Symtom på sjukdomar

Genom en omfattande litteratur och den senaste medicinska termer,

vi ger en automatisk matchning metod för rankningen mer än 

4.000 sjukdomar  från medicinska symtom på fem olika språk.

(OBS: Den engelska versionen kan ge mer tillförlitliga resultat)

www.lookfordiagnosis.com/swedish/

1177

1177 - Sjukvårdsrådgivningen

Gemenskapssida om Sjukvård · Facebook

Donationsregistret

Socialstyrelsen ansvarar för Donationsregistret.

Donationsregistret startades 1996 av Socialstyrelsen i samband med att den nu gällande transplantationslagen trädde i kraft.

Till donationsregistret kan du anmäla din inställning till att donera dina organ och vävnader för transplantation efter döden.

Fördelen med om du anmäler din vilja till donationsregistret är att du kan vara säker på att ditt beslut verkligen kommer till sjukvårdens kännedom om en donation skulle bli aktuell, oavsett vad som händer dig och andra under livets gång.

Du kan också använda dig av e-legitimation.

Då hamnar din anmälan direkt i Donationsregistret och ingen bekräftelsebrev eller annan brevkommunikation från Donationsregistret är nödvändig.

Du kan också kontrollera dina tidigare registrerade uppgifter genom

att använda dig av e-legitimation.

Du kan självklart anmäla dig utan e-legitimation.

Då får du en bekräftelse på de uppgifter du anmält och kan kontrollera

att de registrerade uppgifterna är riktiga.

Bekräftelsen kommer inom tre veckor att skickas till din folkbokföringsadress.

Om du vill ändra en tidigare anmälan är det enklast att göra en nyanmälan.

Det är alltid den senast lämnade uppgiften som gäller.

Läs mer på Donationsrådets webbplats
Donationsrådet har uppdraget att se till att Sverige blir bättre på organ- och vävnadsdonation så att människor kan få ett bättre liv och att fler liv kan räddas.

På deras webbplats kan du läsa mer om organdonation,

bland annat frågor och svar om donationsregistret.

Förkylda barn, nu igen...

Barnförkylningsakuten

Osäker på om ditt barn har en vanlig förkylning eller om ni ska söka sjukvård? Använd Barnförkylningsakuten för att ta reda på hur du bäst tar hand om ditt barn.

Starta Barnförkylningsakuten här

Kontakta alltid sjukvården om barnet:

• är under 3 månader och får feber.
• haft feber som gått ner efter 3 dygn men sedan gått upp igen.
• får andningsbesvär eller är slött och inte vill dricka.
• inte blivit bättre efter 4–5 dygn.

Svininfluensan

Den nya influensan, Svininfluensan - frågor och svar / Vad är den nya influensan?

Vilka symtom får man av den nya influensan?
De symtom man får av den nya influensan, som även kallas svininfluensa och har fått beteckningen A (H1N1), påminner mycket om dem man får av vanlig influensa. Det är vanligt med feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Den nya influensan kan också ge diarré och kräkningar. Läs mer i 1177.se om den nya influensan. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Hur vet man att man har fått den nya influensan?
Det går inte att säkert veta vilken sorts influensa man har utan att man lämnar prov, men så länge man inte är allvarligt sjuk brukar det inte behövas. De flesta som insjuknat har inte blivit allvarligare sjuka än vid en vanlig influensa, tvärtom verkar symtomen ofta vara lindrigare.

Kan man få den nya influensan flera gånger?
Nej, om man en gång haft den nya influensan får man motståndskraft mot den, blir immun, och kan inte få den en gång till.Men man kan inte veta om man har haft den nya influensan eller någon annan luftvägsinfektion med feber och hosta. Det finns flera olika slags virus som ger liknande symtom.

Blir man mycket sjuk av den nya influensan?
De flesta som har blivit sjuka har haft en lindrig sjukdom. Mindre än 10 procent av de sjuka har behövt sjukhusvård, så är det också vid vanlig influensa. De som blivit allvarligt sjuka har för det mesta haft någon underliggande långvarig sjukdom, men vissa har varit tidigare friska yngre personer. Det har också inträffat dödsfall, men inte fler än vid vanliga influensaepidemier.

Nya influensan är en pandemi. Vad betyder det?
Pandemi betyder att det är en epidemi som har spridit sig till stora delar av världen, och att man kan förvänta sig att den sprids till många människor. Sjukdomen ger däremot inte allvarligare symtom än vanlig influensa.

Läs mer här

Den nya influensan, svininfluensan - frågor och svar / Kortfattad information på flera språk

The links below provide information on swine flu, the new influenza, in other languages. Please, feel free to print and distribute the information.

Om den nya influensan på albanska
Om den nya influensan på arabiska
Om den nya influensan på bosniska, kroatiska och serbiska
Om den nya influensan på engelska
Om den nya influensan på finska
Om den nya influensan på franska
Om den nya influensan på nordkurdiska
Om den nya influensan på persiska
Om den nya influensan på polska
Om den nya influensan på ryska
Om den nya influensan på samiska
Om den nya influensan på somaliska
Om den nya influensan på spanska
Om den nya influensan på svenska
Om den nya influensan på sydkurdiska
Om den nya influensan på thailändska
Om den nya influensan på tigrinja
Om den nya influensan på tornedalsfinska
Om den nya influensan på turkiska

Läs mer här

Telefonupplysning

1177 - Sjukvårdsrådgivningen, landstingens telefontjänst
För att få svar på frågor om Influensa A(H1N1), om sjukdomen och vilka symtom den kan ge, ring sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. Man får råd om vad man kan göra själv (egenvård) och information om när man bör söka vård och vart man i så fall ska vända sig. Telefontjänsten drivs av Sveriges landsting och regioner.

020 - 20 20 00 - ansvariga myndigheters telefonupplysning
En telefonupplysning för frågor om influensan har startats gemensamt av ansvariga myndigheter. Numret är 020 - 20 20 00. Här kan man få svar på frågor och hänvisning till var man kan få mer information.

Fibromyalgi

Ordet fibromyalgi betyder värk i muskler och bindväv.

Tillståndet har funnits  länge men först på 80-talet accepterats som en sjukdom.

Fibromyalgiker har genom årtionden varit både missförstådda och misstrodda.

SVBK (sveda-, värk- och brännkärring) är en beteckning som läkare använde i journalen för att beskriva patienter med de typiska fibromyalgisymptomen.

Idag är tillståndet välkänt, om än omtvistat.

Det finns kriterier för att ställa diagnosen och även behandlingar som kan hjälpa.

Sjukdomen tillhör de mjukdelsreumatiska sjukdomarna.

Vilka drabbas?
Fibromyalgi är en typisk kvinnosjukdom. 9 av 10 patienter är kvinnor. Debuten sker oftast i unga år eller i medelåldern.

Vad som orsakar sjukdomen vet man inte. Man har spekulerat i om infektion, graviditet eller annan påfrestning på kroppen kan utlösa fibromyalgi, men sambanden är oklara.

Symptom
Grundsymptomet är en kronisk smärta i kroppen. Smärtan finns både i vila och i rörelse, men ökar oftast vid ansträngning. Fibromyalgipatienten brukar beskriva det som om de har blåmärken över hela kroppen. En del har så ont att de till och med får svårt att bära tajta kläder.

Typiskt för sjukdomen är att smärtan uppträder på olika håll i kroppen olika dagar. Om man till exempel ena dagen har ont i höger höft så har man andra dagen ont i vänster axel. Intensiteten i smärtan är också olika från dag till dag.

Oftast utgår det onda ifrån musklerna men en del har även smärta i lederna. I många fall minskar smärtorna av värme, stretching och massage, medan kyla och stress istället förvärrar dem.

Förutom mjukdelssmärtor har fibromyalgipatienter ofta andra symptom. Det är svårt att säga vad som hör till sjukdomen och vad som är en naturlig följd av det kroniska smärttillståndet. Som exempel kan nämnas att många fibromyalgiker lider av en abnorm trötthet som inte går att vila bort. Om detta beror direkt på sjukdomen eller om det är en följd av störd sömn på grund av smärta, är svårt att säga.

Oavsett vad som är orsak och vad som är verkan vid fibromyalgi så är det här de vanligaste symptomen:

• En trötthet som inte går att förklara med yttre faktorer. Trots att man vilar och tar det lugnt så vill tröttheten inte gå över.
• Mag-tarmbesvär. Så kallad colon irritabile - irriterad tarm - är vanligt. Det innebär bland annat att perioder av förstoppning avlöses med perioder av diarré.
• Morgonstelhet.
• Stickningar och domningar i framför allt händerna.
• Oro, depression och koncentrationssvårigheter.
• Sömnstörningar.

 

Så här ställs diagnosen
Eftersom fibromyalgi går med så många och diffusa symptom är det viktigt med tydliga sjukdomskriterier så att diagnosen inte används vid fel tillfällen. Idag finns det internationellt godkända kriterier för att ställa diagnos.

Man ska ha haft utbredd smärta i minst 3 månader. Smärtan ska ha funnits på båda sidorna i kroppen, ovan och under midjan samt längs ryggraden.

Förekomst av ett visst antal så kallade ”tender points”. Det är 18 väl definierade punkter, 9 på varje sida av kroppen, som gör ont när man trycker på dem. För diagnos krävs att minst 11 av dessa 18 punkter är ömma.

Något blodprov som styrker diagnosen finns inte.

Behandling
Det finns än så länge ingen medicin som effektivt påverkar sjukdomen, utan större delen av behandlingen går ut på att hitta sätt för varje individ att hantera sin sjukdom. Det kan handla både om kroppslig och om psykologisk stöttning.

Smärtorna vid fibromyalgi är ofta knepigare att rå på än ”vanlig” smärta. Antiinflammatoriska läkemedel biter ofta inte och de morfinliknande preparat som är effektiva på smärtan är vanebildande och ska därför användas sparsamt. En viss typ av antidepressiv medicin har visat sig både dämpa smärtan och minska sömnstörningarna som de flesta fibromyalgiker lider av.

Andra behandlingar som används är akupunktur, TENS (elektrisk stimulering) och värmeomslag. Även lätt motion med särskilda stretchingprogram har också givit bra resultat. Dessa program står sjukgymnast och i viss mån också arbetsterapeut för.

Så går det för patienterna
Det finns studier som visar att lättare former av fibromyalgi kan spontanläka.

Så många som 20% av fibromyalgipatienter inom öppenvården kan bli av med sin sjukdom inom två år. Ofta är sjukdomen dock kronisk.

Målet för fibromyalgikern är att lära sig acceptera sin sjukdom. Med rätt behandling och förståelse från omgivningen kan de flesta ändå behålla mycket av det liv de levde före sjukdomen.

Det är viktigt att så långt som möjligt försöka leva ”som vanligt”.

Man har i studier sett att de personer med fibromyalgi som slutar på sitt arbete och ger upp sina tidigare intressen, mår mycket sämre än andra.

www.reumatikerforbundet.org/start.asp

Tips! Du kan få en påminnelse via e-post eller SMS när det är dags att ta din medicin.

Glömmer du när du ska ta dina läkemedel?

Då rekomenderar jag dig att registrera dig på:

Min Fass
I Min Fass får Du möjlighet att lägga in uppgifter om läkemedel som Du använder. Du svarar naturligtvis själv för riktigheten av de uppgifter som Du lägger in i Min Fass och för användningen av dem.

I Min Fass kan du bl.a.:

•Samla information om de läkemedel du använder
•Få påminnelser om när du ska ta dina läkemedel
•Läsa nyheter om läkemedel

•Kontrollera om dina läkemedel påverkar varandra

                                            www.fass.se/LIF/account/NewAccount.action

TYSTNADSPLIKT OCH SEKRETESS

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Det betyder att ingen får lämna ut uppgifter om dig, din sjukdom, din behandling eller om din privata situation utan att du själv har godkänt det.
Den som bryter mot tystnadsplikten och sekretesslagen kan straffas.
Tystnadsplikten gäller både inom offentlig och privat vård. Den gäller all personal verksam inom hälso- och sjukvården, även praktikanter, oavsett om de har direkt eller indirekt kontakt med patienter. Den gäller också för tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården.

Det finns några begränsade undantag från tystnadsplikten.

Undantag
I princip kan tystnadsplikten bara brytas om:

 •du själv går med på det
 •det står klart att du inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut
 •till exempel ett barn riskerar att fara illa. Då är personalen skyldig att göra en anmälan till annan myndighet
 •vissa myndigheter begär att få ut uppgifter med stöd av lag.

Hälso- och sjukvårdspersonalen är enligt lag skyldig att berätta om en namngiven person vistas på en hälso- och sjukvårdsinrättning eller inte, om uppgiften begärs av domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet. Det gäller alla patienter.

Gäller även din journal
Sekretessen gäller både skriftliga och muntliga uppgifter.

Barnets rätt till sekretess
I regel har föräldrar eller annan vårdnadshavare rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter som rör hans eller hennes underåriga barn. Det finns dock två undantag. Det ena är om sekretesskyddade uppgifter lämnas till förälder/vårdnadshavare, som kan missbruka uppgifterna och på så sätt allvarligt skada barnet. Det andra är då barnet har uppnått en sådan ålder och mognad att han eller hon självständigt förfogar över sekretessen.