Om ADHD

Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, eller ADHD, är ett neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar förmågan att fokusera och koncentrera sig på en uppgift. ADHD omfattar även överdriven aktivitet.

ADHD har en inverkan på personens förmåga att vara produktiv, och kan även påverka hur personen utvecklar sina sociala relationer eller den egna självkänslan. ADHD debuterar i barndomen och kvarstår i ungdomen och upp i vuxen ålder i 40 till 70 % av alla fall. ADHD drabbar uppskattningsvis 3 till 5 % av barn från olika kulturer och geografiska regioner, vilket innebär att det i ett klassrum med 25 till 30 elever kan finnas minst ett barn med ADHD.

ADHD är ett funktionshinder som många gånger förblir oupptäckt. Detta leder till att många barn och ungdomar inte får en korrekt diagnos eller lämplig behandling. Sannolikheten för att pojkar diagnostiseras med ADHD är två till tre gånger större än hos flickor.
Obehandlad ADHD kan få en negativ inverkan på ett barns och dennes familjs välbefinnande. Ett barn med ADHD som inte diagnostiserats och som inte får behandling kommer sannolikt att drabbas, inte bara studiemässigt utan även emotionellt, och risken finns att beteendeproblemen kvarstår i någon form in i vuxen ålder.

ADHD diagnostiseras i de flesta fall under låg- eller mellanstadiet.

Symtom på ADHD föreligger före sju års ålder men kan kvarstå upp i ungdomen och vuxen ålder. Även om symtomen tenderar att minska under sena tonåren och i tidig vuxen ålder, växer personer inte ifrån sin ADHD.

Däremot lär de sig olika strategier för att kompensera för symtomen.

Orsakerna till ADHD är inte fullständigt kända, men det genetiska inslaget kan spela en viktig roll.

Det kan vara svårt att diagnostisera tillståndet eftersom en rad symtom ingår.

Beroende på vilket av dessa symtom som är mest framträdande kommer diagnosen att vara en av de tre subtyperna av ADHD:

• övervägande hyperaktiv-impulsiv
• övervägande ouppmärksam
• kombinerad ADHD (kombination av hyperktiv-impulsivt och ouppmärksamt beteende)