Beställa ut journalkopior

Ladda gärna ner och skriv ut den här blanketten om du vill.

www.problemsvar.se/webbdisk/5551/Best%E4llning%20av%20journalkopior.pdf

www.problemsvar.se/webbdisk/5551/Best%E4llning%20av%20journalkopior.wps

Vad skriver jag i ärende rutan?

Skriv tex.

Jag önskar ta del av alla uppgifter som finns hos er, dvs. journalkopior, utredningar osv.
Jag vill alltså få dessa skickade till mig snarat möjligt. Med vänlig hälsning  _________

Patientjournalen

Vad gäller?

Patientjournalen har flera syften.
När man söker och får vård förs en patientjournal. Det främsta syftet med patientjournalen är att man ska få en bra och säker vård som dokumenteras. Den blir en informationskälla som följer med, till exempel i den behandling man får. Patientjournalen kan också bidra till att man blir mer delaktig i vården. I journalen kan ingå till exempel röntgen-, laboratoriesvar och foton. Patientjournalen är också viktig om man har synpunkter på vården och det ska göras en utredning. Journalen kan dessutom användas för uppföljning och utveckling av verksamheten samt för forskning om man har gett sitt samtycke till det.

Vad patientjournalen ska innehålla
Hur en journal ska föras och skyddas finns det bestämmelser om i en särskild lag, patientdatalagen.

En patientjournal ska innehålla:

• Kontrollerade personuppgifter, till exempel namn och personnummer. Enda undantaget är om man gör ett hiv-test. Då har man rätt att vara anonym. Är man hiv-smittad upprättas en journal med personuppgifter.
• Uppgifter om varför man har fått vård.
• Den diagnos man har fått, alltså en beskrivning av sjukdomen, samt de undersökningar och behandlingar man gått igenom.
• Uppgifter om vilken information man har fått, till exempel vilka behandlingsalternativ som finns och möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning, så kallad second opinion.
• Uppgifter om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.
• Om man har lämnat samtycke till att prover från kroppen sparas i så kallade biobanker.

Om man tas in akut på sjukhus och ingen vet vem man är får man givetvis vård ändå och därmed en journal. Identiteten får fastställas efteråt.

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det felaktiga och föra in nya anteckningar. Om man anser att en uppgift i journalen är oriktig eller missvisande ska det antecknas i journalen.

Rätt att läsa sin journal
Läkaren gör prövning
Om man vill läsa sin journal kan man vända sig till det ställe där man behandlades. Om man är osäker vänder man sig till sin vårdcentral. Oftast finns anteckningarna samlade i en journal från flera vårdtillfällen om det är inom samma sjukhus eller vårdcentral. I princip har man alltid rätt att läsa sin egen journal efter att läkaren, eller den som har hand om journalen, gjort en prövning. Man har rätt att läsa journalen i lugn och ro och skriva av uppgifterna. Man kan få en kopia av journalen, då får man vanligtvis betala kopieringskostnaden.

Det bästa är att skriftligen ansöka om att få läsa sin journal. Det gör det lättare att visa att det verkligen finns en förfrågan och att kräva ett svar inom rimlig tid, oftast inom några veckor.

Det görs alltid en individuell bedömning av lämpligheten att lämna ut en journal. Till exempel kan man bli nekad att läsa sin journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till att man inte läser den. Det händer väldigt sällan och då oftast inom psykiatrisk vård. Ofta sekretessbeläggs också delar i journalen där det finns uppgifter som hämtats från någon annan person om den personen riskerar att utsättas för våld eller annan skada.

Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av sitt barns journal, men när barnet blir äldre, i tonåren, krävs oftast att barnet ger sitt samtycke till det. Journalen lämnas till exempel inte ut till en vårdnadshavare om man inom sjukvården eller socialtjänsten misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare eller att vårdnadshavaren inte kan skydda barnet.

I en del landsting finns ett så kallat gemensamt vårdregister med uppgifter om vilka besök man har gjort på vårdcentraler och sjukhus. Via det får man veta var det finns journaler som man kan begära att få se. Ett sådant registerutdrag har man rätt att få en gång om året, men man måste själv skriva till landstinget och begära att få ut det med stöd av paragraf 26 i personuppgiftslagen. Då får man en kopia av registerutdraget hemsänt som rekommenderat brev.

Möjlighet att överklaga
Om en privatläkare säger nej till att lämna ut en journal måste läkaren meddela sitt beslut till Socialstyrelsen för prövning. Läkaren ska skicka med en förklaring till sitt beslut.

Det gäller också läkare som har avtal med landstinget.

Socialstyrelsen prövar om det finns skäl till att inte lämna ut journalen och kan komma fram till att den ska lämnas ut. Men om också Socialstyrelsen beslutar att journalen inte ska lämnas ut kan man överklaga till kammarrätten.

Om journalen upprättats inom landstinget eller kommunen och läkaren vägrar lämna ut hela eller delar av journalen kan man begära att få ett skriftligt beslut av landstinget eller kommunen. Även det beslutet kan överklagas till kammarrätten.

Hur journalanteckningarna ska se ut
Anteckningarna i patientjournalen ska vara skrivna på svenska.

De ska vara tydliga och så långt som möjligt begripliga även för den som inte är medicinskt kunnig.

Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och fackuttryck som används.

Om man inte förstår det som står i journalen kan man be sin läkare eller annan vårdpersonal att förklara vad det betyder. Det kan vara bra att gå igenom journalen tillsammans med sin läkare. Anteckningar om en patient får inte vara kränkande.

Varje anteckning ska i stort sett alltid vara signerad, det vill säga underskriven av den som ansvarar för journalen och då går i god för att anteckningen är korrekt.

Om man som patient har en avvikande mening eller anser att en uppgift är fel ska detta antecknas i journalen. Man behöver inte tala om vad man tycker är fel i journalen, det räcker med att det står att man har en avvikande mening där man tycker det är felaktigt.

Sekretesskydd
Patientjournalen skyddas
Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess, det vill säga alla uppgifter skyddas mot att obehöriga får tillgång till den och kan sprida innehållet. Det är bara den hälso- och sjukvårdspersonal man blir vårdad av som har rätt att läsa journalen.

Men för att kontrollera att bestämmelser som styr hälso- och sjukvård följs kan en myndighet, till exempel Socialstyrelsen, läsa journalen utan att man som patient har gett tillåtelse till det. Likaså kan Försäkringskassan och socialtjänsten ha rätt att få del av vissa journaluppgifter utan tillåtelse.

Varje gång någon i vården läser i en elektronisk journal registreras det. Då går det att spåra via en så kallad logg vem som har läst journalen, var den personen arbetar och när det skedde. Landstinget eller den privata vårdgivaren ska kontrollera med stickprover att ingen obehörig tittat i journalen. Och som patient har man rätt att få veta det i så fall.

Det är vårdenheten, till exempel en vårdcentral eller ett sjukhus, som ansvarar för journalen. Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I landstingen sparas i regel journalerna mycket längre. Det gäller till exempel om journalen kan behövas för att avgöra försäkringsärenden eller ansvarsfrågor. Journalen kan också behövas för forskning och för utredning om släktrelaterade sjukdomar.

Journaler från en nerlagd läkarpraktik ska också sparas i åtminstone tio år och kan arkiveras i landstingets arkiv.

Om man inte vill ha en sammanhållen journalföring
Den vårdgivare som för journal ska försöka hålla journalen tillgänglig för andra vårdgivare. Det kallas för sammanhållen journalföring och är ett sätt för den som vårdar en patient att få veta vilken vård som tidigare givits.

Om man som patient inte vill ha alla anteckningar i en sammanhållen journalföring tillgängliga för andra vårdgivare ska man tala om det för den man blir behandlad av. Då spärras uppgifterna och andra vårdgivare kan inte läsa anteckningarna. Man måste då själv berätta för sina nya vårdkontakter vad de behöver veta.

Man kan när som helst begära hos sina vårdgivare att spärrarna tas bort och att anteckningarna kan läsas av andra vårdgivare.

Om man har vårdnaden om ett barn kan man inte få anteckningar om barnet i en sammanhållen journalföring spärrade för andra vårdgivare.

Om man vill spärra uppgifter i sin journal hos en vårdgivare
Om det finns uppgifter i patientjournalen som man inte vill ska vara tillgängliga för andra hos samma vårdgivare kan man begära att de spärras. Det kan till exempel vara så att man inte vill att läkaren som behandlat ens hjärtbesvär ska få veta att man har sökt för hörselproblem. Då står det i journalen att det finns spärrade uppgifter.

Man kan när som helst be vårdpersonalen ta bort spärren.

Om man blir akut sjuk, med fara för liv och hälsa, kan de som vårdar ta bort spärren om all information i journalen antas vara viktig att ha. En vårdnadshavare kan inte spärra uppgifter om sitt barn.

Om man vill förstöra sin journal
Om man vill att patientjournalen helt eller delvis ska förstöras kan man begära det hos Socialstyrelsen. Då krävs att man har godtagbara skäl för det och att det är uppenbart att journalen inte behövs för framtida vård. Om Socialstyrelsen avslår en ansökan om förstörelse kan man överklaga hos förvaltningsrätten.

Om journalen får förstöras innebär det att också alla kopior förstörs.

En nackdel med att en journal på detta sätt försvinner kan vara att det till exempel blir svårare att få en säker vård därför att uppgifter kan försvinna.

Det kan också försvåra att begära ersättning om man har blivit skadad när man fått vård.

Mer information: Patientjournalen - 1177

Patientjournaler och kopior från sjukvården

När man begär journalkopior är det önskvärt med en skriftlig beställning.Beställningen ska innehålla namn, personnummer, vårdtillfällesdatum och om möjligt även klinik, samt adress och telefonuppgifter.

 www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx

Kostnader:
•Nio journalkopior är kostnadsfria
•Vid den tionde kopian utgår en expeditionsavgift på 50 kronor
•Nästkommande kopior kostar två kronor styck
•Postförskott och rekommendationsavgift tillkommer, se postens avgifter
Observera att avgifterna baserar sig på Landstingsstyrelsebeslut som bygger på den statliga avgiftsförordningen.

Våra öppettider:

Reception och forskarsal: månd-fred 9.00-12.00 och 13.00-15.00

Tiden för forskarsalen kan förlängas efter överenskommelse

Beställning av handlingar sker genom nedanstående telefonnr/adress:

Observera att av sekretesskäl faxar vi inte journalkopior

Telefon: 08-737 27 10 Fax: 08-737 27 99

E-post: landstingsarkivet@la.sll.se, registrator@la.sll.se
 

Landstingsarkivet har som uppgift att utöva tillsyn över myndigheternas arkivvård samt att vara behjälplig i dokumenthanteringsfrågor. Som forskningsinstitution riktar sig Landstingsarkivet också till privatpersoner och verksamheter utanför Landstinget.