Kontaktförbud och olaga förföljelse

Det gemensamma syftet med lagen om kontaktförbud och det nya brottet olaga förföljelse är att förbättra situationen för dem som riskerar att utsättas eller redan har utsatts för våld, hot eller trakasserier, vilket särskilt vid upprepningar kommit att kallas för stalkning.

Kontaktförbud
Ändringen från besöks- till kontaktförbud tydliggör att ett förbud ska avse alla former av kontakt, vilket egentligen gällde tidigare också, liksom förbud mot att följa efter den som ska skyddas. En annan förändring är att det vid riskbedömningen särskilt ska beaktas om förbudspersonen begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid, och numera inte enbart sådana brott riktade mot den som kontaktförbudet ska skydda. Samtidigt markerar lagtexten en proportionalitetsprincip med avvägningar mellan å ena sidan behovet av skydd och å andra sidan ingreppen i rörelsefrihet och integritet för förbudspersonen.

De olika formerna av (besöks)förbud kvarstår men byter namn till kontaktförbud avseende gemensam bostad, utvidgat kontaktförbud respektive särskilt utvidgat kontaktförbud. Det senare ska kombineras med villkor om elektronisk övervakning ”om det inte finns särskilda skäl mot det”, vilket innebär en presumtion för den elektroniska bojan. Som exempel på undantag nämns en hemlös person som saknar möjlighet att sköta bojan eller någon som pga. sjukdom inte kan göra det. Den som meddelats villkor om elektronisk övervakning men agerar så att den inte kommer till stånd eller inte kan fortsätta genom att t.ex. vägra att sätta på sig bojan, förstör den eller inte laddar batterierna, riskerar att bestraffas för hindrande av elektronisk övervakning med böter eller fängelse i högst ett år.

Olaga förföljelse
Det nya brottet olaga förföljelse följer konstruktionen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Detta innebär att en serie av i sig straffbara handlingar skapar det nya brottet. De preciseras i en katalog och omfattar främst; misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott, ofredande, skadegörelse eller överträdelse av kontaktförbud. Var och en av handlingarna ska innebära en upprepad kränkning av personens integritet. Hur många handlingar som krävs blir beroende på deras karaktär. Ju allvarligare de är, desto färre bör krävas för att kränkningen ska anses vara upprepad. Något syfte från gärningspersonen att kränka eller förfölja krävs inte. Värderingen av om de brottsliga gärningarna har utgjort förföljelse eller inneburit en kränkning avgörs av domstolen oavsett den tilltalades egna värderingar. Straffvärdet ska påverkas av handlingarnas allvar, intensitet och omfattning. Straffmaximum är fängelse i fyra år.

Fortsatta reformer?
Det har tidigare förts fram krav på en lagstiftning som tvingar fram en förflyttning av gärningsmannen efter allvarliga övergrepp. Personsäkerhetsutredningen föreslog för ett antal år sedan att ekonomisk kompensation för offrets kostnader för flytt eller andra säkerhetsåtgärder genom en rätt att kräva skadestånd skulle införas.

Också beträffande kontaktförbuden går det att ifrågasätta styrkan i brottsofferperspektivet. Det anses t.ex. inte ingå i målsägandebiträdets uppgifter att företräda sin klient vid domstolsprövning av ärenden om kontaktförbud, vilket utredningen föreslog. I propositionen menar man att åklagarens medverkan ska vara tillräcklig.

Barn kan behöva minst samma skydd som vuxna. Kommer vi att få se kontaktförbud till skydd för barn?

Ett praktiskt problem med det tänkta skyddet genom elektronisk övervakning finns också. Polisen gör nu upphandlingen av fotbojor och beräknar att de kan finnas för användning under våren 2012.

Läs mer:
SOU 2008:81 Stalkning
Prop. 2010/11:45 Förbättrat skydd mot stalkning
SFS 2011:485 och SFS 2011:487

Gudrun Nordborg
Informationschef, Brottsoffermyndigheten


Artikeln publicerad i Brottsoffermyndighetens digitala nyhetsbrev 5/2011, okt 2011

Kontaktförbud - Wikipedia