Nytt nummer av Hälsotecken[2011-11-30] I det nya numret av Hälsotecken kan du läsa mer om hur det är att leva med adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hälsotecken är landstingets tidning om hälso- och sjukvård. – Jag ville få ordning på det kaos jag hade i mitt huvud, säger Claes som i tidningen berättar om hur det var att i somras få diagnosen adhd. I det nya numret av Hälsotecken kan du till exempel också läsa om forskning kring behandling på internet, om hur barntraumateamet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping arbetar och om renoveringen av Lasarettet i Motala.
Hälsotecken delas ut till alla hushåll i Östergötland under den här veckan.
Temasidor
Funktionshindren adhd, autism och Aspergers syndrom
Vissa personer har funktionshinder. Funktionshindren gör att personerna kan få olika problem i vardagslivet. Funktionshinder kan vara neuropsykiatriska. De vanligaste neuropsykiatriska funktionshindren är adhd, autism och Aspergers syndrom. Det finns vissa symtom som är vanliga hos personer som har adhd, autism och Aspergers syndrom. Men olika personer kan ha olika symtom trots att de har samma funktionshinder. Personer med adhd har ofta svårt att titta eller lyssna noga. De gör eller säger ofta saker utan att tänka efter före. Personerna är ofta otåliga och har svårt att vänta. Personer som har Aspbergers syndrom kan ha svårt att förstå hur andra människor tänker. De har ofta ett speciellt intresse som tar mycket tid. Personer som har autism har ofta svårt att vara med andra människor och svårt att prata med och förstå andra människor. De gör ofta samma saker flera gånger. Personer som har adhd, autism och Aspergers syndrom har haft liknande problem som de har nu sedan de var barn. Förr trodde man funktionshindren försvann när man blev vuxen. Nu vet man att de flesta har kvar funktionshindren när de blir vuxna. Därför får fler och fler vuxna diagnoserna adhd, autism eller Aspergers syndrom.
Så här tar man reda på om någon har ett funktionshinder
En vuxen person i Östergötland som söker hjälp för adhd, autism eller Aspergers syndrom får komma till en neuropsykiatrisk utredningsenhet. På utredningsenheten tar personalen reda på ifall en person har ett funktionshinder. Personalen tar reda på det genom att undersöka, testa och prata med personen som har sökt hjälp. Det är viktigt att personen får rätt diagnos. Därför träffar personal med olika yrken personen. Personalen jobbar i grupp. I gruppen finns läkare, arbetsterapeut, psykolog, sjuksköterska och sjukgymnast. Personalen pratar också med personens föräldrar. Det är för att få reda på om personen har haft samma problem sedan hon eller han var barn. Det vill personalen veta eftersom man vet att en person inte kan få adhd, Aspergers syndrom eller autism som vuxen. Det går inte att bota funktionshindren men de går att lindra. Agneta Julinder är enhetschef för neuropsykiatriska utredningsenheten. Många personer kan fungera bra om de får rätt stöd, säger hon. Man kan få medicin som lindrar adhd. Det finns ingen medicin mot autism och Aspergers syndrom. Det finns hjälpmedel som hjälper personer med funktionshinder att planera sin dag, passa tider och sköta sina pengar.
Claes har adhd
Claes Engström har adhd. När Claes var barn och gick i skolan hade han svårt att sitta stilla och koncentrera sig. Claes har aldrig haft något tålamod. Han har haft svårt att göra klart saker. Till exempel att dammsuga klart. Eller att vika tvättade kläder när han har tvättat. För det mesta har det här inte varit några problem för Claes. Det är för att någon annan person alltid har skött de tråkiga sysslorna åt honom. När Claes senare skulle bo själv med sitt äldsta barn blev det problem. Då blev han tvungen att sköta saker själv. Han klarade inte att hålla reda på allt han skulle göra. Det berodde på att han har adhd. Det fick han veta när han sökte hjälp hos neuropsykiatriska utredningsenheten. Claes sökte hjälp i somras. Claes har fått medicin och stödsamtal. Det har hjälpt honom mycket och nu mår Claes mycket bättre. Allt har blivit så lugnt och skönt och nu kan jag kan fokusera, säger Claes.
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Läs mer om Riksförbundet Attention.
Zemira Goja
Mitt namn är Zemira Goja och jag är NPF Coach och Personlig Utveckling Coach. Jag också hjälper människor att utveckla sig själva genom artiklar på denna webbplats.
Tack för att du tittar förbi och besöker min webbsida: Coaching Center
ADD/ADHD Coach & Personlig Coach
Lasse Andersson
Jag heter Lasse Andersson och föreläser om adh och aspergers syndrom.Jag är diplomerad Npfcoach och kan dessutom bokas för coachingsamtal
Att tända en stjärna i cyberrymden för någon kanske kan tyckas fånigt för en del. Oviktigt. Ytligt Men det är det inte. Genom denna enda lilla stjärna kan man visa att man bryr sig som anhörig, vän, kollega eller bara medmänniska. Det är ett sätt att lämna ett litet minne, en hälsning. Alla får tända en stjärna,man kan döpa den till vad man vill. Skriva ett par rader, eller inte.
Många kvinnor väntar med spänning efter att känna de första tecknen på att de är gravida. Och känner man inget kan man bli nervös. Det är viktigt att komma ihåg att varje graviditet är unik och att graden av symptom och kännetecken varierar. Tidpunkten för när de olika tecknen dyker upp skiftar också från kvinna till kvinna. Vissa bara vet att de är gravida innan de har gjort testet, men det är också många som inte märker några symptom alls under de första veckorna. Inte bara symptomen skiftar, om du varit gravid tidigare betyder det inte att samma symptom ger sig till känna i samma tid som förra gången. Alla graviditeter är olika!
Metallsmak Kanske har du känt en märklig metallsmak i munnen under de senaste veckorna? Vissa gravida märker metallsmaken tidigt i graviditeten. Det är osäkert varför den uppstår. En möjlig förklaring kan vara att tandköttet blir känsligare under graviditeten, något som kan resultera i blödande tandkött.
Fästblödning? Om du har haft en liten blödning under de senaste veckorna kan det ha varit en fästblödning. Den uppstår när ägget fäster i livmodern. Det är en ganska liten blödning med mörkrött eller brunaktigt blod. Ungefär en fjärdedel av alla gravida får fästblödning.
Ömma bröst Ömhet i brösten är väldigt vanligt i början av graviditeten. Brösten börjar tidigt att förbereda sig på mjölkproduktion, och det är graviditetshormonet som styr utvecklingen. Samtidigt som mjölkkörtlarna börjar utvecklas växer också blodådernätet i brösten eftersom de närings- och immunförsvarsämnen som behövs för att producera mjölk leds via blodådrorna till cellerna i körtlarna.
Hos vissa kvinnor blir också bröstvårtorna större och både de och området runt (areola) blir mörkare. Varför de blir mörkare är osäkert, men man antar att det ska underlätta för barnet att se var maten är!
När får jag sova? Ökat sömnbehov och en generell känsla av trötthet är väldigt normalt i början av graviditeten. Vissa blir så trötta att de nästan inte kan fungera i vardagen och tänker ständigt på sömn. Om du somnar bara du sätter dig ner i en stol så var inte orolig - hos de allra flesta avtar tröttheten efterhand.
Den fysiologiska grunden till den väldiga tröttheten är oklar, men din kropp jobbar på helvarv, det produceras massor av hormoner och det är stora förändringar överhuvudtaget som sker. Även när du vilar arbetar kroppen hårt med graviditeten. Tillåt dig att sova ett par timmar på dagen om du behöver och kan. Lyssna på kroppen!
Illamående Mer än hälften av alla gravida mår illa. Speciellt de tre första månaderna kan illamåendet vara rejält jobbigt. Tidigare pratade man om morgonillamående men det är missvisande eftersom illamåendet kan dyka upp när som helst under dagen, och särskilt om det var länge sedan du åt och blodsockret är lågt. Graviditetshormonerna kan påverka det centrum i hjärnan som styr illamående och kräkningar och det är antagligen grunden till att så många plågas av detta under graviditeten. En annan orsak till illamående är stress eller trötthet.
Har du inte mått illa alls? Var glad! Du är inte mindre gravid för det, du har bara tur! För dig som inte har sådan tur, här är några tips som kan hjälpa (återigen, alla reagerar olika, testa och se):Ät lite men ofta Ät gärna strax före du blir riktigt hungrig Om du mår illa på morgonen, prova att knapra på lite knäckebröd eller grova kex innan du går upp ur sängen Ät mat som är rik på kolhydrater, tex: grovt bröd, müsli, potatis och ris Drick mycket. Detta är särskilt viktigt om du kräks Undvik allt som framkallar ditt illamående Mycket frisk luft gör gott Vila och sov mycket Akupunktur kan hjälpa mot illamående Kosttillskott: vit B6 (50 mg per dag), ingefära och pepparmyntste
Halsbränna
Eftersom livmodern trycker mot magsäcken är det många som upplever halsbränna under graviditeten. Plötsligt reagerar du kanske på mat som du aldrig tidigare haft problem med. Surt innehåll från magsäcken pressas upp i halsen och du får en svidande känsla. Men halsbränna kan förebyggas:
Var försiktig med starkt kryddad och fet mat
Mineralvatten och mjölk kan lindra
Ät inte stora portioner mat, särskilt inte på kvällen
Undvik syrliga drycker
Ät huvudmålen vid fasta tider
Undvik att stressa
Lägg dig ett tag efter maten
Undvik tättsittande kläder
Undvik tunga lyft och böj dig inte kraftigt framåt
Sov högt med huvudet, lägg några telefonkataloger eller liknande under madrassen.
Huvudvärk Vissa gravida plågas av huvudvärk. Det kan bero på hormonet progesteron. Att dricka mycket vatten och promenera ute i friska luften kan hjälpa. Om du är stressad eller om ditt jobb innebär kroppsställningar som kan förvärra saken bör du försöka göra något åt det. Den huvudvärk som inte har med stress eller muskelspänningar att göra försvinner oftast tidigt i graviditeten.
Nya matvanor? Alla har hört historier om gravida som får plötslig stark lust till någon speciell mat. En del gravida kan plötsligt inte äta mat de tidigare tyckt om och vice versa. Om din dag inte fungerar utan att du slurpat i dig kaviar blandat med sylt eller müsli med ketchup så kan du nog bocka för detta symptom.
Trots att denna typ av nya matlust varit så uppmärksammat så vet vi fortfarande inte riktigt vad det beror på. Det kan vara hormoner som styr smak och matpreferenser, men varför och hur är alltså oklart. Så länge du äter med måtta och inte äter något som är skadligt för dig eller barnet så är det såklart okej att ge efter för dessa lustar.
Det finns en variant på detta, pica, som dock är lite mer allvarlig och det hänger ihop med järnbrist. Kvinnor med pica får nämligen lust att äta sådant som inte kan klassas som mat -spikar, jord eller lera. Denna lust är inte helt nyttig att bejaka - om du lider av detta bör du istället kontakta barnmorska eller läkare.
Hur många symptom får jag? Du kan få en, alla eller ingen. Vi är alla olika och det visar sig också under graviditeten.
För dig som har många plågor - försök lyssna till din kropp och gör det bästa av situationen. Unna dig själv ett lägre tempo och var inte rädd för att be om hjälp om du inte är i form. Kom också ihåg att även om du kanske mår pyton så har din bebis det bra i magen.
Man räknar med att en graviditet pågår i 40 veckor, eller 10 kalendermånader, med början sista mensens första dag. Det ofödda barnet växer och utvecklas för varje dag.
Bebisens utveckling
Vecka 0-4 Vecka 1 har kvinnan sin senaste mens. Det befruktade ägget är 0,150 mm stort, ungefär som udden på en knappnål. Några dagar efter befruktningen fäster det på livmoderns vägg. I explosionsartad fart växer flera lager av celler fram, som ska bilda olika delar av bebisens kropp. Moderkakan börjar bildas men är inte fullt användbar för fostret förrän i v. 10.
Vecka 5-8 De första blodcellerna och blodkärlen bildas. Ett litet hjärta börjar slå. Anlagen till armar och ben skapas. Navelsträngen bildas och underkäke och stämband börjar ta form. Innerörat och munöppningen skapas och hela tarmsystemet är under utveckling. Följande organ skapas nu: njurar, urinvägar, lungor, lever, bukspottskörtel, sköldkörtel och könsorgan.
Även hjärnan börjar växa fram. Handled och fingrar skapas och ansiktet börjar ta form. Ögonen ses som 2 fördjupningar och man kan se 2 ögonlock. Vid ett ultraljud kan man se embryot röra sig. Överläppen och nästippen skapas och hjärtkonstruktionen är utvecklad. Blod pumpas genom navelsträngen. Bröstkorgen börjar ta plats. Knäled och armbåge utvecklas och armarna blir längre. Tår och fingrar börjar synas. Hjärnan börjar dela sig i 2 halvor och den första hjärnaktiviteten kan mätas.
Vecka 9-12 I v. 9 är embryot är stort som en jordgubbe. Hals och nacke tar form. Musklerna börjar utvecklas. Munhåla och näsa förenas. Öron och näsa kan ses och ansiktet börjar urskiljas. Könsorganet börjar utvecklas. Njurarna producerar urin och blodomloppet börjar fungera. Smaklökarna börjar bildas. Alla organen är anlagda, nu ska det ”bara” finslipas och växa till lite. Embryostadiet och den mest kritiska utvecklingsperioden är över. I v. 11 är fostret stort som en kiwi. Ögonlocken är tydligare och kan slutas vid beröring, likaså händerna. Naglarna börjar växa fram men kan inte ses förrän i v. 16–20.
Vecka 13-16 Fostret kan gäspa, suga och svälja. Lungorna är färdiga. Ett tunt lager av hår växer på fostrets kropp. Benvävnad skapas och revben kan ses. Få fysiska missbildningar uppstår nu. Kinderna är synliga, näsan mer markant och det första håret syns. I v. 15 är bebisen stor som ett äpple och lever i 1,5 l fostervatten. Ansiktet har mänskliga drag men öronen är ännu ofärdiga. Bebisen uppfattar ljud utifrån men reagerar inte på dem förrän i v. 20–24.
Skelettet blir hårdare och syns på röntgenbilder. Bebisen samlar på sig kalcium och första avföringen (meconium) börjar samlas i tarmarna. Bebisen sväljer fostervatten som sedan kissas ut. Han eller hon är medveten om ljus och mörker och rör ögonen bakom de slutna ögonlocken. Med handen kan han/hon upptäcka sig själv och sin lilla enrummare. Det är möjligt att lyssna på hjärtljuden utifrån.
Vecka 17-20 I v. 17 är huvudet ca 4 cm i diameter och fötterna ca 2 cm långa. Bebisens storlek är ungefär som en kupad hands. Bebisen kan suga på tummen och göra grimaser eller rynka pannan. Han/hon är känslig för ljus och vänder ryggen till om magen utsätts för starkt ljus. Ögonbryn och hår på huvudet är synligt. Huden är tunn och genomskinlig och bebisen kan skilja på olika smaker i fostervattnet. Hjärtljuden går lätt att höra hos MVC både via tratt och med en s.k. doppler då lyssnar man utifrån på barnets hjärtljud. Bebisens körtlar producerar det vita fosterfettet (vernix) som ska skydda huden mot fostervattnet. Han/hon samlar på sig allt mer fett.
Vecka 21-24 Även om alla organ finns, är de inte färdigutvecklade för livet utanför magen ännu. Bebisen har knappt något underhudsfett alls. Nu kan bebisen höra kvinnans röst och reagerar på musik. Han/hon kan knyta sina händer och buffa lite vilket märks även utanpå. Lungornas luftrörsträd förgrenas och lungblåsorna utvecklas. Musklerna växer till sig och huden är alldeles rynkig. Svettkörtlarna bildas och ögonfransarna kan ses tydligt. Balansorganen i innerörat utvecklas och når vuxenstorlek. Bebisen vet vad som är upp och ner.
Vecka 25-28 I v. 25 är bebisen 32–33 cm och det börjar bli trångt även om det ännu finns förhållandevis gott om plats. Bebisen vyssjas till sömns när kvinnan är uppe och går och vaknar när hon lägger sig. Tillväxten av underhudsfett kommer igång ordentligt och huden blir tjockare. Arm- och benmusklerna är väl utvecklade. Bebisen kan öppna och stänga ögonen. Hörseln utvecklas ännu mer och könsorganen blir färdigutvecklade. Hittills har hjärnans yta varit ganska slät men nu växer den och formas i vecklingar. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Alla sinnen är utvecklade.
Vecka 29-32 Hjärnans tänkande del blir betydligt större och mer komplex. I v. 30 är huvudet är ca 8 cm i diameter och fötterna nästan 6 cm långa. Smaklökarna är så pass utvecklade att bebisen kan skilja på sött, beskt och surt. Svettkörtlarna är färdigutvecklade och bebisen reglerar själv sin kroppstemperatur. Ögonen är helt öppna och han/hon kan se ljus och mörker. Lungorna är färdiga och tränas genom att bebisen ”andas” ner fostervatten i dem. Han/hon reagerar på olika musikstycken och instrument. Huden är rosafärgad och tånaglarna växer fram.
Vecka 33-36 Bebisen ser nu ut som ett nyfött barn. I v. 33 är längden är cirka 41 cm och vikten ungefär som en mjölpåses, 2 kg. Bebisen lägger på sig och går upp runt 225 gr i veckan. Benmärgen producerar röda blodkroppar.
Fingrarnas naglar är fullt utväxta och täcker hela fingertoppen. Underhudsfettet lagras ännu mer. Alla inre organ är färdiga, men lungorna behöver mer tid för att säkert klara omställningen från vatten till luft. Ansiktet är slätt och de flesta rynkorna är borta. Ögonens pupiller kan vidgas och dras ihop. I v. 35 är bebisen är drygt 43 cm och väger närmare 2,3 kg. Han/hon rör sig i den mån det går, blinkar, kissar, sväljer fostervatten och får hicka ibland. Det vita fosterfettet (vernix) skyddar bra mot fostervattnet. I v. 36 är magen som allra störst, eller åtminstone som allra högst upp. Bebisen ligger troligen med huvudet nedåt. Vissa är redan fixerade, redo för den stundande förlossningen. Under vakenperioderna har bebisen ögonen öppna. Nerverna och andningsorganen är fortfarande på tillväxt. Hjärnan är färdig och mogen för livet utanför.
Vecka 37-40 Många kvinnor upplever att bebisen rör sig mer sällan. Inte konstigt alls, för nu är det riktigt trångt. Bebisen tränar lungorna för fullt genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Dagen D närmar sig med stormsteg. Nu är bebisen noggrant förberett för livet utanför mammas mage. När som helst kan förlossningen starta. Moderkakan är 20–25 cm i diameter, 3 cm tjock och väger drygt 0,5 kg. Det duniga håret som täckt kroppen under stor del av graviditeten försvinner nu. Vikten ökar snabbt med cirka 28 gr om dagen. Fostervattnet förnyas en gång var tredje timme. Tarmarna är fyllda med grönsvart barnbeck. Levern laddar upp med järn under slutet av graviditeten. Barnet är färdigt att födas!
NPF – Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom,Tourettes syndrom och OCD.
Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska få det stöd och den hjälp som de behöver samt bli bemötta med respekt.
Attentions målsättning är att varje människa ska ha rätt att få växa upp och leva i en miljö,
där man respekteras och får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Föreningen är till för att hjälpa och stödja familjer med NPF, anhöriga, intresserade och de som i sin profession kommer i kontakt med vår målgrupp. Vi skall också erbjuda en mötesplats för utbyte av erfarenheter,
tips och råd i vardagen och möjlighet att träffa andra människor i samma situation.
Ur inledningen: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser.
Gemensamt är att de har med hjärnan och hjärnans sätt att fungera att göra. ADHD/ADD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, OCD, Dyslexi/Dyskalkyli och tal- och språkstörningar är exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF syns inte. Men det märks.
Många med NPF säger att de ibland önskar att de hade en skylt runt halsen som förklarade för omgivningen vilken diagnos man har och vilka svårigheter man har på grund av den. Det ska naturligtvis inte behövas.
Det ska räcka att en person uttrycker behov av stöd för att anhöriga, skola och arbetsplatser ska ta hänsyn.
Med hjälp av kunskap om NPF blir det möjligt.
Vad är NPF? är framtagen av Riksförbundet Attention 2011.
Inledande bestämmelse Märkning och registrering av hundar Förelägganden och förbud Omhändertagande av hundar m.m. Hundförbud Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det finns vilt Ersättning för skador orsakade av hundar Kostnader för omhändertagande av hundar Övergivna eller förvildade katter Straffansvar Överklagande m.m.
Inledande bestämmelse
1 § Hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Särskilda bestämmelser om tillsyn över hundar finns i rennäringslagen (1971:437).
Märkning och registrering av hundar
2 § En hundägare skall låta märka sin hund så att den kan identifieras. Märkningen skall vara bestående. 3 § Statens jordbruksverk skall föra ett för landet centralt register över hundägare (hundregistret). Hundägaren skall låta registrera sitt ägarskap i registret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. skyldighet för hundägaren att betala en avgift för registreringen och för utrustning för att läsa av märkningen, 2. beräkningen av avgiften.
4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller hundar som stadigvarande finns i Sverige. 5 § Hundregistret får användas för att fastställa vem som äger en hund. Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet skall ha direktåtkomst till registret. 6 § Jordbruksverket är personuppgiftsansvarigt enligt personuppgiftslagen (1998:204) för hundregistret. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får besluta att överlåta driften av registret till en annan myndighet eller till en organisation. 7 § För behandling av personuppgifter gäller, utöver vad som sägs i 5 och 6 §§, personuppgiftslagen (1998:204). Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter som utförs enligt denna lag. Förelägganden och förbud 8 § Om någon brister i tillsynen över eller skötseln av en hund, får polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet. Såväl förelägganden som förbud får förenas med vite. 9 § Polismyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att bestämmelserna om märkning och registrering av en hund i denna lag skall följas. Förelägganden enligt första stycket får förenas med vite. 10 § Den som är under femton år får inte meddelas förelägganden eller förbud enligt 8 eller 9 §. Omhändertagande av hundar m.m. 11 § För att hindra att en hund orsakar skada eller avsevärd olägenhet får polismyndigheten, om inte andra, mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga, besluta att den skall omhändertas. 12 § Om en hund har omhändertagits med stöd av 11 §, får ägaren eller innehavaren inte förfoga över hunden utan tillstånd av polismyndigheten. Polismyndigheten får, efter utredning, besluta att hunden skall säljas, skänkas bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avlivas. 13 § Om det inte längre finns skäl för omhändertagandet, skall polismyndigheten besluta att detta genast skall upphöra. 14 § Anträffas en hund lös på område där lantbruksdjur finns, får hunden, om den inte låter sig infångas och om det är nödvändigt för att förhindra skada på lantbruksdjur, dödas av den som äger eller vårdar lantbruksdjuren. Den som dödat en hund är skyldig att snarast möjligt anmäla detta till polismyndigheten. Hundförbud 15 § Polismyndigheten får meddela förbud att ha hand om hund (hundförbud) för den som allvarligt brister eller tidigare har brustit i tillsynen över en hund. Vid bedömningen av om ett hundförbud bör meddelas skall särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott där han eller hon har använt hund som vapen eller vid upprepade tillfällen har varit föremål för föreläggande eller förbud enligt 8 § eller har haft hand om hund som har omhändertagits enligt 11 §. Hundförbud skall inte meddelas om det är uppenbart att de omständigheter som gett upphov till att ett hundförbud övervägs inte kommer att upprepas. Hundförbudet får avse viss tid eller gälla tills vidare. Den som är under femton år får inte meddelas hundförbud. Tillsyn över och omhändertagande av hundar i marker där det finns vilt 16 § Under tiden den 1 mars-20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som avviker från första stycket. Om det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att en hund skall hållas kopplad. 17 § Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt, får jakträttshavaren eller någon som företräder honom eller henne ta hand om hunden. När detta har skett skall hundens ägare eller innehavare snarast underrättas. Om denne inte är känd skall i stället polismyndigheten underrättas. Om jakträttshavaren eller den som företräder honom eller henne inte vill ta hand om hunden, skall i stället polismyndigheten omhänderta hunden. Kan inte hunden tas om hand, får polismyndigheten avliva hunden, om detta är angeläget från viltvårdssynpunkt och försvarligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt. 18 § Har inte ägaren eller innehavaren, efter det att kostnader betalats enligt 20 §, återtagit hunden inom fem dagar efter det att han eller hon underrättades om omhändertagandet eller, om ägaren eller innehavaren inte är känd, inom tio dagar efter det att polismyndigheten underrättades, får jakträttshavaren behålla hunden eller polismyndigheten, efter utredning, besluta att sälja, skänka bort eller, om hunden utgör en fara för människor eller djur eller om det annars finns särskilda skäl, avliva hunden. Ersättning för skador orsakade av hundar 19 § En skada som orsakas av en hund skall ersättas av dess ägare eller innehavare, även om han eller hon inte vållat skadan. Vad ägaren eller innehavaren har betalat i skadestånd har han eller hon rätt att få tillbaka av den som vållat skadan. Första stycket gäller inte för skador som orsakas av en tjänstehund när en polisman eller vaktpost eller annan person som vid försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning använder hund i tjänsten, om den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det har varit motiverat att ingripa mot honom eller henne. Kostnader för omhändertagande av hundar 20 § Ägaren eller innehavaren av en hund som har omhändertagits med stöd av 11 eller 17 § skall betala de kostnader som omhändertagandet medfört. Kostnaderna får förskotteras av allmänna medel. Om det finns särskilda skäl, får polismyndigheten i enskilda fall medge undantag från skyldigheten att betala kostnaderna. I sådana fall skall kostnaderna slutligt betalas av polismyndigheten. Om polismyndigheten har beslutat att en hund som omhändertagits skall säljas, får polismyndigheten ta ut ersättning ur köpeskillingen för kostnaderna för omhändertagandet och försäljningen. Om det efter det att polismyndigheten har fått täckning för sina kostnader återstår pengar från köpeskillingen tillfaller dessa ägaren.
Övergivna eller förvildade katter 21 § En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får avlivas av jakträttshavaren eller av någon som företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten. Straffansvar 22 § Den som bryter mot ett hundförbud döms för överträdelse av hundförbud till böter eller fängelse i högst ett år. 23 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av 8 § första stycket, 2. inte gör anmälan enligt 14 § andra stycket eller 3. bryter mot 21 § andra meningen.
Den som uppsåtligen inte lämnar underrättelse enligt 17 § första stycket döms till penningböter. Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 24 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 16 § första stycket eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 16 § andra stycket. Överklagande m.m. 25 § Beslut enligt 8 och 15 §§ ska delges den mot vilken beslutet avses gälla. Delgivning får inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932). Lag (2010:1978). Ändrad 2010-12-30 gm SFS 2010:1978, ikraft 2011-04-01, överg.best.
26 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag och beslut om registrering av hund som meddelas av Jordbruksverket eller av den som ansvarar för driften av registret får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelserna i 22-28 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation. Jordbruksverket för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 27 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Övergångsregler Övergångsbestämmelser 2007:1150 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008, då lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter samt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar skall upphöra att gälla. 2. Märkningsbestämmelserna gäller inte hundar födda före den 1 januari 1993. 3. Förelägganden, beslut om omhändertagande av hund och andra beslut om skyldigheter för enskilda som har meddelats med stöd av äldre föreskrifter skall anses beslutade enligt denna lag. 4. Ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2008 överklagas enligt äldre bestämmelser. 2010:1978 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller lämnats före den 1 april 2011. Källa: www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071150.htm
Småbarn Neuropsykiatriska funktionshinder ger sig ofta till känna under barndomen. Ibland märks problemen tydligt redan under de första åren, ibland rör det sig om lindrigare svårigheter som bara kommer till uttryck i vissa situationer. Ett tidigt tecken kan vara att barnet inte lär sig tala inom förväntad tid.
Många barn med neuropsykiatriska funktionshinder är påtagligt överaktiva. De har ovanligt svårt att sitta still, hoppar från en aktivitet till en annan och hamnar lätt i konflikter med andra barn. De kan också vara alltför passiva, drömmande och tidvis avskärmade. De kan ha svårt att anpassa sig till en grupp och svårt att förstå hur man gör när man leker. Vissa barn kan få häftiga utbrott utan att omgivningen förstår varför och endel barn är motoriskt klumpiga.
Skolbarn I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Därför blir neuropsykiatriska problem ofta synliga i samband med skolstarten. Det är lätt att barnen missförstås som bråkiga och det är vanligt att de hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Många av barnen har dessutom inlärningssvårigheter. Det kan vara läs- och skrivproblem, svårigheter att förstå eller koncentrationssvårigheter.
Tonåringar Ungdomar med neuropsykiatriska problem hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under tonåren.
Vuxna När den påfrestande tonårstiden är över upplever många en förbättring. De som fått rätt hjälp och stöd lär sig så småningom att förstå sig själva och att klara vardagslivet allt bättre. Problemen växer inte bort men genom mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera sina brister. Undersökningar som följer upp vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder visar dock att många är sjukskrivna eller förtidspensionerade på grund av stresskänslighet och anpassningsproblem.
Personliga berättelser På webbplatsen www.sjalvhjalppavagen.se kan du läsa personliga berättelser om hur det är att leva med ett neuropsykiatriskt funktionshinder eller berätta din egen historia.
Neuropsykiatriska funktionshinder är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionshindren är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom - OCD.
Även dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska tillstånd.
De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.
Personer med neuropsykiatriska funktionshinder har ofta svårigheter med:
• reglering av uppmärksamhet • impulskontroll och aktivitetsnivå • samspelet med andra människor • inlärning och minne • att uttrycka sig i tal och skrift • motoriken
Dessa svårigheter har många människor i större eller mindre grad.
När svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de ett funktionshinder....
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Aspergers syndrom,Tourettes syndrom, OCD och språkstörning.
Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver.
Läs mer på www.attention-riks.se NPF-coaching Personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) har ofta behov av stöd för att kompensera för svårigheter med uppmärksamhet, aktivitetsnivå, impulskontroll, kommunikation, tidsuppfattning, planerings- och organisationsförmåga.
Genom NPF-coaching kan individen lära sig identifiera vilka specifika NPF-relaterade utmaningar man ställs inför i vardagen, på arbetet, i studierna eller i hemmet.
NPF-coaching innebär också en möjlighet att bättre ta vara på sina unika förmågor och hitta vägar förbi hindren. Bakgrund Begreppet ADD/ADHD coaching, som det kallas i USA, beskrevs första gången i USA i början av 90-talet.År 2002 presenterade den amerikanska intresseorganisationen ADDA (Attention Deficit Disorder Association) riktlinjer för vad som menas med NPF coaching: The ADDA Guiding Principles. Enligt deras definition innebär NPFcoaching: Ett pågående partnerskap som bidrar till ökad kunskap, bättre handlingsmöjligheter samt förhöjd livskvalitet för klienten. Utgångspunkten är att klienten är expert på sitt liv och har förmåga att förändra det, vilket gäller för all coaching. Den som har NPF har dock inte samma förutsättningar som andra, och det är det som utgör den grundläggande skillnaden mellan vanlig coaching och NPF-coaching. NPF-coaching bygger på att man ska lära sig mer om sin funktionsnedsättning, kunna identifiera sina NPF-relaterade svårigheter och hur de påverkar vardagslivet samt vad man kan göra åt dem. Coachingprocessen NPF-coaching sker genom regelbundna samtal mellan klient och coach, via personliga möten, telefon eller epost. Det är klientens behov som styr.Målet med de första samtalen är att bedöma om klienten är redo att inleda ett samarbete, att dra upp tydliga riktlinjer för hur samarbetet ska gå till samt ringa in vilka utmaningar klienten står inför. Processen kan sammanfattas i tre steg: Frågor: Coachen ställer direkta, konkreta frågor som bidrar till att klienten får en djupare insikt om sina svårigheter och styrkor, sin egen vision, sina mål och önskemål. Denna självinsikt leder ofta till att klienten med sina unika förmågor kan hitta och utveckla konkreta strategier som kompenserar för de svårigheter han/hon dagligen brottas med. Kartläggning: Coachen och klienten hjälps åt att kartlägga den situation klienten befinner sig i och vilka förändringar klienten önskar uppnå. Handlingsplan: Coachen hjälper klienten att utforma en konkret, individuell plan och att hitta strategier för genomförandet. Enligt ADDA finns det fem specifika utvecklingsområden i NPF-coachingen:
1. Medvetenhet och måluppfyllelse Coachingprocessen medvetandegör och förtydligar abstrakta mål för klienten.Till coachens uppdrag hör att skapa hålltider, schemalägga och påminna om uppgifter. 2. Identifikation av negativa känslor En negativ självbild kan utgöra ett hinder för måluppfyllelse. Under coachingprocessen synliggörs negativa känslor, vad som triggar i gång dem och nya sätt att hantera dem på. 3. Motivation och tillfredsställelse Personer med NPF kan ha svårt med att rikta och behålla uppmärksamheten, andra kan bli så totalfokuserade på en uppgift att de fastnar i detaljer.Somliga undviker krav på grund av dåligt självförtroende.
Andra har generaliseringssvårigheter och inser inte att de ofta tar itu med uppgiften alldeles för sent.Oavsett anledning hör det till coachens uppgift att hjälpa klienten hantera dessa svårigheter.Under processen bryter coachen ner uppgiften i mindre beståndsdelar, skapar delmål, tidsplaner och ser till att klienten granskar sina egna handlingar eller brist på handlingar och lär sig utvärdera resultatet.För att ytterligare öka klientens uthållighet och motivation ges kontinuerlig positiv återkoppling. 4. Exekutiva funktioner Under coachingprocessen skapar coachen struktur och helhet genom att peka ut vad som distraherar, avleder och stör samt erbjuder kompensatoriska strategier för att klienten inte ska tappa fokus och misslyckas med sin uppgift. 5. Ansvarsförmåga och beteendemönster Klienten får olika kompensatoriska strategier, stöd med tidsplanering och prioritering, att komma i gång eller komma vidare när man blir hyperfokuserad och fastnar, vilket främjar hans/hennes förmåga att göra aktiva val och granska sitt eget beteende.
Riksförbundet Attention | Förmansvägen 2 | 117 43 Stockholm Tel: 08-709 22 60 | E-post: kansliet@attention-riks.se Hemsida: www.attention-riks.se • Ha grundvärderingar, stil och attityd som överensstämmer med klientens synsätt. • Ha som mål att arbeta för att klienten inte ska behöva en coach i framtiden. Fördelar och framgångsfaktorer NPF-coaching är en insats med många fördelar.
Den ger individen ökad förståelse för funktionsnedsättningen och hur den påverkar dennes dagliga liv.Genom den ökadesjälvinsikt och förmåga till självobservation som uppnås, förbättras möjligheterna att fatta bra beslut och agera.
Vidare uppnås:
Strategier för att komma igång, komma vidare och hålla fokus på uppgiften.
Information om hur klienten tar in kunskap och bearbetar information, vilket ökar dennes förmåga att lära av och förstå olika situationer.
Ökad självkänsla, självkännedom och självkontroll.
Ökad förmåga att förmedla egna behov och önskemål.
Kompensatoriska strategier för hur man kan förvalta tiden, planera och kommunicera med andra.
Kartläggning av personliga och yrkesmässiga mål samt hur de kan uppnås.
Stöd i att strukturera arbete och hem så att det blir lättare att upprätthålla ordning och få saker och ting gjorda.
Coaching är en process som drivs framåt av klienten.
För ett lyckat resultat måste klienten själv ha en önskan om personlig utveckling och förbättrad livssituation samt vara redo att arbeta med en coach.
Klienten bör ha accepterat sina svårigheter, ha insikt om att han/hon behöver stöd, vara redo att ägna tid åt att skapa nya rutiner och villig att pröva dem.
Det är vidare viktigt att coachen klargör för sin klient vad som ingår i coaching och vad som är andra yrkesutövares uppdrag (handledning, mentorskap, boendestöd eller terapi). NPF-coachen I länder som USA och England finns olika sammanslutningar för coacher, men i Sverige har utbildning av NPF-coacher just påbörjats.
En NPF-coach bör, enligt Attentions rekommendationer, uppfylla ICF:s (International Coach Federation) krav för certifiering samt ha utbildning om NPF, dvs. ha en fördjupad förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar individens livskvalitet. En NPF-coach kan mycket väl ha samma funktionsnedsättning som sin klient.
Viktig är dock förmågan att skapa struktur.
Coachen får inte ha så omfattande svårigheter med kommunikation eller planering/organisation att det påverkar hans/hennes arbete negativt. Coachen bör också ha förmåga att tillvarata det visuella tänkande,
förmågan att tänka i bilder, som många med NPF har.
Han/hon bör även vara välbekant med hur oförutsägbar klientens tillvaro är, att klienten vid vissa tidpunkter kan prestera mycket bra och vid andra betydligt sämre. Hur hittar jag en bra coach? Här är exempel på viktiga förmågor:
Ovillkorlig acceptans och förståelse för klientens svårigheter, förmåga att se förbi hindren och fokusera på styrkor/förmågor.
Förmåga att förhålla sig neutral och inte lägga in egna värderingar i samtalet.
God observationsförmåga och intuition samt förmåga att lyssna aktivt, tolka och läsa av kroppsspråk och mimik.
Förmåga att ställa tydliga, konkreta (icke öppna) frågor.
Förmåga att förutse konsekvenser och att förbereda klienten inför olika situationer.
Förmåga att ge struktur och stöd anpassat efter individens behov och kunna hitta kognitiva hjälpmedel och kompensatoriska strategier.
Förmåga att planera, förtydliga uppgifter, synliggöra tid, hjälpa till att hålla fokus på de mål som fastställts och förutse de hinder som kan uppstå längs vägen.
Förmåga att stödja och hjälpa klienten att byta perspektiv om denne fastnat, kunna bryta ner moment i delmoment, se helheten, hitta kärnan.
Vara klientens ”exekutiva sekreterare”, att kompenseraför vissa svårigheter, till exempel erbjuda anteckningshjälp, trycka på startknappen.
Attentions alla faktablad finns att köpa i en faktabladssamling,se www.attention-riks.se/butik
Utskrivbar övning från Glosor.eu http://glosor.eu/ Ladda ner som Adobe Acrobat Document (.pdf) Alla övningar på svenska och matematik
Utvalda övningar Här kan du hitta ett litet urval av de övningar som finns på Glosor.eu. Syftet är att visa hur Glosor.eu fungerar, och vad man kan använda sidan till. Självklart kan du skapa dina egna övningar helt gratis genom att logga in. Köket Svårighetsgrad: Mellan 12 frågor Oregelbundna verb Svårighetsgrad: Mellan - Svår 12 frågor Svåra ord Svårighetsgrad: Svår 12 frågor Färger Svårighetsgrad: Lätt 10 frågor
Exempel på andra typer av övningarHögskoleprovet Gamla högskoleprov Matematik Matteövningar Kemi Kemiövningar Elever Vad är Glosor.eu? Glosor.eu är en lättanvänd internetbaserad tjänst för att du ska kunna lära dig glosor på ett roligt och effektivt sätt. Du kommer även att kunna förbättra dina resultat på läxförhör och prov på glosor.
Vem vänder sig Glosor.eu till? Alla som vill lära sig ord på ett nytt språk, från nybörjare till mycket avancerad nivå kan hitta sätt att träna glosor på. Vi vänder oss även till lärare.
Vad innehåller Glosor.eu? Du har möjlighet att skriva in dina glosläxor och sedan öva på dom på en mängd olika sätt. Dels på vanligt sätt där du skriver in orden i datorn och får dom rättade genast.
Det finns också en mängd olika spel att välja på för att träna just dina ord på olika roliga sätt.
Förutom detta innehåller Glosor.eu möjlighet att chatta via klotterplanket och skicka meddelanden till dina glosvänner.
Vad kostar Glosor.eu? Glosor.eu är gratis för dig som använder det. Om du vill ha möjlighet att öva i din smartphone kostar det 15 kr som en engångskostnad.
Varför finns det reklam på Glosor.eu?
Vad gör du om du känner dig retad/mobbad? Prata genast med din lärare, dina föräldrar eller någon annan vuxen som kan hjälpa dig att kontakta Glosor.eu. Du kan förstås även kontakta oss själv. Det är viktigt att du inte skriver något dumt tillbaka eftersom den som missköter sig kan bli avstängd.
Lärare Vad är Glosor.eu? Glosor.eu är en lättanvänd internetbaserad tjänst för att dina elever ska
kunna lära sig glosor på ett roligt och effektivt sätt.
Vem vänder sig Glosor.eu till? Alla från nybörjare till mycket avancerad nivå som vill lära sig ett nytt språk.
Glosor.eu vänder sig också till lärare som inser alla fördelar ett internetbaserat arbetssätt har för både sina elever och sig själva.
Vad innehåller Glosor.eu?
Varför finns det reklam på Glosor.eu? Det är för att du som använder sidan inte ska behöva betala något. Utveckling och fortlöpande uppdatering av sidan är resurskrävande och arbetets görs till stor del ideellt, men det behövs en inkomst för att täcka utgifter för server mm.
Mobbning Om du eller din elev får meddelanden från andra användare som upplevs som mobbing ska ni anmäla meddelandet till Glosor.eu som då granskar meddelandet. Det finns möjlighet för dig som användare att själv blockera en person som du inte vill ha kontakt med. Det finns även möjlighet för Glosor.eu att stänga av användare som missköter sig.
Föräldrar Vad är Glosor.eu? Glosor.eu är en lättanvänd internetbaserad tjänst för att ditt barn ska kunna lära sig glosor på ett roligt och effektivt sätt. Varje barn kan träna på ett sätt och en nivå som passar dom bäst. Resultat på läxförhör och prov på glosor förbättras om man tycker det är roligt att plugga.
Vem vänder sig Glosor.eu till? Alla från nybörjare till mycket avancerad nivå som vill lära sig ett nytt språk.
Lärare som inser alla fördelar ett internetbaserat arbetssätt. Föräldrar som vill stötta och uppmuntra sina barn kan sätta sig in i hur Glosor.eu fungerar för att kunna hjälp på barnet att hitta arbetssätt som fungerar för varje barn.
Vad innehåller Glosor.eu? Möjlighet att öva på glosövningar på en mängd olika sätt.
Sidan innehåller instruktioner för både elever och lärare.
Varför finns det reklam på Glosor.eu?
Det är för att du som använder sidan inte ska behöva betala något.
Utveckling och fortlöpande uppdatering av sidan är resurskrävande och arbetets görs till stor del ideellt, men det behövs en inkomst för att täcka utgifter för server mm.
Mobbning Om ditt barn får meddelanden från andra användare som upplevs som mobbing ska ni anmäla meddelandet till Glosor.eu som då granskar meddelandet. Det finns möjlighet för dig som användare att själv blockera en person som du inte vill ha kontakt med.
Det finns även möjlighet för Glosor.eu att stänga av användare som missköter sig.
Tänk på att ditt barn inte skriver något dumt tillbaka eftersom han/hon själv då kan bli avstängd.
Multiplikationstabellen - en övning från Glosor.eu.
ResRobot gör det enkelt för dig att jämföra resealternativ meg tåg, buss, flyg samt bil i hela Sverige och i detalj planera resan från dörr till dörr. Företaget bakom ResRobot är Samtrafiken i Sverige
E-post, elektronisk post, även kallat e-mail, mail eller mejl, är en av de ursprungliga typerna av meddelandebefordran över Internet. Det kännetecknas av högre tillförlitlighet än andra typer av elektroniska meddelanden.
Tillkomsten av fenomen som spam (oönskad skräppost) och datorvirus har gjort användningen av e-post mer problematisk sedan 1990-talet, men den är fortfarande den dominerande standarden för att skicka meddelanden över Internet.
E-brev levereras ofta genom servrar med hjälp av nätverksprotokollet SMTP. Vanligtvis lagras brevet på en server som låter mottagaren komma åt brevet med hjälp av protokollen IMAP, POP3 eller med hjälp av ett WWW-gränssnitt ("webbpost"). Inom stora organisationer är det vanligt med e-postsystem som använder slutna protokoll. E-brev läses med ett e-postprogram som antingen kommer åt e-posten som filer på datorn eller kommunicerar med en e-postserver. I fall av webbgränssnitt används en vanlig webbläsare.
En lag om kontaktförbud ersatte lagen om besöksförbud den 1 oktober.
En av nyheterna är möjligheten till elektronisk övervakning för att kontrollera att ett särskilt utvidgat kontaktförbud följs.
Samtidigt infördes olaga förföljelse som ett nytt brott i brottsbalken.
Det gemensamma syftet med lagen om kontaktförbud och det nya brottet olaga förföljelse är att förbättra situationen för dem som riskerar att utsättas eller redan har utsatts för våld, hot eller trakasserier, vilket särskilt vid upprepningar kommit att kallas för stalkning.
Kontaktförbud Ändringen från besöks- till kontaktförbud tydliggör att ett förbud ska avse alla former av kontakt, vilket egentligen gällde tidigare också, liksom förbud mot att följa efter den som ska skyddas. En annan förändring är att det vid riskbedömningen särskilt ska beaktas om förbudspersonen begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid, och numera inte enbart sådana brott riktade mot den som kontaktförbudet ska skydda. Samtidigt markerar lagtexten en proportionalitetsprincip med avvägningar mellan å ena sidan behovet av skydd och å andra sidan ingreppen i rörelsefrihet och integritet för förbudspersonen.
De olika formerna av (besöks)förbud kvarstår men byter namn till kontaktförbud avseende gemensam bostad, utvidgat kontaktförbud respektive särskilt utvidgat kontaktförbud. Det senare ska kombineras med villkor om elektronisk övervakning ”om det inte finns särskilda skäl mot det”, vilket innebär en presumtion för den elektroniska bojan. Som exempel på undantag nämns en hemlös person som saknar möjlighet att sköta bojan eller någon som pga. sjukdom inte kan göra det. Den som meddelats villkor om elektronisk övervakning men agerar så att den inte kommer till stånd eller inte kan fortsätta genom att t.ex. vägra att sätta på sig bojan, förstör den eller inte laddar batterierna, riskerar att bestraffas för hindrande av elektronisk övervakning med böter eller fängelse i högst ett år.
Olaga förföljelse Det nya brottet olaga förföljelse följer konstruktionen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Detta innebär att en serie av i sig straffbara handlingar skapar det nya brottet. De preciseras i en katalog och omfattar främst; misshandel, olaga tvång, olaga hot, hemfridsbrott, ofredande, skadegörelse eller överträdelse av kontaktförbud. Var och en av handlingarna ska innebära en upprepad kränkning av personens integritet. Hur många handlingar som krävs blir beroende på deras karaktär. Ju allvarligare de är, desto färre bör krävas för att kränkningen ska anses vara upprepad. Något syfte från gärningspersonen att kränka eller förfölja krävs inte. Värderingen av om de brottsliga gärningarna har utgjort förföljelse eller inneburit en kränkning avgörs av domstolen oavsett den tilltalades egna värderingar. Straffvärdet ska påverkas av handlingarnas allvar, intensitet och omfattning. Straffmaximum är fängelse i fyra år.
Fortsatta reformer? Det har tidigare förts fram krav på en lagstiftning som tvingar fram en förflyttning av gärningsmannen efter allvarliga övergrepp. Personsäkerhetsutredningen föreslog för ett antal år sedan att ekonomisk kompensation för offrets kostnader för flytt eller andra säkerhetsåtgärder genom en rätt att kräva skadestånd skulle införas.
Också beträffande kontaktförbuden går det att ifrågasätta styrkan i brottsofferperspektivet. Det anses t.ex. inte ingå i målsägandebiträdets uppgifter att företräda sin klient vid domstolsprövning av ärenden om kontaktförbud, vilket utredningen föreslog. I propositionen menar man att åklagarens medverkan ska vara tillräcklig.
Barn kan behöva minst samma skydd som vuxna. Kommer vi att få se kontaktförbud till skydd för barn?
Ett praktiskt problem med det tänkta skyddet genom elektronisk övervakning finns också. Polisen gör nu upphandlingen av fotbojor och beräknar att de kan finnas för användning under våren 2012.
Om det finns risk för att en person ska skada någon annan kan han eller hon förbjudas att komma i närheten av den personen som riskerar att bli skadad. I dag kallas det besöks-förbud. Riksdagen har beslutat att besöks-förbudet ska byta namn till kontakt-förbud.
Riksdagen har också beslutat om andra ändringar i lagen. Det ska finnas ett nytt brott som heter olaga förföljelse. Vissa personer som får kontakt-förbud ska kunna övervakas med en elektronisk
fot-boja. Fot-bojan sitter fast runt foten och skickar signaler till myndigheterna
som talar om var personen är.
Det finns också kontakt-förbud som gäller en gemensam bostad. Om två personer bor tillsammans och den ena riskerar att skada den andra kan han eller hon förbjudas att vara i lägenheten. I dag är ett sådant förbud svårare att få än ett vanligt kontakt-förbud. Riksdagen vill att båda kontakt-förbuden ska vara lika lätta att få. Därför bad riksdagen regeringen att ändra i lagen och komma med ett nytt förslag till riksdagen. Det här beslutade riksdagen den 4 maj 2011.
Besöksförbud blir kontaktförbud (Nyheter Publicerad 2011-09-30) I en ny lag som trädde i kraft 1 oktober byts begreppet besöksförbud ut mot kontaktförbud. Dessutom införs det nya brottet olaga förföljelse.
I begreppet kontaktförbud ingår hot och trakasserier som utövas
via mobiltelefoner och sociala medier
Nytt är också att den som överträder kontaktförbudet ska kunna övervakas med elektronisk fotboja.
– SKR är naturligtvis glada över att lagstiftningen ses över och anpassas till verkligheten, säger SKR:s ordförande Carina Ohlsson.
Förövare använder såklart de medel som finns tillgängliga för att
utöva hot och trakasserier.
Lagen innebär att flera fall av mindre allvarliga brott såsom olaga hot och sexuellt ofredande kan slås ihop till det nya brottet olaga förföljelse
som kan ge upp till fyra års fängelse.
– Många kvinnor lever under upprepade hot och trakasserier och det är väldigt vanligt idag att besöksförbud överträds.
Vi tror och hoppas att det högre straffvärdet på det nya brottet innebär att dessa kvinnors hotbild tas på större allvar av rättsväsendet, säger Carina Ohlsson.
Carina Ohlsson är besviken över att inga förändringar skett när det gäller besöksförbud i gemensam bostad. – Tidigare har man behövt visa att det finns en påtaglig risk för kvinnan och eventuella barn för att kunna ge förövaren besöksförbud i gemensam bostad.
Det har varit svårt i många fall att visa på denna påtagliga risk, och besöksförbud i gemensam bostad har tillämpats alldeles för sällan.
Det innebär att den som är utsatt tvingats flytta från sitt hem
Läkemedelsupplysningen (LMU) är en upplysningstjänst som riktar sig till allmänheten.
Hit kan du ringa och ställa frågor om dina mediciner – hur de fungerar, hur du ska ta dem och förvara dem. Du kan även diskutera frågor som rör risker och biverkningar eller andra frågor kring användning av läkemedel.
Telefonnummer: 0771 - 46 70 10 *
Öppettider: helgfria vardagar kl. 08.00–20.00.
*Samtalet motsvarar ett lokalsamtal. Priser kan variera beroende på operatör
Läkemedelsupplysningen svarar på generella frågor om läkemedel. Om du har frågor om;
priser, dina recept eller tillgången av ett visst läkemedel - kontakta ditt lokala apotek för information.
dina sjukdomar och symtom - kontakta 1177 (Sjukvårdsrådgivningen) eller primärvården i ditt landsting.
läkemedelsförgiftning och akuta situationer - kontakta giftinformationscentralen eller SOS Alarm (112).
Med hjälp av sajten Bildkollen från Rädda Barnen kan du få reda på om någon sprider dina bilder på nätet. Om bilderna blir manipulerade eller redigerade av någon annan får du reda på det med en gång.
Du som är upp till 18 år kan tryggt ringa eller mejla till en vuxen på BRIS. Du kan skriva om vad som helst, funderingar, frågor eller problem. Genom Barnens hjälpsidor kan du få råd och stöd om bland annat mobbning, kompisar och problem hemma. Känner du för att diskutera med andra barn och ungdomar gör du det i diskussionsforumet. Du kan också chatta med en vuxen och ringa Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230.
Barnombudsmannen är barnens ombudsman och arbetar för barnens rättigheter. På webbplatsen kan du bland annat läsa om vad du kan göra om du blir mobbad. Du kan också få veta vilka rättigheter du har utifrån FN:s barnkonvention.
Friends är Sveriges största organisation som jobbar mot mobbning. De arbetar mycket med utbildning i skolor och föreningar. Hos Friends kan du beställa handboken Schysst på nätet.
Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen, arbetar mot kränkningar och företräder mobbade barn och elever i rättegångar. Ibland kräver man också skadestånd till dessa barn.
UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för unga mellan 13 och 25 år. Syftet med sajten är att göra det lättare för unga att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO jobbar för att skapa förutsättningar för lika villkor och ett ökat handlingsutrymme för unga.
Röda Sidorna är en sökmotor för dig upp till 18 år. Röda Sidorna visar var du kan få hjälp när det känns jobbigt. Här finns telefonnummer till organisationer och verksamheter som ger stöd.
Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med frågor om barns och ungas mediesituation med syfte att minska riskerna för skadlig påverkan. På webbplatsen hittar du bland annat värdefulla tips om du sitter länge framför datorn och vad du kan göra om du hittar olagligt material på Internet.
Här kan du hitta svar på frågor som handlar om brott på Internet. Handlar det om allvarligare kränkningar eller brott så är det till polisen du ska anmäla det.
Kolla Källan samlar och utvecklar olika former av stöd- och inspirationsresurser för skolans arbete med informationssökning, källkritisk granskning, nätsäkerhet samt etik och moralfrågor vad gäller till exempel upphovsrätt och Internet som läromedel. På Kolla källans webbplats finns en avdelning som handlar om ungdomar och säkerhet på nätet. Du hittar bland annat information om nätmobbning.
Från och med första april 2004 är det förbjudet att skicka e-postreklam som inte är beställd, så kallad spam. På Konsumentverkets webbplats kan du få tips om hur du anmäler sådan reklam.
Under drygt fyra år arbetade Rädda Barnens Hotline för att stoppa och störa trafiken på Internet. På webbplatsen kan du gratis ladda ner den rapport som togs fram efter insatserna. Rapporten beskriver problemet och hur Hotline-arbetet i praktiken gått till, men ger också konkreta förslag till åtgärder att stärka de utsatta barnens rättsäkerhet.
Det är svårt att veta hur du reagerar vid en nödsituation.
Är du förberedd underlättar du arbetet för alla inblandade
och rätt hjälpresurser kan snabbt komma på plats.
Vad har hänt? Tänk på att informera SOS om följande:
♦Vad har hänt? ♦Var någonstans behövs hjälpen? ♦Vem är du som ringer? Vid personskada eller sjukdom
♦Skador eller tillstånd? ♦Medvetslös/fastklämd? ♦Inomhus/utomhus?
Vem gäller det?
♦Namn, ♦kön och ♦ålder. Vid brand Är någon i fara?
♦Vad brinner? ♦Brandens omfattning? ♦(Hur mycket är det som brinner?) Vid en trafikolycka Stanna och ta reda på vad som hänt.
♦Hur många är skadade? ♦Sitter någon fastklämd?
♦Är det något utsläpp/läckage? ♦Brinner fordonet? Orientera dig!
♦Var är du? Vägskylt i närheten, avtagsväg, kraftledning, vattendrag, kyrka etc. Ring 112, var beredd att svara på SOS-operatörens frågor.
♦Vad har hänt? ♦Var någonstans har olyckan hänt? ♦Vilket telefonnummer ringer du ifrån? ♦Vilken typ av skador har de skadade? ♦Sitter någon fastklämd? Vilken typ av fordon är inblandade?
♦Om det är lastbil, finns orange ”farligt gods-skylt”?
♦Om motorväg, i vilken körbana: i riktning mot… Kontrollera olycksplatsen en gång till
Ring nödnumret 112 igen om du får fram nya uppgifter.
Den här filmen ger en kort instruktion på hur du gör hjärt-lungräddning (HLR) på en person som drabbats av plötsligt hjärtstopp.
Att planera ett hundköp är både roligt och spännande, det är ju ändå en ny familjemedlem man skaffar sig.Att skaffa sig en hund är ett stort beslut som kommer att påverka dig och din familj under lång tid framöver.Just därför är det viktigt att lägga ner tid och omsorg på sitt hundköp.De flesta skulle aldrig drömma om att gå in hos närmaste bilhandlare och köpa första bästa bil man ser.Ändå är det just så många gör när de skaffar hund.
Läs våra tips och råd här så har du tagit första steget mot ett lyckat hundägande.
Om du tillhör dem som lyssnar extra noga till kroppens signaler kan du börja misstänka att du är gravid kort efter befruktningen.
De flesta märker inte av några graviditetssymptom innan det befruktade ägget fastnar på livmoderväggen, dvs. flera dagar efter befruktningen.
Andra känner inte några graviditetssymptom under ett par veckor och börjar fundera på om de är gravida när mensen uteblir.
Här följer en lista över några av de första tecknen på graviditet. Du kan ha alla, vissa eller inga av dessa graviditetssymptom.
Utebliven mens. Om du har regelbunden mens, och mensen är sen, kan det vara bra att göra ett graviditetstest. Utebliven mens är det säkraste tecknet på graviditet för en kvinna i barnafödande ålder, som har regelbunden menstruation.
Morgonillamående. De flesta och känner inte av något morgonillamående förrän några veckor efter befruktningen. (En del har tur och slipper det helt.) Men redan några dagar efter befruktningen kan du börja känna ett lätt illamående och obehag. Det behöver inte heller bara kännas på morgonen – du kan känna av graviditetsrelaterat illamående morgon, middag eller kväll.
Trötthet. Känner du dig lite trött? Nej förresten, känner du dig helt utpumpad? Höga halter av hormonet progesteron kan göra att det känns som om du sprungit ett maratonlopp, trots att du bara suttit på kontoret som vanligt. Trötthet är ett av de vanligaste tidiga graviditetstecknen, även om det inte är ett bombsäkert tecken på egen hand.
Ömma, svullna bröst. Om du är gravid känns brösten antagligen ömma, ungefär på samma sätt som före mens, fast mer. När kroppen vänjer sig vid de förändrade hormonhalterna avtar ömheten.
Nidationsblödning eller kramp. Cirka åtta dagar efter ägglossningen kan du få en liten blödning, s.k. spotting. Det är en sparsam rosa- eller brunfärgad blödning, ofta i kombination med viss kramp. Spotting kan även förekomma vid den tidpunkt då du skulle haft din mens. Nidationsblödningen inträffar när ägget sjunker in i livmoderslemhinnan.
Ofta kissnödig. När embryot fastnar på livmoderväggen och börjar producera humant koriongonadotropin (hCG-hormon), kan det hända att du behöver kissa oftare än vanligt.
Förändrad smakupplevelse. Du kan känna att din smak förändras. En del kvinnor känner en metallsmak i munnen. Andra tål inte smaken av kaffe, te eller mat som de brukar tycka om.
Mörkare vårtgårdar. Om huden runt bröstvårtorna mörknar kan du mycket väl vara gravid, men det kan också vara en hormonell obalans som beror på annat än graviditet eller en resteffekt från en tidigare graviditet.
Sug efter mat. Ja, detta är lite av en klyscha, men sug efter mat kan ibland vara ett tecken på graviditet. Det är dock inget säkert tecken. (Du kanske inbillar dig, eller så kan det vara ett tecken på att din kropp behöver ett visst näringsämne.) Men om du känner ett extra sug efter mat och samtidigt känner av något av de andra symptomen i listan, ska du nog börja räkna efter när du hade mens senast.Och slutligen ...
Ett positivt graviditetstest. Om du gör testet samma dag som du skulle ha fått din mens och det syns ett blått streck i testfönstret är du nästan helt säkert med barn. Beställ tid för inskrivning på mödravårdscentralen och bläddra vidare till våra avsnitt om graviditet. Grattis!
Man räknar med att en graviditet pågår i 40 veckor, eller 10 kalendermånader, med början sista mensens första dag. Det ofödda barnet växer och utvecklas för varje dag. 
Bebisen ser nu ut som ett nyfött barn. I v. 33 är längden är cirka 41 cm och vikten ungefär som en mjölpåses, 2 kg. Bebisen lägger på sig och går upp runt 225 gr i veckan. Benmärgen producerar röda blodkroppar.
)
.jpg?psid=1)
Övergivna eller förvildade katter
English 
Med hjälp av sajten Bildkollen från Rädda Barnen kan du få reda på om någon sprider dina bilder på nätet. Om bilderna blir manipulerade eller redigerade av någon annan får du reda på det med en gång.
Du som är upp till 18 år kan tryggt ringa eller mejla till en vuxen på BRIS. Du kan skriva om vad som helst, funderingar, frågor eller problem. Genom Barnens hjälpsidor kan du få råd och stöd om bland annat mobbning, kompisar och problem hemma. Känner du för att diskutera med andra barn och ungdomar gör du det i diskussionsforumet. Du kan också chatta med en vuxen och ringa Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230.
Barnombudsmannen är barnens ombudsman och arbetar för barnens rättigheter. På webbplatsen kan du bland annat läsa om vad du kan göra om du blir mobbad. Du kan också få veta vilka rättigheter du har utifrån FN:s barnkonvention.
Friends är Sveriges största organisation som jobbar mot mobbning. De arbetar mycket med utbildning i skolor och föreningar. Hos Friends kan du beställa handboken Schysst på nätet.
Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen, arbetar mot kränkningar och företräder mobbade barn och elever i rättegångar. Ibland kräver man också skadestånd till dessa barn.
UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för unga mellan 13 och 25 år. Syftet med sajten är att göra det lättare för unga att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO jobbar för att skapa förutsättningar för lika villkor och ett ökat handlingsutrymme för unga.
Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med frågor om barns och ungas mediesituation med syfte att minska riskerna för skadlig påverkan. På webbplatsen hittar du bland annat värdefulla tips om du sitter länge framför datorn och vad du kan göra om du hittar olagligt material på Internet.
Här kan du hitta svar på frågor som handlar om brott på Internet. Handlar det om allvarligare kränkningar eller brott så är det till polisen du ska anmäla det.
Från och med första april 2004 är det förbjudet att skicka e-postreklam som inte är beställd, så kallad spam. På Konsumentverkets webbplats kan du få tips om hur du anmäler sådan reklam.
Här kan du som surfar få mer kunskap om hur du använder nätet säkrare.
Surfa lugnt tar upp frågor om säkerhet på Internet.
Facebook 
Twitter 
del.icio.us 
Kränkt.se är en webbplats från 
Källa: 
.