Om att flytta ihop...

Att flytta ihop - Vi-bygget

När passionens glöd falnar fortsätter man att foga ihop sina gemensamma liv.

Det är en process som fortsätter hela relationen om än inte lika intensivt.
Hittills har mötet i relationen varit fysisk och psykologisk.

Men nu vänder sig paret ut mot verkligheten för att satsa tillsammans i det sociala livet.

Detta varar från några månader till några år.
Det finns en stark ambition att hitta den gemensamma plattformen.

Det är ganska konfliktfritt och präglat av tolerans.
Under den här tiden flyttar vi ofta ihop, skaffar oss gemensamma vänner och hittar ett gemensamt vardagsliv. Ibland föds också det första barnet.

När paret för första gången går ut och presenterar sig för världen är båda väldigt känsliga för kritik eftersom de fortfarande befinner sig som i en kokong där allt är idealiserat.

Ännu har de inte börjat syna varandra i sömmarna.

Om vänner och bekanta kommer med sin kritik för tidigt skapar det ofta stor besvikelse.

Att ge sig ut i verkligheten kan vara extra komplicerat om man har levt i starka sociala strukturer:

Starka vänskapsband eller starka band till föräldrar eller syskon som utsätts för konkurrens om uppmärksamhet.

Eller barn från ett tidigare förhållande.

Tänk på att:

Undvik att utsätta er för kritiska personer i er omgivning i onödan. Låt dem vänta till sist.

Möter ni kritik så markera tydligt att detta inte är acceptabelt. Det är viktigt att visa på vems sida du står.

Observera att den konflikt man inte vågar ta med sina föräldrar får man istället ta med sin partner.

En viktig fråga är:

Vilka är våra gemensamma intressen?

Om det skulle vara så att den andra inte engagerar sig i inredningen av hemmet, så är det bättre att fokusera på andra gemensamma projekt än att slita ut sig på att dra in någon som inte vill.
En komplicerad omständighet kan vara när den ena parten flyttar in i den andras bostad, eller om den gemensamma bostaden ägs av den ena parten.

Dessa frågor får man redan från början ta upp till samtal, så att man träffar ett beslut där båda känner sig delaktiga.

Risken är annars att den ena parten kommer att känna sig utnyttjad.

En möjlighet kan vara att den som inte äger bostaden blir ägare till något annat gemensamt.

Vardagsrutiner:
I vardagsrutinerna ligger det egentliga livet, de är centrala för upplevelsen av samhörighet.

Tänk på att bygga en social gemenskap runt måltiderna.

Om var och en äter på olika tidpunkter leder det lätt till att man utvecklar parallella liv.

När vi bygger ihop vårt vardagsliv dyker diskussionen om roller också upp.

Vem är det som bestämmer i förhållandet?

Vem tar mest ansvar för t.ex. städning, matlagning och inköp?

Hur medvetna var vi när vi delade upp ansvaret?

Hur flexibla kommer vi att vara när förändringar måste ske?

Ju mer medvetenhet det finns om ansvarsfördelningen under den första tiden, desto mindre konflikter i framtiden.

Det finns två huvudfrågor under vi-tiden.

Den ena handlar om att det blir obalans där en tar för stort ansvar.

Den andra handlar om maktkonflikt där man strider för mycket om vems vilja som ska gälla.
Fördjupningsfasen:
Det som händer efter ungefär 2-3 år tillsammans är att man börjar längta tillbaka till sitt liv utanför relationen.

Det är nu förälskelsen avtar och relationen går in i nästa fas och fördjupas.Man börjar upptäcka den andras skiftande sinnesstämningar.

Där det är viktigt att förstå att man måste dela varandras känsloliv till en viss gräns.

Det handlar om att bli insläppt i en annan människas liv och om att bli sedd.

En tid då man skiljer ut sig från varandra, men ändå vill fortsätta att leva tillsammans.

Det här är en svår tid för många par. Samtidig är det också den mest utvecklande för relationen.

Den stora uppgiften är att söka sitt eget jag igen samtidig med att man håller kvar ett vi med den andra. Samtidig som ni båda fortsätter att bejaka varandra i Vi-bygget börjar ni nu också avvisa varandra och den gemenskap ni byggt upp.

Här hittar ni varandras starka och svaga sidor.

Man kan säga att man på ett sätt uppstår som en ny person för den andra igen.

Ni tvingas alltmer sätta er ned och ha fördjupade samtal med varandra.

Det är bra att ta tag i dessa svåra samtal och lösa frågorna, annars riskerar ni betydligt större problem senare.

Det är nu man lär varandra att känna på djupet.

För många är detta en livsavgörande fas där existentiella frågor ställs på sin spets:

Kommer jag att bli älskad som den jag är?

Duger jag även i vardagen?

Par som inte bryter sig loss och försöker hitta tillbaka till sig själva igen riskerar att få en instängd relation som i längden kan kännas låst och händelselös.

De hamnar i en sluten beroenderelation.
Vardagskonflikterna:
När det gäller att organisera vardagslivet är det bra att bestämma vem som tar ansvar för vad.

I den här fasen kan man dra nytta av sina olikheter.

Det är runt olikheterna som det kommer att uppstå dynamik och energi.

Genom era olikheter kompletterar ni varandra.
De vardagspraktiska frågorna handlar om mer än att städa, tvätta, laga mat, handla in.

Det handlar också om hur man tar hand om sin ekonomi, sitt sexliv, sina relationer till andra och hur man talar med varandra.
När det blir konflikter runt obalans beror det ofta på att det finns en känsla av att den andra inte lyssnar på vad jag längtar efter och saknar.
Om man inte kan komma överens om hur mycket tid man lägger ner på arbetet i hemmet får man tillämpa en annan metod.

T.ex. sätta sig ner och räkna timmarna (undvik att göra detta i en konfliktsituation, det är mycket bättre att göra detta under en lugn och harmonisk period).
Maktkonflikter:
Maktkonflikter uppstår när någon i förhållandet känner sig som förlorare och känner att den andra inte lyssnar.
Det finns två sorters maktkamper:

Den öppna och den dolda.
I den öppna maktkampen strider båda med öppna medel:

Du bryr dig inte om vad jag säger eller tycker.

Du lyssnar inte på vad jag känner!

Du bestämmer och styr över mig.
Den dolda maktkampen förs med vapen som surhet, tystnad, man undviker blickkontakt och samarbete.

Det leder inte till högljudda gräl, utan istället till att stämningen bli dov och laddad.

å ett särskilt område är den dolda maktkampen vanligare än den öppna, nämligen på det sexuella området, eftersom det oftast är känsligt att tala om missnöje med sex.
Har man obalans och olikhet i sexlivet måste man tala om hur olikheterna ska hanteras även om det är svårt.

Gör man inte det, riskerar man att missnöjet kommer ut i något helt annat som sedan är svårt att förstå roten till.
En av de viktigaste orsakerna till skilsmässor är egentligen inte konflikter kring enskilda sakfrågor, t.ex. sex och vardagsliv, utan vilken attityd vi tycker den andra har när vi försöker lösa problemet.
Hur fungerar våra personligheter tillsammans:
Det gäller att hitta ett fungerande samspel.

Lösningen ligger i att få igång ett samtal om hur det ser ut, så vi har samma bild av vår relation.
Olikheter är inget problem, utan det är ert sätt att se på varandras olikheter som ofta leder till problem. Ibland är det bra att ha makt och vara styrande.

Men det är lika viktigt att kunna vara följsam utan att känna sig underlägsen.

Dessutom måste man kunna ge och ta emot uppskattning och kritik.
Den ilska och det missnöje som vi inte tar hand om i vårt yttre gemensamma samspel kommer att flytta till den inre bilden av den andra, eller leva som demoner som kan få orealistiska proportioner.

Det negativa biter sig fast och man kan inte kvitta det negativa mot det positiva.

Det negativa måste ut i samtalet.

För att hålla kärleken levande krävs att man ger sin partner uppskattning, att man visar sin åtrå och ger varandra komplimanger.

Kritik ska vara saklig och inte nedvärderande.

Sättet kritiken framförs på är också beroende på hur skör självkänslan är, vilket hänger ihop med vilka erfarenheter man har med tidigare relationer.

Självkänsla är en färskvara och därför måste man visa sin uppskattning dagligen.

Lika viktigt är att vara närvarande och öppen både fysisk och mentalt.

Tillgänglighet visar ofta ett könsbundet mönster. Kvinnan söker och vill in i mannens psyke, men känner sig oftare utestängd.

De problem hon vill ta upp handlar oftare om att han inte är närvarande i samtalet. Mannen, å sin sida, vill in i kvinnans kropp.

De problem han vill arbeta med handlar oftare om bristen på sexuell kontakt.I samtalet måste vi komma fram till en balans mellan närhet och distans i förhållandet. Hur mycket tid ska vi ha tillsammans? Hur mycket tid vill jag ha för mig själv?

När det utvecklats ett krav- och avvisande mönster är lösningen att båda inser att behoven krockar och att de börjar tala om hur situationen ser ut

( Hur ser mitt behov ut? Hur ser ditt behov ut? Hur ska vi hantera det här?).

Att vara mogen i det här temat handlar inte bara om att känna sig fri och självständig utan också att stå ut med känslor av att känna sig bunden, instängd och att inte kunna leva ut det som man själv har behov av.

Det ska kännas bra att uppoffra sig till en viss grad utan att känna sig utnyttjad.Ibland klarar den ena inte av att säga nej till orealistiska krav, kanske på grund av skuldkänslor som gör att hon känner för stort ansvar.

Den som tar ansvar för den andra känner att denna saknar redskap för att ta hand om delar av sitt liv eller sina känslor.

Risken är att det här paret kommer att tappa bort vad som är rimligt att man gör för varandra. Den som tar merparten av ansvaret kan komma att känna sig instängd i förhållandet.

Denna känsla av instängdhet kan ge sig uttryck i t.ex. otrohet.

Otrohet blir ett sätt att känna sig fri att uttrycka sina behov.

Om relationen är obalanserad gäller det inte bara att den styrande måste bli mindre dominant utan också att den som fogar sig måste våga ta en konflikt.
Den som blir dominerad har en skyldighet att begränsa den andra och skydda sin egen identitet. Den som dominerar har en skyldighet att ta ett steg tillbaka när den andra kliver fram och markerar en gräns.

Leken har sitt eget värde, också mellan vuxna.

Den har egenskaper gemensamma med den villkorslösa kärleken, spontanitet och villkorslöshet.

Det finns ingen prestation, inga särskilda krav, inga uppgjorda mål.

Den skapar en behaglig känsla, är vitaliserande och samtidigt avkopplande.

Man känner att man är i takt och kontakt med varandra.

Den villkorslösa kärleken ges utan avsikt att få något tillbaka men ger ändå näring, inte bara till den som får del av den, utan också till givaren själv.

Det bästa man kan göra för sig själv är att hålla sig öppen för detta flöde.

Då är jag som mest verklig, autentisk och i en mening både skyddslös och skyddad samtidigt.

Jag är nära tillvarons mening och närs av denna närvaro.

Flytta hemifrån - vad ska man tänka på?
<:tag style="BACKGROUND-COLOR: yellow; COLOR: black">Antingen du längtar efter det eller fasar för det, så blir det faktiskt dags till slut. Att flytta hemifrån. Men hur gör man och vad måste man tänka på? Glöds praktikant Denice har kollat fakta och samlat tips tillsammans med sina klasskompisar på Rudbecksskolan i Sollentuna.

Var ska jag bo?
Den första frågan som dyker upp är antagligen vart ska jag flytta? Här är några alternativ:
EGET KONTRAKT:

Ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet kan du hitta om du går in på din kommuns eller stads bostadskö och registrerar dig.

Det kan vara väldigt lång väntetid om du vill bo i Stockholm.

Om du är rik kan du köpa en så kallad bostadsrätt.

Du betalar för lägenheten men månadskostnaden är sedan lägre än om det är en hyreslägenhet.

HYRA I ANDRA HAND:

Andrahandskontrakt till en lägenhet kan du få om det är någon du känner eller någon du hittar i en annons som ska hyra ut sin lägenhet under en viss tid men vill ha kvar lägenheten. Du betalar hyran plus oftast några hundra till personen som har hyrt ut lägenheten, men det är ett bra alternativ om du inte hittar ett förstahandskontrakt.

Sök andrahandsbostad på www.andrahand.nu

BO I SKOLAN:

Genom att välja folkhögskola kan du kombinera studier med boende.

De flesta folkhögskolor har internat där kost och logi ingår för en kostnad på ungefär 3 500–4 000 kronor per månad. Priset kan variera mellan olika skolor.

Läs mer på www.folkhogskola.nu och www.syoguiden.com

BO INNEBOENDE:

Tänk på att det finns alltid människor som söker Inneboende så det är ett bra alternativ när du vill flytta.

BO I KOLLEKTIV:

Ett smart sätt att hitta bostad och inte samtidigt bli ruinerad är att flytta ihop med några kompisar.

Om du bor i kollektiv delar ni på hyra och elabonnemang och annat som kostar.

Och så slipper du vara mörkrädd!

BO I STUDENTLÄGENHET:

Studentlägenheter kan du hitta i de flesta kommuner.

De är till för studerande mellan 18 och 25.

Det är små lägenheter eller ett rum där man delar kök med andra ungdomar.

Att ringa till universiteten och fråga hur de löser bostadsfrågan för studenterna är både tidskrävande och sövande.

I växeln blir du kopplad hela tiden och efter 15 samtal utan resultat ger många upp.

Gå in på universitetets webbplats där allmän information finns.

På en del kan du till och med ansöka om bostad direkt via Internet.

Hitta studentbostad genom www.studera.nu eller

Hur ska jag ha råd?

   
HÅLL I PENGARNA:

Som ung och grön ska man ha stor respekt för konsumtionssamhällets alla fallgropar.

Det finns så mycket som frestar där ute.

De två vanligaste fällorna för unga är mobiltelefonen och kreditkortet.

Du kanske inte tycker att du pratar så mycket i telefonen, men sedan när räkningen kommer sätter du frukostflingorna i halsen.

Kreditkort eller alla ”Köp nu, betala sen”-erbjudanden ska man se upp för, man tappar lätt kontrollen på hur mycket man handlar.

Att du har pengarna i handen nu behöver ju inte betyda att du har råd senare.

HANDLA BILLIGT: Köksredskap behöver alla som har flyttat. Ikea har mycket att välja på.

Men när plånboken är väldigt tunn kan du faktiskt köpa dina köksredskap på second hand eller på loppmarknad väldigt billigt.

Och du hittar säkert något som ingen annan har.

Tänk på att alltid kolla priserna när du handlar, det kan skilja många kronor på samma produkt av olika märken. Till exempel skhink och golvmopp, Ica 318 kr. Ö&B 25 kr.

TELEABONNEMANG: Hitta bästa priset på www.telepriskollen.se

Där finns det en tjänst som du kan fylla i hur mycket du ringer i månaden och hur många sms du skickar för att på så sätt ta reda på vilket abonnemang eller kontantkort som är mest förmånligt för just dig.

Tjänsten kan användas både för fast telefoni och mobil.

BETALA RÄKNINGARNA!: Om du inte har betalt en räkning trots att du har fått en påminnelse kan du få en så kallad ”betalningsanmärkning”.

När den väl är där kan du bland annat inte låna pengar och skaffa lägenhet.

En betalningsanmärkning står kvar i tre år!!!

MATTIPS: Bjud släkten på knyttkalas. Det brukar bli rester över som varar flera dagar framöver.

BILLIGARE ATT LAGA MAT SJÄLV: Att inte köpa färdiglagad mat är också ett sätt att tjäna pengar.

Du kan för samma pengar som du köper färdiglagat få flera portioner om du lagar den själv. 

Tjuvar och eldsvådor?
Av alla olika försäkringar som finns, är det hemförsäkringen som är den viktigaste och den ska du inte hoppa över.

Denna ersätter inte bara saker i ditt hem och din egendom utan även andras egendom i fall att du på något sätt skulle skada den. Läs mer på www.alltomforsakringar.se, www.insplanet.com, www.konsumenternasforsakringsbyra.se.

PIIIIIIIIP !!! Brandvarnare är den billigaste försäkringen som du kan ha hemma.

Och den bästa.

Tacka föräldrarna!
ALLA VI SOM BOR HEMMA har väl någon gång fantiserat om hur skönt det skulle vara att flytta hemifrån och bli helt fri, aldrig mer behöva känna sig som ett barn.

Det är, som man säger, frihet under ansvar, stort ansvar.

Det är inte bara självklara kostnader som behöver övervägas, som tv-avgiften, telefoni och el.

Allting kostar pengar.

Allt från sophämtning och avfallshantering till hyra och parkeringsavgifter.

När du bor hemma behöver du aldrig oroa dig över huruvida du betalt den senaste vattenräkningen eller vilken dag vårstädning är planerad till.

Du som bor hemma har egentligen den största friheten av dem alla, låg hyra och hyresvärdar som du känt helt livet.

När du bor hemma behöver du inte ta ansvar för att det finns mat i frysen, du behöver inte hålla ordning på alla brev och räkningar som följer med ett eget boende.

Även om du har handlat upp alla dina pengar den första veckan vet du att du ändå kommer att kunna äta gott, bara du anpassar dig lite efter familjen.

Många tänker bara på friheten och att slippa föräldrarna, men tänker inte på det otroliga ansvar våra föräldrar har tagit på sig under hela vår barndom.

Det är de som gjort oss till de underbara, självständiga individer som vi är idag.

Jag säger inte att man ska fortsätta att bo hemma, men kom ihåg att den tid då vi bor hemma är den tid då vi verkligen är fria.

Och för guds skull, tacka era föräldrar, det är de som hjälpt er genom alla de svåra tiderna, de som stöttat dig och fått dig att inse värdet av individuellt tänkande och vikten av att ta eget ansvar.

Plötsligt står två tandborstar i badrummet istället för en.

Det behövs köpas mer porslin, cd-stället utökas med annan musik, skohyllan i hallen räcker inte till. Kärleken är besvarad.

Ni är ett par. Helt plötsligt har ni en gemensam ekonomi istället för två. vå sängar byts till en dubbelsäng. Två bostäder blir till en. Plötsligt äger ni allt gemensamt, med vad det innebär.

Att skapa ett hem tillsammans är ett uttryck för ansvar och delaktighet i relationen, man investerar i engagemang samt i det gemensamma hemmet. Numera är de flesta sambor innan de gifter sig men många förblir sambor livet ut…....
Men om det går snett, kärleken försvinner, någon avlider och hemmet skall delas upp?
Vad är det då som gäller?

Att vara sambo liknar äktenskapet men lagen ger inte sambor samma rättsliga skydd som äkta makar.

De största skillnaderna är:

Som sambor ärver man inte varandra (man kan dock göra det genom att skriva testamente)
Som sambor är man inte underhållsskyldig gentemot varandra
Som sambor är man inte självklar förmånstagare till varandras livförsäkringar

När ett samboförhållande upphör, vare sig det sker genom separation eller dödsfall, så har respektive sambo rätt till hälften av bostad och det bohag som införskaffats för gemensamt bruk under den tid som förhållandet varit.

Det som respektive sambo tog med sig in i förhållandet, oavsett om det är bostad eller bohag, tillhör den som ägde det innan förhållandet inleddes.

Som sambor är man två ekonomiskt självständiga individer som var och en äger det man köper eller införskaffar på annat vis.

Den som köpt bostaden, bilen eller bohaget är ensam ägare till denna egendom.

Därför är det viktigt hur man delar på utgifterna under den tid man lever ihop.

Rekommendationen är att sambo sparar kvitton eller andra bevis för vad man betalat tillsammans eller var för sig.

Samla gärna dessa uppgifter på en lista som båda sambor undertecknar.

Att flytta ihop och allt vad det innebär:

Att flytta ihop måste egentligen vara bland det mest modiga en människa kan ge sig på.

Jag menar - Herregud vad man får jämka, gräla, tjafsa och ha sig för att komma fram till en lösning båda två är nöjda med (eller i allafall inte är missnöjda med).

Trodde jag var klar med den biten men nu står jag här igen och river mitt hår då saker lämnas på golv och på bord. Då skåpsdörrar inte stängs eller då toalettlocket står öppet.

Då fjärkontroller ligger kvar lite överallt.

Jag vet ju att:

a) Lämna framme papper så rivs det sönder av 2-åringen.
b) Lämna framme diverse el/data-artiklar så är 8-åringen framme och pillar.
c) Skåpsdörrar som står öppna slår man skallen i.
d) Toalettlocket SKA bara vara nerfällt.
e) Saker på hallgolvet snubblar man på
f) Fjärrkontroller försvinner spårlöst och mystiskt om de ligger framme.

Misstänker starkt 5-åringen som älskar all elektronik.

Fattar bara inte att det ska vara så himla svårt att inse så enkla saker.

Vilket sambon naturligtvis inte tycker är särskilt självklart eller enkelt och tjurar ihop fast han vet att han inerst inne har fel då hans dosa till databanken gått sönder just för att han lagt den där barn kan komma åt den.

Eller då han slår skallen i skåpsdörren för tusende gången.

Men erkänna det - Näää...

Egentligen borde det finnas en lag mot att flytta ihop för fyyy fasen vad jobbigt det kan vara!

Vad händer om jag inte anmäler min flytt i tid?
Om du inte anmäler din utflytt i tid står du som betalningsansvarig för anläggningen fram till dess flytten har registrerats och elmätaren har lästs av.
Vad har jag för uppsägningstid?
Flytten ska vara anmäld 30 dagar innan du flyttar om du inte ska läsa av din elmätare själv. Läser du av din mätare själv kan du anmäla flytten fram till och med flyttdagen.
Till vem ska jag anmäla att jag flyttar?
Flyttar från en anläggning måste anmälas till ditt elnätsbolag. Elnätavtalet är knutet till en viss adress och kan därför inte flyttas.

Om Karlstads Elnät äger elnätet ska du anmäla din flytt till oss.

Om det är något annat bolag som äger elnätet måste flytten anmälas till dem.

Vem som äger elnätet kan du se på din elnätsfaktura.
Vad händer om jag inte anmäler min flytt i tid?
Om du inte anmäler din utflytt i tid står du som betalningsansvarig för anläggningen fram till dess flytten har registrerats och elmätaren har lästs av.
Varför måste jag veta vem som tar över min anläggning?
Om du inte meddelar vem som tar över anläggningen kommer den att plomberas dvs elen kommer att stängas av.

Detta innebär att den som flyttar in efter dig kommer att bli lidande då det tar upp till 5 dagar innan elen kan kopplas på igen, något som bör undvikas.
Kostar det något att göra en flyttanmälan?
Hos oss kostar det inget att göra en flyttanmälan, men hos andra nätägare kan det förekommer avgifter.
Hur gör jag vid skilsmässa?
Vid separation, när en bor kvar, behöver du kontakta elnätsbolaget och elhandelsbolaget. Avtalen är personliga och ska stå på betalningsansvarig, det vill säga den som bor kvar.
Hur gör jag vid dödsfall?
När du anmält ett dödsfall upphör avtalen, som den avlidne hade.

Efterlevande, som bor kvar, måste teckna nya avtal med både elhandelsbolaget och elnätbolaget.
Kan jag ta med mig mitt avtal vid flytt?
Du kan ta med dig ditt elhandelsavtal dit du flyttar. Kontakta oss så hjälper vi dig med det.

Ditt elnätsavtal är kopplat till anläggningen och det kan du inte ta med dig.
Måste jag teckna elhandelsavtal när jag flyttar?
Om du väljer att inte teckna ett elhandelsavtal med ett elhandelsföretag betalar du ett så kallat tillsvidarepris.

Tillsvidarepriset är inte bundet i tiden och kan därför förändras.

Om du väljer att teckna ett elhandelsavtal blir priset oftast förmånligare.
Vad händer om jag inte anmäler min inflytt i tid?
Om du inte anmäler din inflytt i tid finns det en risk för att anläggningen du flyttar in på är frånkopplad - elen är avstängd.

Det kan ta upp till 5 dagar att få på strömmen. .
Kan jag göra min flyttanmälan bakåt i tiden?
Om du har glömt att anmäla din utflytt ska du anmäla den så fort som möjligt.

Om du redan har flyttat ur din bostad och inte kan läsa av din elmätare själv kan det ta upp till 30 dagar innan slutavläsning kan göras.

Tills dess är du betalningsansvarig för anläggningen.
Vi är två personer som flyttar in, hur gör vi då?
Om ni är två som flyttar ihop måste ni meddela vem som ska vara ansvarig för avtalen, eftersom både elnäts- och elhandelsavtal ska tecknas av samma person.
Varför gör Karlstads Elnät en kreditbedömning?
Vi utför en rutinmässig kreditupplysning på våra nya kunder.

Du har som elnätskund grundläggande rätt att få ett elnätsavtal, men utifrån vår kreditbedömning kan vi begära en säkerhet innan vi ingår avtal med dig.
Till vem ska jag anmäla att jag flyttar?
Flyttar från en anläggning måste anmälas till ditt elnätsbolag.

lnätavtalet är knutet till en viss adress och kan därför inte flyttas.

Om Karlstads Elnät äger elnätet ska du anmäla din flytt till oss.

Om det är något annat bolag som äger elnätet måste flytten anmälas till dem.

Vem som äger elnätet kan du se på din elnätsfaktura.

Tillsammans för alltid!   från särbo till sambo......

Att flytta ihop innebär bland annat att vakna upp bredvid någon med morgonandedräkt som är rufsig i håret och vill bestämma var blomkrukorna skall stå.
I Malmö, Göteborg och Stockholm så utgör singelhushållen en betydande del av alla hushåll.

I Stockholm uppåt 50%.

Skall det vara så svårt att bo ihop eller vill man inte vakna upp med sin älskades morgonandedräkt bredvid sig, lyssna till sin partners snarkningar mitt i natten och inte kunna somna för den andre vill läsa med sänglampan på varje kväll?

Det kanske är själva omställningen man fasar för.

När man bor själv under en längre period så etablerar man sina vanor och rutiner. Det kan handla om mycket enkla saker som var tallriken skall stå på bordet, vilken dag man skall handla, vad jag äter till frukost et c. Dessa vanor gör att vi känner oss hemma och trygga i vårt liv. Oftast är vanorna omedvetna och upplevs som självklara för mig.

När sedan någon annan dyker upp och skall vara med och bestämma och ha åsikter om "var skåpet skall stå" så blir vi självklart störda, kanske irriterade och besvärade.

Det är då lätt att tycka att den som flyttar in får anpassa sig.

För den som flyttar in är det nog så besvärligt att komma till ett redan etablerat hem där alla blomkrukorna redan står på plats.

Att sedan ha åsikter om möbleringen, bordslayouten och andra praktiska saker är svårt.

Man vill inte såra. I sitt hem är man kung/drottning och man har lätt att känna sig kränkt om någon säger något negativt om hur jag har det eller borde ha det. Flytta ihop till den enas bostad är en stor omställning som kräver mycken uppoffring och lyhördhet från båda parter.

Samtidigt är det då man börjar lära känna varandra i vardagen.

Vi börjar upptäcka saker hos den andre som vi inte sett tidigare.

Hoppsan då! Kärleken och relationen prövas.

På lite längre sikt är det vardagslivet som måste fungera för att vi skall trivas.

Välkomna störningen! Det händer något nytt och någon bryr sig om hur ni skall ha det i ert hem.

Det tar tid att ställa om sig och att det faktiskt är rätt kul åxå.

Man bör även vara överens om de gemensammautgifterna.

Ska man dela lika på allt, oavsett om det handlar om matkostnader eller sådant sådant som rör hemmet?

Med hemmet syftar jag på hyra, el, hemtelefoni, kabel-tv, bredband, möbler och inredning, städprylar (inklusive diskmedel, allrengöring etc) och annat.

Eller ska den som tjänar mest även betala mest?

Man måste även vara överens om hur det ska bli med städning, tvätt och disk.
Det måhända vara tråkigt att ens diskutera sådana saker.

Det är väl knappast därför man flyttar ihop?

Men genom att prata om det och komma överens så kan man slippa en smärre chock och onödiga bråk.
Kan även rekommendera att man skriver ett samboavtal.

Det kan hända att man går skilda vägar och någon flyttar ut.

Då är det bra om man har kommit överens om vilka saker som är vems och vad man behåller vid en eventuell separation.

Innan ni flyttar ihop med någon som har barn så läs detta:

Usch, idag är det barnhelgsfredag.

Fy för att sitta på jobbet och få ångest över att behöva åka hem.

Två förstörda helgkvällar och dagar med två ungar som tar plats och vräker sig.

Gud, vad jag vantrivs med att sambons barn kommer varannan helg.

Jag vill vara ensam med älsklingen varje dag och kväll.

Känner mig utanför i mitt eget hem.

Det är en stor påfrestning att leva med någon annans barn.

Alla som överväger att flytta ihop med någon som redan har barn bör tänka sig för en gång extra. Du måste vara mer än säker på att mannen du har träffat verkligen är mannen i ditt liv,

vad som än händer.

För livet i styvfamilj kan du aldrig föreställa dig.

Du inte bara flyttar ihop med din kille utan även med hans barn och hans ex, och alla minnen och djupt rotade mönster som medföljer den splittrade familjen.

Lika fantastiskt och underbart som ert liv kan vara när ni inte har barnen, lika vedervärdigt kan det vara under de dagar ni har dem.

Viktigast är att du och din kille har en djup kärlek och att ni kan prata om precis allt.

Du måste kunna berätta för honom om du känner dig osäker, åsidosatt eller överkörd.

Din kille måste kunna lyssna utan att bli sårad eller stött.

Er kommunikation måste vara helt öppen för du kommer in i en ny familj som nästan säkert har andra värderingar och uppfostringsmetoder än du själv hade valt.

Du måste veta vad du vill, du måste veta vad du inte vill och du måste kunna säga ifrån.

Redogör hur du vill förhålla dig till barnen redan innan ni beslutar er för att bilda en styvfamilj.

Det finns killar som vill att du ska agera mamma när barnen är hos er men det ska du bara göra om du vill det själv.

Barnen har en mamma och en pappa. Det räcker mer än väl.

Du kan vara deras vuxna kompis.

Tänk även på att du för alltid kommer att ha en annan kvinna i ditt liv – barnens biologiska mamma.

Allt hon gör och inte gör påverkar ditt och din mans liv.

När hon tar semester,när hon ska resa bort, när hon är förbannad, träffar någon annan,

blir sjuk och när hon planerar in något utan att fråga er – vid alla de här tillfällena och fler därtill berörs ditt liv.

Du måste vara beredd på känslor du tidigare bara har läst om och förfasats över.

Och du kommer att känna dig som världens mest elaka människa – ända tills du upptäcker att i stort sett alla styvmammor någon gång känner precis som du.

Men eftersom dessa känslor är förbjudna – avsky för små, oskyldiga barn – är mörkertalet för styvmödrar med bekymmer ofantligt stort.

Ingen vågar erkänna för någon annan, några erkänner inte ens för sig själva.

Nu i efterhand inser jag att inte hade fattat över huvud taget vad jag gav mig in på när jag bestämde mig för att flytta ihop med min kille och hans två mycket små barn.

Jag levde i ruset av vår kärlek och i tron att ”de är ju bara barn, hur jobbigt kan det vara?”

Jag har aldrig haft några romantiska fantasier om mig själv som Årets Mamma och jag var fast besluten att i möjligaste mån hålla fast vid mitt gamla liv.

Det liv där jag med fem minuters varsel kunde bestämma vad jag skulle göra i två månader framåt, använde ugnen som skoskåp, lagade fiskpinnar i brödrosten och sov till tolv varje lördag och söndag.

Men innan jag och Mika flyttade ihop förklarade jag för honom vad jag tänkte göra och vad jag inte tänkte göra med barnen, som nyss hade fyllt två och fyra år.

Jag tänkte inte laga mat åt dem, vare sig frukost, lunch eller middag.

Jag tänkte inte städa upp efter dem, jag tänkte inte sitta och titta på medan han sprang efter dem och sopade banan för att allt skulle bli som hemma hos deras mamma.

Jag tänkte inte hämta eller lämna dem på dagis, inte sitta barnvakt när han skulle bort på kvällen eller på något vis ta en förälders ansvar för dem.

Självklart skulle jag ta ett ansvar för dem som vilken vuxen som helst gör i barns närhet men jag ville inteförknippas med termen ”styvmamma”.

Jag lovade att vara snäll mot dem men det var nog allt.

För honom var det självklart.

Eftersom jag själv varken ätit frukost eller lagat mat så hade det varit märkligt om jag plötsligt blev värsta sortens bullmamma och stod vid spisen varje dag när min kille kom hem med ungarna.

När han flyttade in hos mig ägde jag inte ens en stekpanna.

Kvällen innan barnen skulle bo hos oss för första gången kom den som en blixt från klar himmel-panikångesten.

Den skulle bli en vanlig besökare de kommande åren men just den här kvällen drabbade den helt utan föraning.

Fram till då hade jag kunnat låtsas att det aldrig skulle hända.

Först kvällen före förstod jag att styvfamiljslivet skulle bli verklighet.

Men jag kunde inte äta på hela dagen och klockan sju däckade jag av andnöd.

Dagen därpå kräktes jag det första jag gjorde.

De känslor som dök upp i mig när jag plötsligt skulle bo med någon annans barn blev en chock.

Det kändes som att få en mörk huva över huvudet samtidigt som mattan under mina fötter drogs bort,som att åka Vikingagungan på Gröna Lund och plötsligt inse att alla muttrar har lossnat.

Att små, oskyldiga barn kunde frammana sådana skräckkänslor visste jag inte.

Allt detta var början på resten av mitt liv.

Helt plötsligt skulle jag ha två barn i mitt hem, två färdiga små individer som jag inte kände.

Jag skulle få två rumskompisar som inte klarade sig själva och som jag inte kunde bli av med.

Hade jag vetat då att mina panikkänslor bara var en föraning om hur de kommande tre åren skulle bli hade jag lämnat Mika där och då.

På fläcken.

Tack och lov visste jag förstås inte det utan kämpade på.

Nu har jag fått belöningen för all ångest.

Men alla orkar inte ta sig igenom den svåra perioden och för många finns det ingen ljusning längre bort.

Innan du flyttar ihop med den man du tror är mannen i ditt liv finns det mycket du måste tänka på – saker du inte behöver tänka på när du flyttar ihop med en kille utan barn.

Under min första styvmammaperiod var jag desperat och sökte mig ganska snart till olika familjeforum på nätet.

Den som letar noga där kan ibland hitta trådar om styvfamiljer.

På ett diskussionsforum kan alla vara anonyma och där skräds sällan orden.

Nätet blev ett tag min räddning, ett ställe där jag kunde ösa ur mig alla problem vi hade och all avsky jag kände och få bekräftelse från andra som kände samma sak.

I diskussioner om styvfamiljen används ofta flera förkortningar som tog mig ett tag att förstå.

Eftersom inte bara är min historia utan även andra styvmammors berättelser är med i boken följer här en kort ordlista för den oinvigde.
Bion = den biologiska mamman/pappan
Sb = styvbarn
Ss = styvson
Sd = styvdotter
För att få andra styvmammors syn på styvfamiljslivet la jag ut en tråd på flera olika diskussionsforum och frågade vad de tyckte var jobbigast med att vara styvmamma.

Deras svar kanske inte kommer att påverka ditt beslut – den som är i stånd att flytta ihop med den hon älskar gör det även om han har hundrafjorton barn från andra förhållanden.

Men vet du lite mer om vilka situationer och framförallt känslor som kan uppstå kanske övergången till livet med andras barn blir lite lättare.

Här är deras svar på vad som är svårast med att vara styvmamma:
”Att din kille har svårt att förstå att han måste våga ändra sin tillvaro och släppa in sin nya kvinna, dig.

”Att din kille har dåligt samvete för att han lämnat barnen och barnens mamma och kompenserar detta genom att ge barnen lösa tyglar att göra vad de vill när de är hos er, för säger han ifrån kanske de inte vill vara hos er.

”Att din sambo alltid kommer att försvara sina barn och så fort du kritiserar barnen tar han dem i försvar.

”Att ta till sig barn som han har med någon annan.

”Att sambon av samvetskval får svårt att sätta ner foten mot bion av rädsla att förstöra relationen dem emellan så att han inte får träffa barnen.”

”Hans behov att försvara bion och hitta ursäkter för hennes beteende för att rättfärdiga att han skaffat barn med henne en gång i tiden.

”Att acceptera att sambon alltid kommer att ha kontakt med sitt ex, barnens mamma.

”Att banden till bion, trots att de varit separerade i flera år,inte är klippta och att han inte inser att detta innebär svartsjuka för dig.

”Att känna svartsjuka på hans gamla liv.

”Att om ni skaffar gemensamma barn acceptera att han redan fått barn med en annan kvinna och redan gått igenom allt detta som blir nytt för dig.

En del kan vända det till något positivt, att han redan har kunskapen, men det är ovanligt.

”Att vara svartsjuk på hans ex för att han skaffade barn med henne när han älskar dig mer än han någonsin älskat henne,men inte vill skaffa barn med dig ’för att det räcker med ungar nu’.

”Att ha en biologisk mamma som lägger näsan i blöt alltför mycket och är onödigt mycket närvarande i ert nya liv.

”Att bion har andra regler och metoder (läs: fri fostran).

”Att hela tiden bli indragen i bråken med bion om pengar,tider, ändringar och planer.

”Att acceptera att du alltid kommer att behöva ta hänsyn till en annan familj när det gäller planering av semestrar och annat som borde vara lustfyllt och något att se fram emot.

Listan kan göras lång på allt man måste avstå ifrån.”Att styvmammans plats i familjen inte blir som i en kärnfamilj.

Den dagen styvmamman börjar uppfostra eller säga ifrån blir tuff, både från sambons, barnens, svärföräldrarnas sida, för då blir du en häxa.

”Känslan av att känna sig utanför – trots att du ändå påverkas av situationen hela tiden.

Man känner sig utanför på högtider, skolaktiviteter, jular med mera.

Känslan av utanförskap och underläge är mycket vanligare om man inte har egna barn, eller egna gemensamma barn.

”Känslan av att vara åsidosatt.

”Att leva med ett barn i hemmet som jag själv inte valt.

Särskilt svårt när man är väldigt olika.

””Att jämt må dåligt och vantrivas i sitt eget hem.

”Att sällan få någon bekräftelse eller uppmuntran, varken av barn eller sambo, eftersom ingen förstår att du skulle uppskatta det.

Och att man känner sig kränkt och mer och mer betydelselös för varje år som går.

”Att barnens behov utan undantag går före alla andras,även om de är orimliga, bara för att de biologiska föräldrarna har dåligt samvete för sitt misslyckade förhållande.

Det är svårt att ta till sig en lång lista bestående enbart av problem,men kanske kan du få en föraning om de svårigheter just din styvfamilj kan möta.

Det bästa ni kan göra är att noggrant diskutera er framtid tillsammans innan ni fattar beslutet att bilda styvfamilj.

Det är väldigt svårt att diskutera en framtida livssituation.

När man pratar om det känns allting toppen och man är rörande överens men när det väl kommer till kritan faller allting platt.

Just därför ska du berätta hur du vill att ert liv tillsammans ska vara innan ni ens har ett liv tillsammans.

Att prata mardrömsscenarier med den man älskar känns hemskt konstigt men gör det för er bådas skull.

Har ni inte samma värderingar föreslår jag helt kallt att du lämnar honom redan nu.

Kompromissa inte om något så viktigt som hur ditt liv ska se ut.

I så fall kommer er relation att ta slut förr eller senare och då sitter du där med ett antal förlorade år och, om du har otur,utan egen lägenhet.

Det kommer en dag då du kanske vill ha ut mer av livet än att ta hand om hans styvbarn och leva i spillrorna av hans misslyckade förhållande.

Du kanske vill ha egna barn, flytta ut på landet, sälja rubbet och segla jorden runt.

Var står han då?

Här är några punkter som ni bör diskutera.
Boendet, Var ska ni bo?
Om du ska flytta in till honom, är han beredd att möblera om för din skull, slänga ut sitt gamla liv och börja ett nytt, på alla plan, med dig?
Planering, Se till att du kommer att få vara med och bestämma redan innan han ens diskuterar något med barnens mamma.

Fråga om han tänker berätta vad han och bion planerar.

Har han problem med detta nu, kommer du få svårt att stå ut.När någon annan bestämmer sådant som rör ens liv känner man sig till slut bara kränkt och livegen.
Högtider, Hur ska semestrar, sommarlov, högtider och födelsedagar se ut?
Firas dessa fortfarande hos mamman för barnens skull eller vill han att du och bion ska bli kompisar så att barnen kan fira sina födelsedagar hemma hos er, tillsammans med hela den lyckliga familjen?
Hur känner du i så fall inför det?
Barnuppfostran?
Hur är ungarna uppfostrade?
Var sover de, i sina egna sängar eller (ve och fasa!) hos sina föräldrar?
När går de och lägger sig?
Hur ska ni tillsammans uppfostra barnen?
Tänker han dela det med dig eller tycker han inte att du har något med deras uppfostran att göra, trots att de bor i ditt hem?
Biologiska mamman?
Hur involverad ska bion vara i ert gemensamma liv?
På vilket sätt?
Hur mycket kan du acceptera att hon kommer förbi hos er med prylar som barnen har glömt eller för att hämta saker?
Handen på hjärtat, kan du alls acceptera det?
Gemensamma barn?
Kanske svårt att diskutera men om du verkligen vill ha barn så lyft frågan direkt.....
Vill han ha barn med dig eller har han nog med dem han har från sitt tidigare förhållande?
Semestrar?

Vill han ha barnen i flera veckor i sträck på sommaren eller tycker han att det är okej att hålla på de vanliga umgängesbestämmelserna?
När barnen är hos er?
Hur mycket ska barnen vara hos er?
Vem lagar mat åt barnen?
Vem ser till att de kommer till skolan?
Vem tvättar deras kläder?
Gör du det?
Vill du göra det?
Vill han att du ska vara som en mamma för barnen när de är hos er eller tar han det fulla ansvaret och låter dig delta så mycket som du vill och orkar?
Ekonomin?
Förväntar han sig att ni ska ha delad ekonomi även vad gäller hans barn eller tänker han ta det primära ansvaret?