Funktionshindren adhd, autism och Aspergers syndrom

HÄLSOTECKEN NR 2 2011 

Nytt nummer av Hälsotecken [2011-11-30]
I det nya numret av Hälsotecken kan du läsa mer om hur det är att leva med adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hälsotecken är landstingets tidning om hälso- och sjukvård.
– Jag ville få ordning på det kaos jag hade i mitt huvud, säger Claes som i tidningen berättar om hur det var att i somras få diagnosen adhd. I det nya numret av Hälsotecken kan du till exempel också läsa om forskning kring behandling på internet, om hur barntraumateamet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping arbetar och om renoveringen av Lasarettet i Motala.

Hälsotecken delas ut till alla hushåll i Östergötland under den här veckan.

Temasidor

Funktionshindren adhd, autism och Aspergers syndrom

Vissa personer har funktionshinder.
Funktionshindren gör att personerna kan få olika problem i vardagslivet.
Funktionshinder kan vara neuropsykiatriska.
De vanligaste neuropsykiatriska funktionshindren är adhd, autism och Aspergers syndrom.
Det finns vissa symtom som är vanliga hos personer som har adhd, autism och Aspergers syndrom.
Men olika personer kan ha olika symtom trots att de har samma funktionshinder.
Personer med adhd har ofta svårt att titta eller lyssna noga.
De gör eller säger ofta saker utan att tänka efter före.
Personerna är ofta otåliga och har svårt att vänta.
Personer som har Aspbergers syndrom kan ha svårt att förstå hur andra människor tänker.
De har ofta ett speciellt intresse som tar mycket tid.
Personer som har autism har ofta svårt att vara med andra människor och svårt att prata med och förstå andra människor.
De gör ofta samma saker flera gånger.
Personer som har adhd, autism och Aspergers syndrom har haft liknande problem som de har nu sedan de var barn.
Förr trodde man funktionshindren försvann när man blev vuxen.
Nu vet man att de flesta har kvar funktionshindren när de blir vuxna.
Därför får fler och fler vuxna diagnoserna adhd, autism eller Aspergers syndrom.

Så här tar man reda på om någon har ett funktionshinder

En vuxen person i Östergötland som söker hjälp för adhd, autism eller Aspergers syndrom
får komma till en neuropsykiatrisk utredningsenhet.
På utredningsenheten tar personalen reda på ifall en person har ett funktionshinder.
Personalen tar reda på det genom att undersöka, testa och prata med personen som har sökt hjälp.
Det är viktigt att personen får rätt diagnos.
Därför träffar personal med olika yrken personen.
Personalen jobbar i grupp.
I gruppen finns läkare, arbetsterapeut, psykolog, sjuksköterska och sjukgymnast.
Personalen pratar också med personens föräldrar.
Det är för att få reda på om personen har haft samma problem sedan hon eller han var barn.
Det vill personalen veta eftersom man vet att en person inte kan få adhd, Aspergers syndrom eller autism som vuxen.
Det går inte att bota funktionshindren men de går att lindra.
Agneta Julinder är enhetschef för neuropsykiatriska utredningsenheten.
Många personer kan fungera bra om de får rätt stöd, säger hon.
Man kan få medicin som lindrar adhd.
Det finns ingen medicin mot autism och Aspergers syndrom.
Det finns hjälpmedel som hjälper personer med funktionshinder att planera sin dag, passa tider och sköta sina pengar.

Claes har adhd

Claes Engström har adhd.
När Claes var barn och gick i skolan hade han svårt att sitta stilla och koncentrera sig.
Claes har aldrig haft något tålamod.
Han har haft svårt att göra klart saker.
Till exempel att dammsuga klart.
Eller att vika tvättade kläder när han har tvättat.
För det mesta har det här inte varit några problem för Claes.
Det är för att någon annan person alltid har skött de tråkiga sysslorna åt honom.
När Claes senare skulle bo själv med sitt äldsta barn blev det problem.
Då blev han tvungen att sköta saker själv.
Han klarade inte att hålla reda på allt han skulle göra.
Det berodde på att han har adhd.
Det fick han veta när han sökte hjälp hos neuropsykiatriska utredningsenheten.
Claes sökte hjälp i somras.
Claes har fått medicin och stödsamtal.
Det har hjälpt honom mycket och nu mår Claes mycket bättre.
Allt har blivit så lugnt och skönt och nu kan jag kan fokusera, säger Claes. 

Lättläst (pdf 1 Mb, öppnas i nytt fönster) :

www.lio.se/pages/104452/11-0760%20Halsotecken_LL_v3.pdf

Hälsotecken är landstingets tidning om hälso- och sjukvård. 

www.lio.se/Pressrum/Nyheter-externt/Nytt-nummer-av-Halsotecken/

NEURONÄTET – DIN GUIDE TILL NEUROPSYKIATRIN

EN VERKTYGSLÅDA

Tanken har varit att NeuroNätet skall fungera som ett slags kunskapens verktygslåda där föräldrar och andra berörda kan hämta de "verktyg" de behöver för kontakterna med sjukvård, skola, socialtjänst etc.

• Olika diagnoser
• Begrepp
• ADHD
• DAMP
• Tourette
• Asperger
• FAS
• Klinefelter/XXY
• OCD
• Diagnoskriterier
• Diagnostik
• Olika perspektiv
• Positiva sidor
• Flickor
• Tonåren
• Vuxna
• Negativ utveckling
• Behandling
• Pedagogik
• Skola
• Elevvård
• Samhällets stöd
• Överklaga beslut
• Kritiska röster
• Kontakter
• Länkar
• Diskussion
• Gästbok
• Startsidan

Läs gärna mer om oss här!

Agorafobi

Agorafobi  innebär att man har en ihållande rädsla för situationer som man tror är svåra att fly ifrån eller få hjälp i vid händelse av en panikattack.

Rädsla och undvikande i en viss situation brukar vara särskilt stark

när förväntningarna är höga om att en panikattack skall inträffa,

när konsekvenserna förväntas vara särskilt allvarliga,

och när man inte tror att man kan handskas med situationen på ett effektivt sätt.

Eftersom agorafobi definieras som en rädsla för situationer i vilka man kan få en panikattack kan även en rädsla för mera subtila stimuli som väcker stark rädsla anses utgöra olika former av agorafobi.

Några exempel är användningen av olika substanser:

(t.ex. kaffe), fysisk träning, filmer som väcker känslor, kvava eller fuktiga miljöer,sexuellt umgänge m.m.

Om agorafobin förvärras kan man bli alltmer beroende av närstående i sin vardag.

Man kan komma att alltmer ställa krav på dem

att de följer med när man går hemifrån eller när man skall till en social situation.

Exempel på agorafobiska situationer är:

affärer, köer, folksamlingar, små rum/tunnlar, broar, bilresor, flygresor,

läkar-/tandläkarbesök, allmäna transporter (buss, t-bana, tåg), biografer/arenor, restauranger, hissar, öppna platser (parker, parkeringsplatser) m.m.

Ladda gärna ner en bok om panik - En liten bok om paniksyndrom & agorafobi

Ovanliga diagnoser

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser finns information om sjukdomar eller skador som finns hos högst 100 personer per miljon invånare och som leder till omfattande funktionsnedsättning.

Sök genom att skriva i sökrutan eller genom att klicka på första bokstaven i diagnosnamnet. Listan innehåller både det vanligaste namnet och eventuella synonymer.

Läs mer: www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser

Autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

De första misstankarna, utredning och diagnos
Att få en diagnos på sitt barn innebär både en lättnad och en sorg för många. En lättnad därför att man äntligen får veta vad som var fel och en sorg för att barnets avvikelser bottnar i ett funktionshinder som autism.

Många föräldrar till barn med autism eller autismliknande tillstånd har haft misstankar i flera år innan det ens blir fråga om utredning. Barnet kanske har betett sig på ett sätt som man inte förväntat sig. Man kanske har upplevt att barnet har varit svårt att få kontakt med, att det inte verkat tycka om närhet och beröring eller har haft svårt med amningen.

Men ibland är det omgivningen som regerar först, kanske på att barnet är försenat i sin talutveckling. Det kan vara svårt att sätta ord på vad som känns konstigt när det gäller ens barn, särskilt om det är det första barnet och man inte har så mycket att jämföra med.

En del går direkt till barnavårdscentralen med sin oro, medan andra väntar och hoppas att det som känns fel ska rätta till sig. Om barnavårdscentralen uppmärksammar barnets avvikelser, kan det handla om lång tid innan barnet får tid för en utredning och eventuell diagnos. Denna väntetid kan kännas som en evighet för den som är orolig. De föräldrar som får en diagnos på sitt barn upplever, mitt i sorgen, ofta en stor lättnad över att de äntligen fått bekräftelse på sina misstankar och en förklaring till barnets avvikelser.

I artiklarna nedan får vi träffa två familjer med olika erfarenheter och upplevelser av misstankar, utredning och diagnos. De finns också flera artiklar om reaktionerna efter det att ens barn fått en diagnos.

Läs mer på:

www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/