att lämna ut -glöm inte förklara varför.
5. Bli medlem
I synnerhet när det gäller yngre barn så skadar det inte att själv bli medlem på de sajter ditt/dina barn besöker –
men dölj det aldrig utan var ärlig och berätta varför.
Gör heller inget övertramp utan underlag för oro, utan respektera att vissa saker är privata även på Internet och inte bara i dagboken under kudden eller i mobiltelefonen.
Tio tips till föräldrar om internet
Kom ihåg att även när ditt barn vet mer om teknik och surfande än du själv så är det fortfarande du som har längst erfarenhet av det vanliga livets normer och regler, glädjeämnen och faror.
Guiden är framtagen av Medierådet i samverkan med representanter från Aftonbladet.se, BitoS, Eniro, IT-Företagen, Lunarstorm, Microsoft, MSN och TeliaSonera.
Agorafobi innebär att man har en ihållande rädsla för situationer som man tror är svåra att fly ifrån eller få hjälp i vid händelse av en panikattack.
Rädsla och undvikande i en viss situation brukar vara särskilt stark
när förväntningarna är höga om att en panikattack skall inträffa,
när konsekvenserna förväntas vara särskilt allvarliga,
och när man inte tror att man kan handskas med situationen på ett effektivt sätt.
Eftersom agorafobi definieras som en rädsla för situationer i vilka man kan få en panikattack kan även en rädsla för mera subtila stimuli som väcker stark rädsla anses utgöra olika former av agorafobi.
Några exempel är användningen av olika substanser:
(t.ex. kaffe), fysisk träning, filmer som väcker känslor, kvava eller fuktiga miljöer,sexuellt umgänge m.m.
Om agorafobin förvärras kan man bli alltmer beroende av närstående i sin vardag.
Man kan komma att alltmer ställa krav på dem
att de följer med när man går hemifrån eller när man skall till en social situation.
Exempel på agorafobiska situationer är:
affärer, köer, folksamlingar, små rum/tunnlar, broar, bilresor, flygresor,
Vi vill stoppa droger som säljs på nätet. Droger som inte narkotikaklassats kan säljas och brukas legalt - av barn.
Vi vet att det sätt som vi narkotikaklassar droger enskilt inte fungerar i dagens situation när nya varianter av en drog tas fram redan innan man hunnit narkotikaklassa en annan variant av drogen.
Vi undrar vad som krävs för att den lagstiftande makten ska känna
ett etiskt ansvar att agera för att skydda barn i Sverige
från att kunna bruka farliga droger legalt?
När ska droger narkotikaklassas som grupp i Sverige?
Idag kan barn hämta ut legala droger via postombuden och sms-aviseringar. Postombuden uppfattar att de inte får informera föräldrarna om att deras barn hämtar ut små brev som barnen betalar dyrt för.
Fläcklistan - hjälpen för att ta bort dina fläckar!
Blod
Blöt och torka genast med kallt vatten. Tvätta sedan med varmt vatten och enzymtvättmedel.
Bläck
Blöt och torka genast med kallt vatten och tvättmedelslösning. Tag bort svårare fläckar med T-sprit eller perkloretylen.
Bär/frukt
Blöt och torka med salt- eller ättikslösning lös upp intorkad fläck med glycerin, svåra fläckar med T-sprit eller vätesuperoxid. Blek ev. med citronsyrelösning. Tvätta sedan med enzymtvättmedel.
Choklad
Skrapa av ytan, torka av med ammoniaktvållösning. Ta bort svåra fläckar med lacknafta. Tvätta med enzymtvättmedel.
Coca-Cola
Blöt och tvätta genast med kallt vatten. Vätesuperoxid på svåra fläckar.
Fett
Täck nya fläckar med potatismjöl eller krita, vänta 15 minuter. Borsta bort och upprepa. Tag bort svåra fläckar med lacknafta. Tvätta med enzymtvättmedel.
Frukt
Citronsyrelösning, T-sprit eller såpvatten.
Fågelträck
Skrapa av ytan. Diskmedel med ammoniak. Blek med citronsyre- eller ättiklösning.
Glass
Blöt med kallt vatten och skölj. Ta bort svårare fläckar med perkloretylen.
Grädde
Ljummet vatten med enzymtvättmedel.
Gräs
Blöt med ammoniaktvållösning. Badda svåra fläckar med T-sprit. Tvätta med enzymtvättmedel.
Honung
Blöt med enzymtvättmedel. Svåra fläckar med lacknafta.
Hudkräm
Skrapa fläcken, blöt med ammoniaktvållösning. Lös intorkat med glycerin. Använd absorberande pulver (se fett) på känsliga ytor.
Hårspray
Torka med kallt vatten + T-sprit. Använd svamp.
Kaffe
Badda med ammoniaktvållösning. Blöt upp med hett vatten. Gamla fläckar upplöses med glycerin.
Ketchup
Blöt upp med enzymtvättmedel. Använd lacknafta till intorkade fläckar.
Kräkningar
Ljummet vatten med enzymtvättmedel. ev. vit ättikslösning. (1 msk 7% ättika i 2,5 dl vatten)
Kulspetspenna
Lös upp med T-sprit i ljummet vatten eller blöt med ammoniaktvållösning.
Likör
Ljummet vatten eller ammoniaktvållösning. Gamla fläckar löses med glycerin.
Lim
Lös upp med T-sprit, ättikslösning eller ev. aceton. Obs ej aceton på acetat eller triacetat!
Läppstift
Tvätta genast med kall salt- eller ättikslösning. Lös intorkat fläck med glycerin. T-sprit eller vätesuperoxid på svårare fläckar. Tvätta rent med enzymtvättmedel
Läskedrycker
se Coca-cola eller Marmelad/saft
Majonnäs
Tvätta med diskmedelslösning. Tag bort svåra fläckar med ammoniak.
Marmelad/saft
Skrapa av fläcken. Blöt med enzymtvättmedel. Ta bort svårare fläckar med perkloretylen.
Mjölk
Blöt med kallt vatten och skölj. tag bort svårare fläckar med perkloretylen.
Målarfärg
Åtgärda omedelbart. Vattenlöslig färg, skölj med kallt vatten. Ej vattenlöslig, använd lacknafta. Lös intorkad med terpentin. I övrigt se färgburk.
Mögel
Avtagbart tyg kan blötläggas i filmjölk (med pepparrotsbitar) i ett dygn. Skölj sedan och behandla med ammoniaklösning.
Nagellack
Badda med aceton. (Obs ej på acetat eller triacetat)
Olja
Badda med perkloretylen, och blöt upp med ammoniaktvållösning. Skölj väl.
Rost
Koncentrerad vinsyra eller citronsyrelösning.
Rödvin
Blöt upp med vitt vin genast, annars täck med salt. Tag bort svårare fläckar med T-sprit eller vätesuperoxid. Glycerin för intorkad fläck.
Senap
Tvätta med diskmedelslösning. Ammoniak på svåra fläckar.
Skokräm
Badda med terpentin. Behandla sedan med tvållösning.
Sprit
Torka av med diskmedelslösning, skölj i varmt vatten.
Stearin
Låt torka, plocka bort så många bitar som möjligt. Lägg läskpapper över och under fläcken och stryk med varmt strykjärn.
Svett
Blöt med enzymtvättmedel eller ammoniaktvållösning.
Sylt/sötsaker
Badda med ljummet vatten och tvållösning.
Sås
brun/vit Varmt vatten och diskmedel.
Te
Badda med ljummet vatten och ammoniaktvållösning. Gamla fläckar med glycerin.
Tuggummi
Kyl med is i plastpåse och skrapa bort. Rester med lacknafta.
Ägg
Badda med kallt saltvatten. Ta bort svåra fläckar med perkloretylen.
Öl
Blöt med diskmedellösning. Svåra fläckar med ättiklösning.
Övriga medel & innehåll
Ammoniaktvållösning
1 del ammoniaklösning + 1 del tvållösning
Citronsyrelösning
(blekmedel) 3 tsk ättiksyra (24 %) i 2,5 dl vatten ( ej bomull, lin eller viskos)
Saltlösning
1/2 msk i 2,5 dl kallt vatten
Ättiksyrelösning
1 del ättiksyra (24 %) + 1 del vatten (ej bomull, lin eller viskos)
Vad tål olika material
Acetat
Tål max 40° värme. Vid högre temperatur kan materialet få varaktiga veck. Var försiktig vid våttvätt - gnid ej! Acetat blir svagare i vått tillstånd och tål inte aceton!
Blandmaterial
Vid rengöring ska man ta hänsyn till den ömtåligaste fibern. Tex. ett material som består av bomull, viksos, lin, skall behandlas försiktigt i vått tillstånd. Inte sträckas, vridas eller gnidas pga viskosen.
Bomull
Tål tvättning men krymper. Inga speciella regler för fläckborttagning, annat än för syror.
Lin
Inget möbeltyg består av 100% lin, så man måste ta hänsyn till andra fibertyper.
Modal (förbättrad cellulosa)
Har bättre egenskaper än viskos. Tål 60° värme. Tvättegenskaper mellan bomull och viskos.
Syntetfiber
Samtliga syntetfiber är lättbehandlade. Tål både vatten och våtgnidning. Vid fläckborttagning skall man ändå inte gnida eftersom fläcken kan gnidas in i fibern.
Triacetat
Bör behandlas som acetat. Tål inte aceton eller tr!
Ull
Tål inte för varmt vatten, max 30°. Tovar sig vid gnidning i vått tillstånd och krymper.
Velour
Ska bortas efter rengöring så att luggen reser sig igen.
Viskos (rayon,cellolusafiber)
Materialet tappar 30-40% styrka i vått tillstånd. Får inte våtgnidas! Deformeras lätt när det är vått och krullar sig lätt. 40° vid tvätt.
Självhjälp på vägen - information, stöd och hjälp vid funktionshinder
Tips om en ny hemsida!
Självhjälp på vägen är en hemsida som tagits fram i samarbetemellan medlemmar iAttention i Uppsalaoch Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vidAkademiska sjukhuset i Uppsala.
Bättre förståelse och kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder ser vi som den bästa grunden för självhjälp, vård och stöd.
Denna hemsida kan vara en resurs för landet genom att ta in
är ett nätverk för organisationer, som var för sig representerar människor med psykisk ohälsa och sjukdom, neuropsykiatriska funktionshinder, beroendeproblematik och suicidalitet samt deras anhöriga.
Om Tjejjouren.se Tjejjouren.se är en portal för Sveriges tjejjourer.
Här kan du hitta din närmaste tjejjour eller botanisera bland informationstexterna i Tjejguiden.
Sidan Tjejjouren.se vänder sig främst till alla som identifierar sig som tjejer i åldrarna 12-20.
Men också till dig som är anhörig till en ung tjej eller är nyfiken på tjejjoursrörelsen.
Du som är ung tjej kan också ställa en fråga direkt här på sidan.
Den besvaras av en jourtjej inom 48 timmar.
Tidigare har tjejjourerna chattat med unga tjejer över MSN.
I Tjejjouren.se finns ett nytt chattverktyg som är mer användarvänligt för tjejjourerna och säkrare för de stödsökande tjejerna.
I Tjejjouren.se finns också ett stort intranät där jourtjejerna kan samarbeta och
utbyta tankar och erfarenheter.
Sammanlagt har 5,3 miljoner satsats på Tjejjouren.se av ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige), SKR (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund), Allmänna arvsfonden och Ungdomsstyrelsen.
Vill du ha kontakt med Tjejjouren.se? Mejla oss.
Har du synpunkter på sidan? Mejla webbredaktören.
Och så svar på allmänhetens två vanligaste frågor om Tjejjouren.se:
Behövs verkligen sidan? Ja. Statistiken visar att många unga tjejer har det tufft.
De utsätts för kränkningar, övergrepp och sexuellt våld i en helt annan utsträckning
än de jämnåriga killarna.
Dessutom bär många på ångest och självmordstankar och lider av självskadebeteende.
Trycket på tjejjourerna är ofta hårt. Ändå är det inte alla som vet om att rörelsen finns.
Tjejjouren.se är ett sätt att nå ut till de unga tjejer som behöver en tjejjour.
Även de som bor i en kommun där det inte finns någon.
Det är också ett sätt att synliggöra en stor, viktig men ganska okänd rörelse.
Men killarna då?
Ja, det behövs säkert killjourer, och jourer som vänder sig till alla kön.
Tjejjoursrörelsen har verkat och vuxit sedan 1996 och det är mycket hårt och frivilligt arbete som har gjort den här sidan möjlig.
Du som känner dig beredd att göra samma insats för killarna, sätt igång!
Socker påverkar hjärnan och skapar beroende precis som alkohol och narkotika. Bitten Jonsson berättar vad som händer när du äter socker.
Extern länk:
Läs mer om Bitten Jonssons forskning
Har du koll på hur mycket socker du äter, och varför? Testa dig själv och se om du är i farozonen.
1. Har du under senaste året någonsin ätit mer sötsaker* än du tänkt dig och/eller fortsatt använda sötsaker* när du inte tänkt dig det?
2. Har du under senaste året, försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket sötsaker*?
3. Har du, under senaste året känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med sötsaker*?
4. Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter sötsaker*?
5. Har du, under senaste året någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa sötsaker*?
6. Har du, under senaste året någonsin använt sötsaker* för att lindra känslomässigt obehag såsom trötthet, energibrist, nedstämdhet, tristess, irritation, värk och/eller annat obehag?
*Obs: även läsk, glass, bröd, pasta, potatis, chips, kakor och bakelser m. fl. kolhydrater.
Nyckel:
0-1 ja-svar - Du har ett socialt bruk, det vill säga inga problem
2-3 ja-svar - Du har förmodligen ett skadligt bruk. Det kommer att få konsekvenser.
4-6 ja-svar - Risken är mycket stor att du har ett beroende
Källa: Testet är grundat på självdiagnosen UNCOPE som används för screening av alkohol-, narkotika- och tablettmissbruk. Addictionspecialisten Bitten Jonsson har bearbetat testet för självdiagnos av sockerberoende.
Alla växter behöver ljus men alla behöver inte lika mycket. De som i naturen växer på stäpp eller i öken behöver som krukväxt mer ljus än de som växer i skuggan under djungelns träd. Det kan alltså vara bra att känna till varifrån växten härstammar. På våra informationsskyltar står detta angivet.
Generellt kan man säga, att växter med mörkt gröna blad kräver mindre ljus än växter med mycket ljust i bladen. De senare har ju mindre grön bladyta, mindre klorofyll och måste få så mycket ljus som möjligt på den lilla gröna yta som finns. Men undantag finns! Både gullranka och silverkalla och flera med dem trivs bra en bit in i rummet.
Hur mycket och hur ofta ska jag vattna?
Det är en fråga som inte går att ge ett enkelt svar på, eftersom det är många faktorer som spelar in. En del växter som exempelvis hemtrevnad, adiantum och hibiskus ska alltid ha lätt fuktig jord och bör inte torka. Benjaminfikus, aralia och en del palmer trivs med att få känna skillnad på vått och torrt vilket är detsamma som att du låter jorden torka lätt mellan givorna. Kaktusar och andra suckulenter ska vattnas med intervall, du vattnar först när jorden torkat till. Så har de det i naturen och så trivs de att ha det som krukväxt.
Om växten står varmt som över ett element eller svalt spelar också in, om den är i full växt eller i vintervila likaså. Man kan alltså inte ange vissa dl per gång eller vecka. Läs på våra växtskyltar, så får du veta, hur växten vill ha det. Sedan får du helt enkelt lära dig efterhand - du får 'leva med' växten. Dock ska du veta, att de flesta växter kan klara av att torka ut någon enstaka gång men de flesta dör av övervattning och med restvatten kvar i ytterkrukan.
Ska jag vattna uppifrån eller underifrån?
I moderna krukväxtodlingar vattnas växterna underifrån. Det ser du på krukan, som inte bara har stora bottenhål utan också en liten 'klack' att stå på, så att vattnet kan rinna under krukorna. Fortsätt gärna med den metoden. Men om dina växter står i ytterkruka är risken stor, att restvatten blir stående i den och det kan få förödande följder. Rejäla fat under krukor med stora bottenhål är faktiskt lättast att hålla kontroll på. Här ser du restvattnet och häller bort det. Växterna i ytterkruka kan du mycket väl vattna ovanifrån på jorden - men övervattna inte!
Behöver jag ge växterna näring?
Nyomplanterade växter får tillräckligt med näring från den nya, friska jorden. De flesta växter har sin tillväxtperiod under sommaren och det är då man vattnar mest. Efter en månads tid är i regel näringen i jorden förbrukad och ny måste tillföras. Bäst är att ge växterna svag eller mycket svag dos flytande näring i vattnet vid varje giva från mars till september. Då blir både tillförsel och tillväxt jämn, risken för övergödsling blir liten och därmed minskas risken för brännskador på rötterna.
En annan metod att gödsla är att lösa upp näringspulver eller -korn i vattnet.
Om du vill göra det bekvämt för dig, gödslar du med långtidsverkande näring. Vi säljer t ex Multicote/Pokon, näringskorn, som du blandar direkt i planteringsjorden. Varje gång du vattnar löses för växten lagom mängd näring upp. Detta varar i några månader eller upp till ett halvår. På samma sätt fungerar näringspinnar, som du trycker ner i krukjorden.
Du bör alltså ge växterna näring - näringsbrist sätter fort sina spår. Vilken metod du föredrar spelar ingen roll - det viktigaste är ATT du gödslar och att du noga följer anvisningarna och inte överdoserar.
Måste jag plantera om mina krukväxter? När ska jag i så fall göra det?
Nyinköpta växter behöver i regel inte planteras om direkt. Men om du tycker, att krukan är liten och att det är svårt att hålla den lilla jordvolymen fuktig, då kan du ge växten en större kruka för att underlätta för dig. Om det är en blommande växt du köpt, slår du av krukan och flyttar försiktigt hela klumpen över i nästa utan att oroa rotsystemet. Det brukar gå bra.
De allra flesta krukväxterna vilar över vintern, de hämtar krafter för kommande tillväxt och blomning. I regel är vilan över i slutet av februari - början på mars månad men tillväxten har ännu inte kommit igång. Nu är den bästa tiden! Men du behöver säkert inte plantera om alla dina växter. Slå krukan av klumpen och se efter, hur det ser ut. Vänd växten upp och ner och slå av krukan mot t ex en bordskant. Om den sitter hårt kan du i stället klippa upp plastkrukan med en sekatör - akta rötterna! - eller slå sönder lerkrukan med en hammare. Om det är mest rötter och minst jord i krukan är det dags att plantera om. Likaså om det har bildats en rotsnurra i botten.
Ju yngre växter desto tätare omplanteringar - stora och gamla växter kan i flera år nöja sig med lite ny jord ovanpå den gamla.
Hur gör jag när jag planterar om?
Förbered 'den stora dagen'. Se till att du har krukor av varierande storlek, att det finns jord hemma och att den är fuktig, att du har tillgång till lecakulor och ev. lera och grov sand, att det finns blomsterpinnar, band eller bast och kontrollera att växterna är nyvattnade.
Gamla krukor skurar du rena - lerkrukor är lättare att rengöra, om de först får ligga i blöt en stund. Nya lerkrukor får vattendra en timmes tid för att inte sedan suga all fuktighet från jorden. Välj själv om du vill plantera i plast-eller lerkruka - men det måste finnas rejäla bottenhål i dem. Undvik däremot lerkruka till orkidéer - de ska stå i ribbamplar, trådkorgar eller plastkrukor med sidohål.
Formen på krukan bestämmer däremot växtens rotsystem: Växter med utbredda, grunda rötter bör planteras i låga krukor eller skålar, växter med djupa rötter i höga och smala.
Häll en handfull jord i krukan. Sätt i rotklumpen och fyll på jord runtom. En del arter som t ex gardenia och rumsgran ska stå i samma höjd som tidigare, sparrisar och flamingoblommor djupt i hög kruka precis som palmer. Det gäller alltså att känna till, hur klumpen ska placeras - sådana uppgifter finns på våra växtskyltar.
De växter som ska stå djupare än tidigare, får lite jord ovanpå den gamla. Så skakar du krukan, så att jorden kommer in mellan rötterna och trycker till jorden lätt - tryck inte på klumpen. Vattna försiktigt i krukans kant så att jorden sätter sig. Vänta med nästa giva, tills jorden har torkat till. Om du vattnar för mycket, ruttnar rötterna i stället för att växa ut i den nya jorden.
Ska rötterna beskäras?
När du ändå har krukan av, kan du studera rötterna. De ska inte beskäras men väl putsas till. Skär bort eller lös upp eventuella rotsnurror, som kan ha bildats i botten. Skär bort allt ruttet och torrt och alla bruna rötter. Bara friska rötter ska med i den nya krukan - det ska lukta friskt och gott.
Vilken jord ska jag använda?
Till de allra flesta av dina krukväxter kan du använda en standardjord av god kvalité. Vi säljer bl a jord från Jerletorf och den är garanterat bra och väl sammansatt. Som de flesta krukväxtjordar är den grundad på torv men innehåller också sand, lera, lecakulor och näring. Det är viktigt att jorden behåller sin struktur, att den inte faller ihop efter ett tag och blir så kompakt, att den knappast går att vattna och att luften inte kommer in i den.
En del växter kräver tung, kompakt jord, andra genomsläpplig eller lucker och porös. Du kan ha standardjorden som grund och blanda i det som behövs för respektive växt. Våra växtskyltar ger dig vägledning.
Ska växterna beskäras? När gör man i så fall det och hur?
Krukväxter beskär man för att få dem runda och täta och för att få fler blommor i de blommande arterna.
Det allra bästa är att först plantera om växterna, låta dem vila ett par veckors tid och sedan beskära dem. Detta för att inte samtidigt oroa dem både över och under jord. Många vill göra allt på en gång, när man ända har allt framme på arbetsbänken. Visst går det bra, men det kan ta lite längre tid för växten att komma igång och hämta sig efter 'ingreppen'.
Efter vintern är en hel del växter tunna och taniga, har tappat blad, blivit kala och är i stort behov av 'föryngring' - beskärning. Använd en ren och vass kniv och var inte rädd för att skära. Lämna två tre blad / bladpar på varje gren - det avskurna kan du använda som sticklingar till förökning. Undvik att skära in på hårt förvedade stammar, där växten kan ha svårt för att bryta om.
Rankor, som blivit kala kan du också beskära - eller linda kring stativ, spaljé eller båge, så syns skavankerna mindre. Ampelväxter, som blivit för långa och fått kala rankor, kan du också linda kring käpp eller stativ. Om du vill beskära dem, gör du det långt uppe mot krukan - om du bara tar av toppen, får växten en egendomlig form.
Torr luft - vad gör jag åt den?
De flesta växter mår bättre i fuktig luft - den senaste upptäckten är att saintpaulia blommor rikligare i fuktig luft!
Försök alltså att höja luftfuktigheten. Det finns allt från sofistikerade till mycket enkla metoder: Du kan låta en automatisk luftfuktare finfördela vatten till dimma och pusta ut den i rummet eller du kan ställa ut fat med vatten att avdunsta. Vattenbehållare för elementen har stor avdunstningsyta men tyvärr ofta en mycket liten vattenbehållare. Glöm inte att fylla på!
Enstaka växter, som kräver fuktig luft kan du hjälpa så här. I botten på en ytterkruka som är minst 3 cm större än plantkrukan runtom lägger du en upp- och nervänd djup tallrik eller skål. Häll i så mycket vatten att plantkrukan står torr på tallriken. Vattnet kan nu dunsta omkring plantan, som trivs och mår bra.
Samma idé tillämpas, om du låter växter stå på ett lager lecakulor på en bricka eller ett balkonglådefat. Vattnet får inte nå upp till plantkrukan - detta har inget med vattningen att göra.
Att duscha växterna är bra. Det höjer inte luftfuktigheten något nämnvärt - såvida du inte duschar dem många gånger om dagen - men det håller bladen rena. Växter med ludna blad samlar mest damm och bör också duschas. OBS! Vattnet måste vara minst lika varmt som bladen. Kallt vatten på varma blad ger bestående fläckar. Duscha bladen på morgonen och se till att de torkar i skuggan före kväll. Undvik vattenstänk på utslagna blommor.
Ett annat sätt att höja luftfuktigheten på är att ha många växter tillsammans - så hjälper de varandra. Av det vatten du ger växterna får du 90 % tillbaka i form av vattenånga, som de avger. 9 dl av 1 liter i retur!
Kan jag flytta på mina krukväxter?
Blommande, knoppsatta växter bör du låta stå kvar på sin plats över blomningen. - risken är annars att knopparna faller.
Växter som inte tål stark sol som t ex saintpaulia och kornettblomma, kan du flytta från söder till norr på våren. Till hösten gör du omvänt för att de ska få så mycket ljus som möjligt över vintern. Bladväxter kan du ge en ny plats under förutsättning att den är mer gynnsam än den tidigare.
De allra flesta inneväxterna trivs utomhus över sommaren. Observera dock, att platsen bör vara skyddad mot sol, vind och regn. Om du tänker plantera dem, så gör det med krukan kvar, annars blir det svårt att få alla rötter med in till hösten. Och glöm inte bort att vattna och gödsla dem, som inte vilar.
Bladglans - kan jag använda det till alla mina växter?
Växter med ludna blad får du på inga villkor behandla med bladglans! Inte heller växter, som har ett skyddande vaxskikt på bladen.
Gör först bladen rena och dammfria genom att duscha dem. Låt torka. Om de sedan inte är blanka nog utan har t ex fläckar av kalkhaltigt vatten, kan du spraya dem försiktigt med bladglans. Håll flaskan minst 30 cm från bladen och spraya ALDRIG på undersidan! Då täpper du till de livsviktiga klyvöppningarna.
Vad gick fel?
Bladskador:
Gula blad: För mycket vatten, för lite ljus. Stress. Etylen
Gröna till synes friska blad faller: Ljusbrist, vattenbrist
Bleka blad: Felaktig gödsling
Bleka gröna / gula blad med gröna nerver: Kloros = järn eller manganbrist, för högt pH-värde
Intorkade bladspetsar och -kanter: För torr luft, för lite vatten, för mycket eller för stark näring
Bruna, torra fläckar: För stark sol, för torr luft
Brunsvarta, mjuka fläckar: För fuktig luft nattetid
Korkartade 'vårtor': För mycket vatten i samband med fuktig luft
Klibbiga blad: Angrepp av bladlöss, sköldlöss, ullöss etc.
Svart, sotig beläggning: Sotdagg = svamp, som växer i exkrementer
Grå, silveraktiga blad: Angrepp av trips, som lämnar svarta prickar på undersidan av bladet
Vita gångar: Angrepp av minerare
Skador på blommorna
Inga knoppar bildas:
Ljusbrist, för varmt, för kallt, inte rätt dagslängd, angrepp av skadedjur
Knopparna torkar in:
Ljusbrist, för varmt, för torrt, för lite vatten
Knopparna faller av:
Ljusbrist, vattenbrist, torr luft, etylengas från t ex frukt, angrepp av skadedjur
Missformade blommor:
Angrepp av skadedjur
För lite ljus kan orsaka:
Svag växt, lång och tanig planta. Bladen blir mindre, skaften längre och de nya skotten tunna och veka. Intorkade bladspetsar och -kanter. Missbildade blad. Blommande växter får inga knoppar eller tappar dem
För mycket ljus, för stark sol:
Bladen blir matta, livlösa, gråa. Vackra teckningar och mönster försvinner. Brännskador
För kallt:
Plantan stannar i växt, får intorkade bladspetsar, deformerade blad, bladen torkar in eller faller av. Vissa bladväxter får köldskador redan vid 15o som t ex gullranka, silverkalla, maranta och kroton
För varmt:
Skador uppträder mest vintertid, när ljuset är svagt, dagarna korta. Ju högre temperatur desto torrare luft och desto fortare torkar krukjorden ut. Plantan stressas, bladen får fläckar, gulnar och faller av
För lite vatten och för torr luft:
Torra bladspetsar och bladkanter, fläckar på bladen. Spinn och trips trivs och utvecklas snabbt
För mycket vatten i för fuktig luft:
Bladen blir gula, får fläckar i kanterna och faller av. Plantan stannar i växt, vissnar och dör. Våreld, kaktusar och andra suckulenter får korksjuka. Allt detta händer oftast vintertid och i svalt rum
Etylen från t ex frukt i närheten:
Etylen finns i växten men också i frukt och grönsaker och inte minst i julgranen. Gasen påskyndar mognadsprocessen och gör att knoppar och blommor faller av. Mycket känsliga för etylen är orkidéer, julstjärna, trillingblomma, begonia och hibiskus. Ställ aldrig frukt nära dessa!
Det kryper och det rör sig!
Skadedjur, som lever utanpå; växten kan du bli kvitt. Börja med att duscha av växten med högsta tryck på vattnet. Upprepa några gånger med ett par dagars mellanrum.
Om djuren inte försvinner, kan du spruta med 3-procentig såpsprit, som finns på Apoteket eller med 1/2 dl grönsåpa i 1 liter ljummet vatten.
Ullöss och sköldlöss kan du kväva genom att spraya bladglans på dem.
Skadedjur, som lever inne i bladen behandlas med något kemiskt preparat, som vattnas eller blandas i jorden och som rötterna suger upp i växten.
Om Du är osäker om vilket djur, som angripit din växt, slår du upp kapitlet om skadedjur i någon krukväxtbok eller tar en angripen växtdel med till butiken. OBS! I en plastpåse och utan att öppna denna bland växterna!
Mitt namn är Sarah
Jag är blott tre,
Mina ögon är svullna
Jag kan inte se.
Jag måste vara dum,
Jag måste vara dålig,
Vad kunde ha gjort
min pappa så arg?
Jag önskar jag vore bättre,
Jag önskar att jag inte var ful,
då kanske min mamma
skulle ändå vilja krama mig.
Jag kan inte tala alls,
Jag kan inte göra fel
annars I'm inlåst
hela dagen lång.
När jag vaken I'm all alone
huset är mörkt
mina föräldrar är inte hemma.
När min mamma inte kommer
Jag ska försöka vara trevlig,
så kanske får jag bara
en piska i kväll.
Gör inte ett ljud!
Jag hörde precis en bil
Min pappa är tillbaka
från Charlie's Bar.
Jag hör honom svära
mitt namn kallar han
Jag trycker mig
mot väggen.
Jag försöker dölja
från hans onda ögon
Jag är så rädd nu
Jag börjar gråta.
Han hittar mig gråtande
skriker han fula ord,
han säger att mitt fel
att han lider på arbetsplatsen.
Han slår mig och träffar mig
och skriker på mig mer,
Jag får äntligen fri
och jag kör för dörren.
Han har redan låst den
och jag börjar gråta,
Han tar mig och kastar mig
mot den hårda väggen.
Jag faller till golvet
med mina ben nästan bruten,
och min pappa fortsätter
mer talat fula ord.
"I'm sorry!" Jag skriker
men nu alldeles för sent
hans ansikte har twisted
till ofattbara hat.
Den skada och smärta
och om igen
oh behaga Gud, förbarma dig!
oh please let it end!
Och han slutar till sist
och cheferna för dörren,
medan jag låg där orörlig
utbredde sig på golvet.
Mitt namn är Sarah
och jag, men tre,
tonight my daddy
mördade mig.
Det finns tusentals barn ute precis som Sarah.
Och du kan hjälpa !
Det vämjes till min själ,
och om du bara läser detta och inte ge det vidare ber jag om ursäkt,
eftersom du skulle behöva en hjärtlös person
som inte påverkas av det här mailet.
Och eftersom du drabbas göra något åt det!
Så allt jag ber dig göra är att ta lite tid att skicka det här på och erkänna att det här händer,
och att folk gillar hennes pappa bor i vårt samhälle,
och be om barnmisshandel att vissna ut och dö,
utan också be för säkerheten för våra ungdomar.
Vänligen vidarebefordra denna dikt på en Blue Ribbon mot barnmisshandel eftersom, så galen som det kan låta,
kan det bara indirekt ändra ett liv.
Donationer Go To ... ELIMINATE Child Abuse NU
A 501 (c) (3) nonprofit
Positions
1.one av varje barn är övergrepp av sina nära och kära var 10 sekunder i Amerika
2.Den lag doesnt skydda våra barn
Skadestånd till brottsoffer
Som offer för ett brott kan du få skadestånd av den som har begått brottet.
Sådant skadestånd kan röra ersättning för förstörda kläder, en utslagen tand, kostnader för sjukvård, sveda och värk eller kränkning.
Frågan om du ska få skadestånd kan prövas i samband med rättegången.
I vissa fall är åklagaren skyldig att företräda dig.
Du måste framföra ditt anspråk på skadestånd senast när huvudförhandlingen på domstolen börjar, men helst tidigare.
Skadeståndets storlek bestäms bland annat av praxis.
Hur ska jag göra för att få skadeståndet som domstolen dömt ut till mig?
Skadeståndet kommer inte att betalas ut automatiskt till dig, om inte din motpart hör av sig direkt till dig och ni själva gör upp om betalningen av skadeståndet.
Men du kan få hjälp av kronofogden att driva in skadeståndet.
Domstolen skickar domen till Kronofogdemyndigheten när överklagandetiden för domen har gått ut.
Du får sedan en skriftlig förfrågan där Kronofogdemyndigheten undrar om du vill ha hjälp med att driva in skadeståndet.
Myndigheten skickar förfrågan till alla som har fått en dom på skadestånd.
Fyll i och skicka in den blankett som du får av kronofogden.
Den här ansökan kostar ingenting för dig som ska få skadestånd.
Om den dömde inte har några tillgångar (du får ett skriftligt besked från kronofogden)
bör du göra en skadeanmälan till ditt försäkringsbolag.
Du kan givetvis göra en anmälan till försäkringsbolaget redan tidigare än så.
Hemförsäkringar och olycksfallsförsäkringar kan ofta ge ersättning vid skador på grund av brott.
Kom ihåg att du också kan vara försäkrad via arbetsgivaren eller din fackförening.
Om den som ska betala dig skadestånd saknar tillgångar och du inte kan få ut ersättning via försäkring kan du i flera fall få ersättning från Brottsoffermyndigheten.
På Brottsoffermyndighetens webbplats (länken öppnas i nytt fönster) kan du beställa blanketter för att ansöka om brottsskadeersättning.
Du kan även på eget initiativ ansöka hos Kronofogdemyndigheten om hjälp att driva in ditt skadestånd.
Allmänt om brottsskadeersättning
http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1297&refid=1296&parentId=1290
Många vet att den som begår ett brott är skyldig att ersätta offret för de skador som brottet orsakar.
Men vad hjälper det om gärningsmannen inte kan betala eller förblir okänd?
Det finns faktiskt ändå två möjligheter att få ersättning.
För det första kan offret ha rätt till ersättning från en försäkring och för det andra kan offret ha rätt till ekonomisk kompensation från staten, så kallad brottsskadeersättning.
Polisanmälan - en förutsättning för brottsskadeersättning
En förutsättning för att kunna få brottsskadeersättning är att brottet måste vara polisanmält.
En annan av förutsättningarna är att du inte ska kunna få ersättning för skadan från någon annan, t ex gärningsmannen eller ditt försäkringsbolag.
Försäkringsersättning Om den dömde gärningsmannen inte kan betala skadeståndet eller i de fall gärningsmannen förblir okänd därför att polisens utredning inte ger resultat eller därför att bevisningen inte räcker till för att fälla en av flera misstänkta ska du vända dig till ditt försäkringsbolag.
De flesta människor har någon typ av försäkring som ersätter skador vid brott.
Din hemförsäkring ger ersättning vid stöld och normalt också vid överfall,
vilket innebär att även personskador ersätts.
Med personskador menas såväl kroppsliga som psykiska skador.
Många människor har dessutom kollektiva eller individuella olycksfallsförsäkringar som kan ge ersättning vid personskada.
Kolla med din fackförening och arbetsgivare!
Ditt försäkringsbolag kan också lämna information.
Det är viktigt att du så snart som möjligt efter brottet anmäler skadan till ditt försäkringsbolag!
Möjligheten till brottsskadeersättning
Om det visar sig att din försäkring inte täcker skadan helt kan Du i många fall få ersättning från staten. Sådan ersättning kallas brottsskadeersättning. Det är i första hand personskador som ersätts. Det finns också möjligheter att få ersättning vid sakskador eller s k rena förmögenhetsskador, men dessa möjligheter är begränsade. Bestämmelserna om brottsskadeersättning finns samlade i brottsskadelagen.
Ansökan om brottsskadeersättning Du ansöker om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.
En sådan ansökan måste i princip ha kommit in till myndigheten inom två år från brottet eller från det att det rättsliga förfarandet har avslutats.
Myndighetens beslut i ett brottsskadeärende kan inte överklagas.
Däremot kan myndigheten ta upp ett beslut till omprövning antingen på begäran av sökanden eller på eget initiativ.
För att få reda på hur du skall göra för att ansöka om brottsskadeersättning kan Du vända dig till Brottsoffermyndigheten, polisen, åklagaren, brottsofferjouren eller kvinnojouren.
Ansökningsblanketter Här nedan finner du Brottsoffermyndighetens olika ansökningsblanketter.
Du kan beställa blanketter från myndigheten och de skickas då till dig med post inom kort.
Blanketterna finns också i pdf-format för utskrift - klicka på markerad text under rätt rubrik.
Du väljer själv ifall du beställer originalblanketter eller skriver ut från nätet!
Observera att några av blanketterna också går att fylla i direkt via datorn!
Det går dock inte att spara en ifylld blankett på datorn...
När du fyllt i dina uppgifter via datorn måste du själv skriva ut den ifyllda blanketten, underteckna den och skicka in till Brottsoffermyndigheten med vanlig post!
Om du vill beställa en eller flera blanketter – ange antal exemplar i rätt ruta och klicka på ”Lägg till”.
Om du vill beställa material ur någon annan kategori går du tillbaka till föregående sida och väljer det material som du vill beställa.
När du är klar slutför du din beställning genom att klicka på ”Beställ”.
Avslutningsvis fyller du i dina kontaktuppgifter och avslutar med att sända iväg din beställning.
OBS! Innan du skickar iväg beställningen - kontrollera att det material du valt verkligen finns med på beställningslistan!
Vi får ibland in oifyllda beställningslistor...
Materialet kommer att skickas kostnadsfritt med vanlig post till dig inom kort.
Ansökan - Brottsskadeersättning personskada
Denna blankett använder du när du vill ansöka om brottsskadeersättning vid personskada och kränkning.
Visst är det tråkigt att få vin på den nya vita skjortan eller den dyra heltäckningsmattan.
De flesta fläckar går dock att få bort utan man behöver använda kemikalier. Gamla husmorstips fungerar oftast lika bra.
Kontrollera alltid först att tyget tål behandlingen.
Om du är osäker kan du prova tygets tålighet genom att först
behandla en dold yta, t ex en ficka.
Fläcklexikon:
Alla nedanstående fläcktyper bör behandlas före tvätt.
Kom ihåg: ju snabbare fläcken behandlas, desto lättare är den att få bort!
Blod Fukta med kallt vatten. Strö på rikligt med salt. Tvätta i kallt vatten.
Bläck Tvätta i tvålvatten, alternativt T-Röd eller citronsyralösning.
Citronsyra kan bleka textil.
Använd saft av begoniablad eller saft av rabarber, citron eller sur mjölk.
Gamla fläckar kan blekas i sol.
Bär Vita plagg doppas i kokande vatten.
Äldre fläckar bleks i sol, fukta flera gånger med citronsaft.
Choklad Gnid in plagget med såpa eller mjölk före tvätt. Tvätta i kallt vatten.
Fett Strö potatismjöl på fläcken. Låt ligga över natten.
Borsta bort eller tvätta i varmt tvålvatten.
Fläckar på skinn Gnid in äggvita som får torka i solen.
Gnid därefter med en linnelapp. Annars kan du pröva diskmedel.
Frukt Ta bort fläcken med citronsyralösning.
Citronsyralösning gör du genom att blandaen halv tesked citronsyra med
en dl vatten. OBS! Ömtåliga färger kan blekas.
Ett annat sätt är att doppa plagget i kokande mjölk ellertvätta med lite ättika i vatten.
Fruktfläckar på händerna tas bort med citronsaft,röda vinbär eller mogen tomat.
Gräs På vita plagg används ren sprit eller T-Röd. Gnid på glycerol, tvätta sedan.
Kaffe Färska fläckar tas bort i kallvatten.Torkade fläckar på vita plagg doppas i kokande vatten.Kulörta plagg penslas med äggula löst i ljummet vatten eller med mjölk.
Klister Matolja plus vanlig tvätt.
Kåda Tas bort med ren sprit.
Mjölk Ömtåliga plagg tvättar du i kallt vatten, du kan också prova tvålvatten.
Mögel Plagget läggs i filmjölk tillsammans med några pepparrotsbitar ett par dygn. Alternativt; hushållssoda eller väteperoxid.
Olja Gnid in med smör.Tvätta i ljummet tvålvatten.
Rost Koncentrerad vinsyra eller citronsyralösning.
Smutsränder på kragar Förbehandla med Grumme TvättSåpa.
Socker Varmvatten eller vichyvatten.
Sot Såpa.
Stearin Lägg tyget i frysen och bryt sedan bort det frysta stearinet.
Eller lägg ett läskpapper mellan fläcken och ett strykjärn och värm bort fläcken.
Efterbehandling - se fett.
Svedda fläckar En gröt av salt och vatten får ligga på fläcken under
en till fem timmar.
Svett Gnid med lite glycerol plus tvättmedel.
Doppa i kokande vatten eller tvätta med utspädd ättika
(använd gummihandskar).
Te Doppa i kokande vatten eller tvätta i mjölk.
Tjära Använd smör, matolja eller vaselin.
Trycksvärta Såpa eller T-Röd.
Tuggummi Lägg in i frysen. Plocka bort tuggummit när det stelnat.
På hårda ytor använder du suddgummi.
Tuschpennor T-Röd.
Urin Gnid med lite glycerol plus tvätt.
Vin Rödvinsfläckar beströs med salt eller potatismjöl så fort som möjligt
efter det att du fläckat ner plagget.
Andra vinfläckar behandlas med kallt vatten eller kokande mjölk.
Ägg Kallt vatten.
Öl Vanligt tvålvatten eller rent brännvin.
Så här tar du bort fläckar:
1) Lägg tyget på ett underlag som är rent och som suger åt sig fukt,
t ex en vit frottéhandduk eller dubbelt hushållspapper.
2) Arbeta från tygets avigsida. Börja med en liten mängd lösningsmedel.
Badda på det med en vit tyglapp utan att gnida.
Arbeta in mot mitten av fläcken.
3) Flytta underlaget då och då allteftersom fläcken "vandrar över" till underlaget.
Kom ihåg att alla tyger inte tål fläckborttagningsmedel,
testa därför först på fållen innan du behandlar någon annan del av plagget.
För miljöns skull.
Följ råden ovan och undvik kemikalier i den mån det är möjligt.
Det går som sagt oftast alldeles utmärkt med gamla husmorstips.
Varför blir man hemlös?
Det finns egentligen lika många anledningar som det finns hemlösa.
Men vräkning, missbruk, skilsmässa, psykisk sjukdom eller
personlig konkurs är några vanliga anledningar.
Vad händer om man inte har råd att betala hyra?
Först får personen upprepade kravbrev från hyresvärden och om hyran inte betalas skickar hyresvärden skulden till inkasso.
Därefter blir det avhysning från bostaden och samtidigt kontaktas socialtjänsten.
Socialtjänsten brukar då - även om det faktiskt finns lagstadgade möjligheter för dem att agera - oftast inte göra så mycket om det inte finns barn med i bilden.
Hur många hemlösa finns det i Stockholm? I Sverige?
I Stockholm lever någonstans mellan tre till fem tusen hemlösa människor,
beroende på hur man räknar - tre tusen säger socialtjänsten och fem tusen
säger frivilligorganisationerna.
I den senaste undersökning som Socialstyrelsen gjorde på regeringens uppdrag (Publicerad 2006) kom man fram till att det finns 17.800 hemlösa människor i Sverige.
Finns det härbärgen för kvinnor? Par? Ungdomar? För kvinnor och par ja, men inte speciellt för ungdomar.
Finns det hemlösa ungdomar?
Ja.Hemlösa ungdomars situation har uppmärksammatsalltmer senaste tiden.
Deras situation skiljer sig en del från vuxna hemlösa människors,
då ungdomars hemlöshet ofta beror på att de har en familjesituation
som omöjliggör att de kan bo hemma.
Hur många hemlösa personer är kvinnor?
I Stockholm sägs strax under tusen kvinnor vara hemlösa.
Hur många hemlösa personer är missbrukare?
Enligt de beräkningar som socialtjänsten i Stockholm gjort har ungefär åtta av tio hemlösa personer missbruksproblem.
En del har blivit hemlösa på grund av missbruk,andra har fallit in i ett missbruk
på grund av att de förblivit hemlösa.
Vad kostar det att bo på härbärge?
Cirka åttio kronor per natt om personen betalar själv.
Om platsen bekostas av socialtjänsten kostar det 225 kronor per natt.
Vad finns det för hjälp?
Olika frivilligorganisationer driver härbärgen,
olika dagverksamheter och soppkök vid akut behov.
Det finns också nykterhetsorganisationer som driver behandlingshem av olika slag. Socialtjänsten erbjuder hjälp för dem som klarar kraven på nykterhet och drogfrihet.
Vilka sjukdomar är vanliga?
Förkylningar som övergår till lunginflammation, bölder och sår på fötterna.
Hepatit C och Stafylokocker smittar genom orena sprutor och är vanligabland sprutnarkomaner.
Hur får hemlösa sjukvård?
Det finns två mobila team som är knutna till Beroendecentrum Syd respektive Nord.
Vid akuta behov finns Akutsjukvården.
Det finns en läkarmottagning samt tandvård för hemlösa på
"Hållpunkt Maria" på Södermalm.
De har öppen mottagning måndag till torsdag mellan kl 09.00-12.00.
Övriga tider efter överenskommelse och då kan
Mobila Teamet kontaktas på 08-616 58 76
Hur kan jag/mitt företag hjälpa till?
Bli företagsprenumeranter, privatprenumerant,
sponor eller sätt in pengar på vårt 90-konto, 90 19 19-1
Om man ger pengar till tiggare, går de till missbruk?
Det är nog ingen förutom den som får pengarna som egentligen vet vart pengarna går.
Mer än att de används till det som personen behöver för att klara sig genom dagen.
Vad det än är.
Vad innebar psykreformen som genomfördes i början av nittiotalet?
I korta drag betydde den att många av dem som skrevs ut från institutionerna snabbt
blev hemlösa eftersom de inte klarade ett eget boende utan stöd.
Har hemlösa personer någon egen organisation?
Ja.
Föreningen Stockholms hemlösa
- en fristående organisation -som startade hösten 2002.
Vad gör socialtjänsten?
Socialtjänsten kan hjälpa människor med avgiftningar, behandlingar, klädbidrag,
och hjälp enligt "Tak över huvudet"-garantin.
Men socialtjänstens resurser är mycket begränsade i dag,
den har inte möjlighet att hjälpa så mycket som den själv vill.
Eller sett till behovet.
Alla hemlösa vill inte heller ha hjälp ifrån socialtjänsten,eftersom de upplever att de inte klarar av de höga krav som ställspå absolut nykterhet och drogfrihet
för att få någon hjälp.
Får alla hemlösa personer socialbidrag?
Nej, alla får inte socialbidrag.
En del har pension i någon form, och en del klarar inte av kraven socialtjänsten
ställer och är då helt utan social grundtrygghet.
Satsar samhället tillräckligt?
Resurserna är mycket begränsade och ibland även felplacerade.
Successiva nedskärningar i kommunernas och landstingens ekonomi har lett till att mycket av den vård och omsorg som behövs för att hjälpa hemlösa blivit lidande.
Den nya bostadspolitiken, med ökade privatisering och vinstintresse, gör det också svårare för socialt utslagna människor att komma tillbaka på bostadsmarknaden.
Skulle fler bostäder lösa problemet?
För att få bukt med bostadskön och bostadslösa
behöver det byggas fler mindre lägenheter.
För att få bukt med hemlösheten behövs det flera och bättre samordnade resurser med alla instanser som socialtjänsten, landsting och övriga i samhället.
Det är en grunden en politisk fråga.
I stort sett samtliga utredningar kring hemlöshet betonar att en egen lägenhet är grundförutsättningen för att annan hjälp och stöd ska fungera.
Hur fungerar LVM?
LVM är en skyddslagstiftning som syftar till att hjälpa personer som far illa i sitt missbruk och som själva inte är förmögna att göra något åt sin situation.
Om socialtjänsten får in en LVM-anmälan från en privatperson eller från en annan myndighet, så görs först en utredning, som i de fall det är nödvändigt leder till ett så kallat omedelbart omhändertagande.
Det beslutet fattas oftast av ordförande i nämnden och fastställs sedan i länsrätten.
Socialtjänsten kan då begära handräckning av polisen för att föra vederbörande till en avgiftningsenhet, där en somatisk undersökning görs av en läkare.
Därefter inleder socialtjänsten en mer grundlig utredning.
Den enskilde har alltid möjlighet att tacka ja till frivillig vård,
och i så fall blir ett fortsatt tvångsomhändertagande inte aktuellt.
Om personen tackar nej till frivillig vård,
så fattar nämnden beslut om huruvida man ska ansöka om tvångsvård hos länsrätten.
Om länsrätten sedan i sin tur beslutar att LVM ska verkställas så brukar
det oftast röra sig om sex månader.
Man kan när som helst under den tiden välja att gå med på frivillig vård,
och i så fall hävs tvångsvården.
LVM är, som alla andra tvångsåtgärder,
naturligtvis ett stort ingrepp i en människas personliga frihet och integritet.
Det är därför viktigt att man tydligt visar på att personen har möjlighet att gå med på frivillig vård, och därmed slippa tvångsvård,
under förutsättning att den frivilliga vården fungerar.
Information för dig som förälder
» Ta ansvar för Ditt barns framtid!
» Vad är Glosboken.se?
» Vad kan Du göra för att hjälpa Ditt barn?
» Vad gör Glosboken.se för Ditt barn?
» Vad gör Du om Ditt barn blir retat / mobbat?
» Värt att tänka på
» Visst låter det bra - Hur går Du vidare?
» Premium i relation till andra saker
Brottsskadeenhetens servicetelefonen är öppen vardagar kl. 9-15.
Alla typer av frågor!
Till servicetelefonen kan vem som helst som har någon fråga med anknytning till myndighetens verksamhet vända sig. Här kan brottsoffer få svar på frågor om ekonomisk kompensation men även andra frågor om t.ex. rätten till målsägandebiträde, särskild företrädare för barn, besöksförbud och rättegångsförfarandet. Vanligast är frågor om vad man kan yrka i ersättning för en viss skada, hur man ska fylla i myndighetens ansökningsblankett och när man med hopp om framgång kan ansöka om brottsskadeersättning.
Vem kan ringa hit?
Till servicetelefonen vänder sig främst brottsoffer men också advokater, studenter eller anhöriga till brottsoffer. Frågorna är av mycket skiftande karaktär och det är ibland en utmaning att på kort tid ge ett så utförligt svar som möjligt eller hänvisa till annan myndighet eller organisation som bäst kan besvara frågan.
Frågor om redan pågående ärenden hänvisas direkt till roteln!
Myndighetens brottsskadeenhet är indelad i mindre avdelningar, kallade rotlar. Varje rotel består av en beredningsassistent, en beredningsjurist och två beslutande jurister. När en ansökan om brottsskadeersättning kommer in till Brottsoffermyndigheten lottas ärendet ut på någon av rotlarna. När en sökande vill fråga eller meddela något som har anknytning till sitt ärende kontaktas den rotel som har hand om just det ärendet.
Värdefulla kontakter för myndigheten
Kontakten med de människor som vänt sig till Brottsoffermyndigheten präglas i vissa fall av upprördhet eller uppgivenhet. Det är inte så konstigt med tanke på att det ofta handlar om människor som blivit utsatta för brottsliga gärningar. Vår uppgift är naturligtvis att hjälpa till i första hand med ersättningsanspråk men även att försöka informera om andras arbete för brottsoffer. Kontakterna med brottsoffer är värdefulla för myndigheten. Genom berättelser om utsatthet får vi en unik inblick i hur situationen för brottsoffer är, hur lagstiftningen fungerar och om vad som bör och kan förbättras.
Du är alltid välkommen att kontakta Brottsoffermyndigheten!
Det här är vit jul Visste du att var tionde barn känner oro inför julen?
Inte för att tomten ska ge fel julklappar.
Utan för att han vinglar så konstigt.
Alkoholkonsumtionen är i dag hög bland vuxna runt om i landet.
Runt 385 000 barn växer upp i Sverige med föräldrarsom har
ett riskfyllt drickande.
Ännu fler barn känner obehag under julen.
Barn till normaldrickande föräldrar.
För när mammas kramar plötsligt känns annorlunda,
när fasters skämt blir omöjliga att förstå eller när morfar luktar så konstigt,
då står inte längre julen för en trygg gemenskap.
Vi vill göra skillnad – vill du?
Vi vill få fler vuxna att avstå alkohol under julhelgenochgenomför även en rad alkoholfria aktiviteter förbarnoch ungdomar runt om i landet.
Namnunderskrifter
Ta ställning du med och skippa alkoholen i år!
Skriv under på att du lovar avstå alkohol över 2,25% under
julafton, juldagen och annandagen.
Även om du själv inte kommer att fira jul tillsammans med barn så kan du göra ett ställningstagande i solidaritet med alla debarn som växer upp
i hem med missbruk.
Aktiviteter Det ska vara kul med jul!
Men när gårdar och fritidsaktiviteter stänger under julen försvinner ett andningshål för många barn som lever i missbrukarfamiljer.
Vit Jul genomför därför en rad roliga aktiviteter runt om i landet där alla barn är välkomna – de som verkligen behöver det
och de som bara vill komma iväg och ha roligt.
Klicka på Sverigekartan på startsidan och sevad som händer i just din kommun!
.