Sockerberoende

Är du sockerberoende?

Socker påverkar hjärnan och skapar beroende precis som alkohol och narkotika. Bitten Jonsson berättar vad som händer när du äter socker.

Extern länk:

Läs mer om Bitten Jonssons forskning

Har du koll på hur mycket socker du äter, och varför? Testa dig själv och se om du är i farozonen.

1. Har du under senaste året någonsin ätit mer sötsaker* än du tänkt dig och/eller fortsatt använda sötsaker* när du inte tänkt dig det?

2. Har du under senaste året, försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket sötsaker*?

3. Har du, under senaste året känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med sötsaker*?

4. Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter sötsaker*?

5. Har du, under senaste året någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa sötsaker*?

6. Har du, under senaste året någonsin använt sötsaker* för att lindra känslomässigt obehag såsom trötthet, energibrist, nedstämdhet, tristess, irritation, värk och/eller annat obehag?

*Obs: även läsk, glass, bröd, pasta, potatis, chips, kakor och bakelser m. fl. kolhydrater.

Nyckel:

0-1 ja-svar - Du har ett socialt bruk, det vill säga inga problem

2-3 ja-svar - Du har förmodligen ett skadligt bruk. Det kommer att få konsekvenser.

4-6 ja-svar - Risken är mycket stor att du har ett beroende

Källa: Testet är grundat på självdiagnosen UNCOPE som används för screening av alkohol-, narkotika- och tablettmissbruk. Addictionspecialisten Bitten Jonsson har bearbetat testet för självdiagnos av sockerberoende.

Frågor om krukväxter - och svaren på dem

• Hur mycket ljus behöver den här växten?
  
• Alla växter behöver ljus men alla behöver inte lika mycket. De som i naturen växer på stäpp eller i öken behöver som krukväxt mer ljus än de som växer i skuggan under djungelns träd. Det kan alltså vara bra att känna till varifrån växten härstammar. På våra informationsskyltar står detta angivet.
• Generellt kan man säga, att växter med mörkt gröna blad kräver mindre ljus än växter med mycket ljust i bladen. De senare har ju mindre grön bladyta, mindre klorofyll och måste få så mycket ljus som möjligt på den lilla gröna yta som finns. Men undantag finns! Både gullranka och silverkalla och flera med dem trivs bra en bit in i rummet.
• Hur mycket och hur ofta ska jag vattna?
  
• Det är en fråga som inte går att ge ett enkelt svar på, eftersom det är många faktorer som spelar in. En del växter som exempelvis hemtrevnad, adiantum och hibiskus ska alltid ha lätt fuktig jord och bör inte torka. Benjaminfikus, aralia och en del palmer trivs med att få känna skillnad på vått och torrt vilket är detsamma som att du låter jorden torka lätt mellan givorna. Kaktusar och andra suckulenter ska vattnas med intervall, du vattnar först när jorden torkat till. Så har de det i naturen och så trivs de att ha det som krukväxt.
• Om växten står varmt som över ett element eller svalt spelar också in, om den är i full växt eller i vintervila likaså. Man kan alltså inte ange vissa dl per gång eller vecka. Läs på våra växtskyltar, så får du veta, hur växten vill ha det. Sedan får du helt enkelt lära dig efterhand - du får 'leva med' växten. Dock ska du veta, att de flesta växter kan klara av att torka ut någon enstaka gång men de flesta dör av övervattning och med restvatten kvar i ytterkrukan.
• Ska jag vattna uppifrån eller underifrån?
  
• I moderna krukväxtodlingar vattnas växterna underifrån. Det ser du på krukan, som inte bara har stora bottenhål utan också en liten 'klack' att stå på, så att vattnet kan rinna under krukorna. Fortsätt gärna med den metoden. Men om dina växter står i ytterkruka är risken stor, att restvatten blir stående i den och det kan få förödande följder. Rejäla fat under krukor med stora bottenhål är faktiskt lättast att hålla kontroll på. Här ser du restvattnet och häller bort det. Växterna i ytterkruka kan du mycket väl vattna ovanifrån på jorden - men övervattna inte!
• Behöver jag ge växterna näring?
  
• Nyomplanterade växter får tillräckligt med näring från den nya, friska jorden. De flesta växter har sin tillväxtperiod under sommaren och det är då man vattnar mest. Efter en månads tid är i regel näringen i jorden förbrukad och ny måste tillföras. Bäst är att ge växterna svag eller mycket svag dos flytande näring i vattnet vid varje giva från mars till september. Då blir både tillförsel och tillväxt jämn, risken för övergödsling blir liten och därmed minskas risken för brännskador på rötterna.
• En annan metod att gödsla är att lösa upp näringspulver eller -korn i vattnet.
• Om du vill göra det bekvämt för dig, gödslar du med långtidsverkande näring. Vi säljer t ex Multicote/Pokon, näringskorn, som du blandar direkt i planteringsjorden. Varje gång du vattnar löses för växten lagom mängd näring upp. Detta varar i några månader eller upp till ett halvår. På samma sätt fungerar näringspinnar, som du trycker ner i krukjorden.
• Du bör alltså ge växterna näring - näringsbrist sätter fort sina spår. Vilken metod du föredrar spelar ingen roll - det viktigaste är ATT du gödslar och att du noga följer anvisningarna och inte överdoserar.
• Måste jag plantera om mina krukväxter? När ska jag i så fall göra det?
  
• Nyinköpta växter behöver i regel inte planteras om direkt. Men om du tycker, att krukan är liten och att det är svårt att hålla den lilla jordvolymen fuktig, då kan du ge växten en större kruka för att underlätta för dig. Om det är en blommande växt du köpt, slår du av krukan och flyttar försiktigt hela klumpen över i nästa utan att oroa rotsystemet. Det brukar gå bra.
• De allra flesta krukväxterna vilar över vintern, de hämtar krafter för kommande tillväxt och blomning. I regel är vilan över i slutet av februari - början på mars månad men tillväxten har ännu inte kommit igång. Nu är den bästa tiden! Men du behöver säkert inte plantera om alla dina växter. Slå krukan av klumpen och se efter, hur det ser ut. Vänd växten upp och ner och slå av krukan mot t ex en bordskant. Om den sitter hårt kan du i stället klippa upp plastkrukan med en sekatör - akta rötterna! - eller slå sönder lerkrukan med en hammare. Om det är mest rötter och minst jord i krukan är det dags att plantera om. Likaså om det har bildats en rotsnurra i botten.
• Ju yngre växter desto tätare omplanteringar - stora och gamla växter kan i flera år nöja sig med lite ny jord ovanpå den gamla.
• Hur gör jag när jag planterar om?
  
• Förbered 'den stora dagen'. Se till att du har krukor av varierande storlek, att det finns jord hemma och att den är fuktig, att du har tillgång till lecakulor och ev. lera och grov sand, att det finns blomsterpinnar, band eller bast och kontrollera att växterna är nyvattnade.
• Gamla krukor skurar du rena - lerkrukor är lättare att rengöra, om de först får ligga i blöt en stund. Nya lerkrukor får vattendra en timmes tid för att inte sedan suga all fuktighet från jorden. Välj själv om du vill plantera i plast-eller lerkruka - men det måste finnas rejäla bottenhål i dem. Undvik däremot lerkruka till orkidéer - de ska stå i ribbamplar, trådkorgar eller plastkrukor med sidohål.
• Formen på krukan bestämmer däremot växtens rotsystem: Växter med utbredda, grunda rötter bör planteras i låga krukor eller skålar, växter med djupa rötter i höga och smala.
• Häll en handfull jord i krukan. Sätt i rotklumpen och fyll på jord runtom. En del arter som t ex gardenia och rumsgran ska stå i samma höjd som tidigare, sparrisar och flamingoblommor djupt i hög kruka precis som palmer. Det gäller alltså att känna till, hur klumpen ska placeras - sådana uppgifter finns på våra växtskyltar.
• De växter som ska stå djupare än tidigare, får lite jord ovanpå den gamla. Så skakar du krukan, så att jorden kommer in mellan rötterna och trycker till jorden lätt - tryck inte på klumpen. Vattna försiktigt i krukans kant så att jorden sätter sig. Vänta med nästa giva, tills jorden har torkat till. Om du vattnar för mycket, ruttnar rötterna i stället för att växa ut i den nya jorden.
• Ska rötterna beskäras?
  
• När du ändå har krukan av, kan du studera rötterna. De ska inte beskäras men väl putsas till. Skär bort eller lös upp eventuella rotsnurror, som kan ha bildats i botten. Skär bort allt ruttet och torrt och alla bruna rötter. Bara friska rötter ska med i den nya krukan - det ska lukta friskt och gott.
• Vilken jord ska jag använda?
  
• Till de allra flesta av dina krukväxter kan du använda en standardjord av god kvalité. Vi säljer bl a jord från Jerletorf och den är garanterat bra och väl sammansatt. Som de flesta krukväxtjordar är den grundad på torv men innehåller också sand, lera, lecakulor och näring. Det är viktigt att jorden behåller sin struktur, att den inte faller ihop efter ett tag och blir så kompakt, att den knappast går att vattna och att luften inte kommer in i den.
• En del växter kräver tung, kompakt jord, andra genomsläpplig eller lucker och porös. Du kan ha standardjorden som grund och blanda i det som behövs för respektive växt. Våra växtskyltar ger dig vägledning.
• Ska växterna beskäras? När gör man i så fall det och hur?
  
• Krukväxter beskär man för att få dem runda och täta och för att få fler blommor i de blommande arterna.
• Det allra bästa är att först plantera om växterna, låta dem vila ett par veckors tid och sedan beskära dem. Detta för att inte samtidigt oroa dem både över och under jord. Många vill göra allt på en gång, när man ända har allt framme på arbetsbänken. Visst går det bra, men det kan ta lite längre tid för växten att komma igång och hämta sig efter 'ingreppen'.
• Efter vintern är en hel del växter tunna och taniga, har tappat blad, blivit kala och är i stort behov av 'föryngring' - beskärning. Använd en ren och vass kniv och var inte rädd för att skära. Lämna två tre blad / bladpar på varje gren - det avskurna kan du använda som sticklingar till förökning. Undvik att skära in på hårt förvedade stammar, där växten kan ha svårt för att bryta om.
• Rankor, som blivit kala kan du också beskära - eller linda kring stativ, spaljé eller båge, så syns skavankerna mindre. Ampelväxter, som blivit för långa och fått kala rankor, kan du också linda kring käpp eller stativ. Om du vill beskära dem, gör du det långt uppe mot krukan - om du bara tar av toppen, får växten en egendomlig form.
• Torr luft - vad gör jag åt den?
  
• De flesta växter mår bättre i fuktig luft - den senaste upptäckten är att saintpaulia blommor rikligare i fuktig luft!
• Försök alltså att höja luftfuktigheten. Det finns allt från sofistikerade till mycket enkla metoder: Du kan låta en automatisk luftfuktare finfördela vatten till dimma och pusta ut den i rummet eller du kan ställa ut fat med vatten att avdunsta. Vattenbehållare för elementen har stor avdunstningsyta men tyvärr ofta en mycket liten vattenbehållare. Glöm inte att fylla på!
• Enstaka växter, som kräver fuktig luft kan du hjälpa så här. I botten på en ytterkruka som är minst 3 cm större än plantkrukan runtom lägger du en upp- och nervänd djup tallrik eller skål. Häll i så mycket vatten att plantkrukan står torr på tallriken. Vattnet kan nu dunsta omkring plantan, som trivs och mår bra.
• Samma idé tillämpas, om du låter växter stå på ett lager lecakulor på en bricka eller ett balkonglådefat. Vattnet får inte nå upp till plantkrukan - detta har inget med vattningen att göra.
• Att duscha växterna är bra. Det höjer inte luftfuktigheten något nämnvärt - såvida du inte duschar dem många gånger om dagen - men det håller bladen rena. Växter med ludna blad samlar mest damm och bör också duschas. OBS! Vattnet måste vara minst lika varmt som bladen. Kallt vatten på varma blad ger bestående fläckar. Duscha bladen på morgonen och se till att de torkar i skuggan före kväll. Undvik vattenstänk på utslagna blommor.
• Ett annat sätt att höja luftfuktigheten på är att ha många växter tillsammans - så hjälper de varandra. Av det vatten du ger växterna får du 90 % tillbaka i form av vattenånga, som de avger. 9 dl av 1 liter i retur!
• 
  
• Kan jag flytta på mina krukväxter?
  
• Blommande, knoppsatta växter bör du låta stå kvar på sin plats över blomningen. - risken är annars att knopparna faller.
• Växter som inte tål stark sol som t ex saintpaulia och kornettblomma, kan du flytta från söder till norr på våren. Till hösten gör du omvänt för att de ska få så mycket ljus som möjligt över vintern. Bladväxter kan du ge en ny plats under förutsättning att den är mer gynnsam än den tidigare.
• De allra flesta inneväxterna trivs utomhus över sommaren. Observera dock, att platsen bör vara skyddad mot sol, vind och regn. Om du tänker plantera dem, så gör det med krukan kvar, annars blir det svårt att få alla rötter med in till hösten. Och glöm inte bort att vattna och gödsla dem, som inte vilar.
• Bladglans - kan jag använda det till alla mina växter?
  
• Växter med ludna blad får du på inga villkor behandla med bladglans! Inte heller växter, som har ett skyddande vaxskikt på bladen.
• Gör först bladen rena och dammfria genom att duscha dem. Låt torka. Om de sedan inte är blanka nog utan har t ex fläckar av kalkhaltigt vatten, kan du spraya dem försiktigt med bladglans. Håll flaskan minst 30 cm från bladen och spraya ALDRIG på undersidan! Då täpper du till de livsviktiga klyvöppningarna.
• Vad gick fel?
  
• Bladskador:
  
• Gula blad: För mycket vatten, för lite ljus. Stress. Etylen
• Gröna till synes friska blad faller: Ljusbrist, vattenbrist
• Bleka blad: Felaktig gödsling
• Bleka gröna / gula blad med gröna nerver: Kloros = järn eller manganbrist, för högt pH-värde
• Intorkade bladspetsar och -kanter: För torr luft, för lite vatten, för mycket eller för stark näring
• Bruna, torra fläckar: För stark sol, för torr luft
• Brunsvarta, mjuka fläckar: För fuktig luft nattetid
• Korkartade 'vårtor': För mycket vatten i samband med fuktig luft
• Klibbiga blad: Angrepp av bladlöss, sköldlöss, ullöss etc.
• Svart, sotig beläggning: Sotdagg = svamp, som växer i exkrementer
• Grå, silveraktiga blad: Angrepp av trips, som lämnar svarta prickar på undersidan av bladet
• Vita gångar: Angrepp av minerare
  
• Skador på blommorna
  
• 
  
• Inga knoppar bildas:
  
• Ljusbrist, för varmt, för kallt, inte rätt dagslängd, angrepp av skadedjur
• Knopparna torkar in:
  
• Ljusbrist, för varmt, för torrt, för lite vatten
• Knopparna faller av:
  
• Ljusbrist, vattenbrist, torr luft, etylengas från t ex frukt, angrepp av skadedjur
• Missformade blommor:
  
• Angrepp av skadedjur
• För lite ljus kan orsaka:
  
• Svag växt, lång och tanig planta. Bladen blir mindre, skaften längre och de nya skotten tunna och veka. Intorkade bladspetsar och -kanter. Missbildade blad. Blommande växter får inga knoppar eller tappar dem
  
• För mycket ljus, för stark sol:
  
• Bladen blir matta, livlösa, gråa. Vackra teckningar och mönster försvinner. Brännskador
• För kallt:
  
• Plantan stannar i växt, får intorkade bladspetsar, deformerade blad, bladen torkar in eller faller av. Vissa bladväxter får köldskador redan vid 15o som t ex gullranka, silverkalla, maranta och kroton
• För varmt:
  
• Skador uppträder mest vintertid, när ljuset är svagt, dagarna korta. Ju högre temperatur desto torrare luft och desto fortare torkar krukjorden ut. Plantan stressas, bladen får fläckar, gulnar och faller av
• För lite vatten och för torr luft:
  
• Torra bladspetsar och bladkanter, fläckar på bladen. Spinn och trips trivs och utvecklas snabbt
• För mycket vatten i för fuktig luft:
  
• Bladen blir gula, får fläckar i kanterna och faller av. Plantan stannar i växt, vissnar och dör. Våreld, kaktusar och andra suckulenter får korksjuka. Allt detta händer oftast vintertid och i svalt rum
• Etylen från t ex frukt i närheten:
  
• Etylen finns i växten men också i frukt och grönsaker och inte minst i julgranen. Gasen påskyndar mognadsprocessen och gör att knoppar och blommor faller av. Mycket känsliga för etylen är orkidéer, julstjärna, trillingblomma, begonia och hibiskus. Ställ aldrig frukt nära dessa!
• Det kryper och det rör sig!
  
• Skadedjur, som lever utanpå; växten kan du bli kvitt. Börja med att duscha av växten med högsta tryck på vattnet. Upprepa några gånger med ett par dagars mellanrum.
• Om djuren inte försvinner, kan du spruta med 3-procentig såpsprit, som finns på Apoteket eller med 1/2 dl grönsåpa i 1 liter ljummet vatten.
• Ullöss och sköldlöss kan du kväva genom att spraya bladglans på dem.
• Skadedjur, som lever inne i bladen behandlas med något kemiskt preparat, som vattnas eller blandas i jorden och som rötterna suger upp i växten.
• Om Du är osäker om vilket djur, som angripit din växt, slår du upp kapitlet om skadedjur i någon krukväxtbok eller tar en angripen växtdel med till butiken. OBS! I en plastpåse och utan att öppna denna bland växterna!
  
• Hämtat från: S-Blommor - Vi finns i Din matbutik

Barnmisshandel.

Blue Ribbon

Mot övergrepp mot barn, ge det vidare please!
Mitt namn är Sarah
Jag är blott tre. Mina ögon är svullna.
Jag kan inte se. Jag måste vara dum. Jag måste vara dålig.
Vad kunde ha gjort min pappa så arg? Jag önskar jag vore bättre.
Jag önskar att jag inte var ful, då kanske min mamma skulle ändå vilja krama mig.

Jag kan inte tala alls.

Jag kan inte göra fel annars I'm inlåst hela dagen lång.

När jag vaken I'm all alone, huset är mörkt,mina föräldrar är inte hemma.

När min mamma inte kommer.
Jag ska försöka vara trevlig, så kanske får jag bara en piska i kväll.

Gör inte ett ljud! Jag hörde precis en bil
Min pappa är tillbaka från Charlie's Bar.

Jag hör honom svära mitt namn kallar han
Jag trycker mig mot väggen.

Jag försöker dölja från hans onda ögon.
Jag är så rädd nu. Jag börjar gråta.

Han hittar mig gråtande ,skriker han fula ord, han säger att mitt fel

att han lider på arbetsplatsen.

Han slår mig och träffar mig och skriker på mig mer.
Jag får äntligen fri och jag kör för dörren.

Han har redan låst den och jag börjar gråta.

Han tar mig och kastar mig mot den hårda väggen.

Jag faller till golvet med

mina ben nästan bruten och min pappa fortsätter mer talat fula ord.

"I'm sorry!"

Jag skriker men nu alldeles för sent hans ansikte har twisted till ofattbara hat.

Den skada och smärta och om igen oh behaga Gud, förbarma dig!
oh please let it end!

Och han slutar till sist och cheferna för dörren,

medan jag låg där orörlig utbredde sig på golvet.

Mitt namn är Sarah och jag, men tre, tonight my daddy mördade mig.

Det finns tusentals barn ute precis som Sarah. Och du kan hjälpa !

Det vämjes till min själ, och om du bara läser detta och inte ge det vidare ber jag om ursäkt,

eftersom du skulle behöva en hjärtlös person som inte påverkas av det här mailet.

Och eftersom du drabbas göra något åt det!

Så allt jag ber dig göra är att ta lite tid att skicka det här på och erkänna att det här händer,

och att folk gillar hennes pappa bor i vårt samhälle,och be om barnmisshandel att vissna ut och dö, utan också be för säkerheten för våra ungdomar.

Vänligen vidarebefordra denna dikt på en Blue Ribbon mot barnmisshandel eftersom,

så galen som det kan låta, kan det bara indirekt ändra ett liv.

Donationer Go To ...
ELIMINATE Child Abuse NU
A 501 (c) (3) nonprofit
Positions
1.one av varje barn är övergrepp av sina nära och kära var 10 sekunder i Amerika
2.Den lag doesnt skydda våra barn