Kontaktförbud och olaga förföljelse

Besöks-förbud byter namn till kontakt-förbud

Om det finns risk för att en person ska skada någon annan kan han eller hon förbjudas att komma i närheten av den personen som riskerar att bli skadad.
I dag kallas det besöks-förbud.
Riksdagen har beslutat att besöks-förbudet ska byta namn  till kontakt-förbud.

Riksdagen har också beslutat om andra ändringar i lagen.
Det ska finnas ett nytt brott som heter olaga förföljelse.
Vissa personer som får kontakt-förbud ska kunna övervakas med en elektronisk

fot-boja.
Fot-bojan sitter fast runt foten och skickar signaler till myndigheterna

som talar om var personen är.

Det finns också kontakt-förbud som gäller en gemensam bostad.
Om två personer bor tillsammans och den ena riskerar att skada den andra kan han eller hon förbjudas att vara i lägenheten.
I dag är ett sådant förbud svårare att få än ett vanligt kontakt-förbud.
Riksdagen vill att båda kontakt-förbuden ska vara lika lätta att få.
Därför bad riksdagen regeringen att ändra i lagen och komma med ett nytt förslag till riksdagen.
Det här beslutade riksdagen den 4 maj 2011.

Källa: www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx

Kontaktförbud - Wikipedia

Besöksförbud blir kontaktförbud
(Nyheter Publicerad 2011-09-30)
I en ny lag som trädde i kraft 1 oktober byts begreppet besöksförbud ut mot kontaktförbud. Dessutom införs det nya brottet olaga förföljelse.

I begreppet kontaktförbud ingår hot och trakasserier som utövas

via mobiltelefoner och sociala medier

Nytt är också att den som överträder kontaktförbudet ska kunna övervakas med elektronisk fotboja.

– SKR är naturligtvis glada över att lagstiftningen ses över och anpassas till verkligheten, säger SKR:s ordförande Carina Ohlsson.

Förövare använder såklart de medel som finns tillgängliga för att

utöva hot och trakasserier.

Lagen innebär att flera fall av mindre allvarliga brott såsom olaga hot och sexuellt ofredande kan slås ihop till det nya brottet olaga förföljelse

som kan ge upp till fyra års fängelse.

– Många kvinnor lever under upprepade hot och trakasserier och det är väldigt vanligt idag att besöksförbud överträds.

Vi tror och hoppas att det högre straffvärdet på det nya brottet innebär att dessa kvinnors hotbild tas på större allvar av rättsväsendet, säger Carina Ohlsson.

Carina Ohlsson är besviken över att inga förändringar skett när det gäller besöksförbud i gemensam bostad.
– Tidigare har man behövt visa att det finns en påtaglig risk för kvinnan och eventuella barn för att kunna ge förövaren besöksförbud i gemensam bostad.

Det har varit svårt i många fall att visa på denna påtagliga risk, och besöksförbud i gemensam bostad har tillämpats alldeles för sällan.

Det innebär att den som är utsatt tvingats flytta från sitt hem

medan förövaren kunnat bo kvar.

Källa: www.kvinnojouren.se/besoksforbud-blir-kontaktforbud-i-ny-lag

Bilbälte

Bilbältet är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen – både i framsätet och i baksätet. Inte minst är bältet viktigt vid kortare sträckor och låga hastigheter, då det verkligen kan utgöra skillnaden mellan liv och död.

Ett trepunktsbälte minskar risken att skadas svårt vid en kollision med ca 50 procent. Ett tvåpunktsbälte är inte lika effektivt men minskar skaderisken med 20 procent. Många bilar är utrustade med bältessträckare, som drar åt bältet och minskar onödigt slack. Trepunktbälte i kombination med bältessträckare minskar skaderisken med ca 55 procent.

I Sverige har vi lag på att alla som åker bil ska använda bilbälte, både i framsätet och baksätet. Barn som är kortare än 135 cm ska dessutom ha en särskild skyddsanordning - babyskydd, bilbarnstol eller bälteskudde.

Om alla använde bälte skulle vi kunna spara cirka 60–70 liv varje år.

För att bältet ska ge optimalt skydd måste det användas på följande sätt:
Axelbandet över bröstet
Det diagonala bandet ska sitta över bröstet, så nära halsen som möjligt. Detta säkrar rätt vinkel på bältet så att det sitter mot de skelettdelar som bäst kan klara den kraft som uppstår vid en kollision, det vill säga axel och bröstben. Om du har det över eller under axeln kan det knäcka revbenen som i sin tur skadar hjärta och lungor. Bältesjusteraren, som många bilar är utrustade med, hjälper till att höja och sänka bältet så att det hamnar rätt i förhållande till din längd.
Höftbandet mot låren
Det nedre bandet ska sitta över höftbenet ner mot låren, inte över magen. Om bältet sitter över magen kan det tränga in i buken och orsakar inre blödningar.
Sträck bältet en extra gång
Bältet ska dras åt när du har satt det på dig. Ju närmare kroppen, desto bättre skydd ger bältet. Om bältet inte är sträckt slår du i ratten innan det gör någon nytta.
Under ytterkläderna
Bältet hamnar ofta fel om man har det utanpå tjocka kläder. Dessutom ska bältet sitta så nära kroppen som möjligt för att ge bra skydd. Särskilt viktigt är att höftbältet är under ytterkläderna.
Inte vridet
Var också noga med att kontrollera att bältet ligger slätt och inte är skadat. Ett vridet eller skadat bälte riskerar att slitas av vid en kollision.

När den som sitter i baksätet kastas fram med en krockvikt på ca 3 ton hjälper det inte att den som sitter framför använder sitt bälte. Hastigheten behöver inte vara högre än 40–50 km/h för att den som sitter i framsätet ska bli ihjälslagen av den som kastas fram från baksätet.

Om du är gravid är det viktigt att inte sluta använda bilbältet. Det ska ju skydda mer än ett liv! Försök att få bältet så långt ner mot låren som möjligt, så kommer fostret inte i kläm. Undvik att köra bil i slutet av graviditeten.

Vad säger lagen?

• Om en personbil, buss eller lastbil har sittplats utrustad med bilbälte så ska det enligt lagen användas.
• Barn som är kortare än 135 centimeter ska dessutom använda en särskild skyddsanordning, babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde.
• Det är förarens ansvar att se till att passagerare under 15 år använder bilbältet. En förare som låtit bli att göra vad han eller hon kan för att få den som är under 15 år att använda bilbälte eller särskild skyddsanordning, döms till penningböter. Detta gäller både för bussförare och förare av personbil.
• En förare kan inte straffas för att en passagerare som är 15 år eller äldre inte använder bilbälte, utan då är det passageraren själv som riskerar penningböter.
• Bötesbeloppet för den som inte använder befintligt bälte är 1500 kronor och 2500 kronor om barn under 15 år sitter obältade i bilen.

Är det lag på bilbälte i buss i sverige?

Ja, är bussen utrustad med bilbälte skall man enligt lag använda detta.

Barn under 135 centimeter ska dessutom använda en särskild skyddsanordning

som bilbarnstol eller bältesstol/kudde.

Källa: www.ntf.se/konsument/bilar/skyddssystem/default25921.asp

Nya bestämmelser nedskräpning...

Lättare att ge straff för nedskräpning
Att skräpa ner på allmänna platser är ett brott enligt lagen.
I dag finns det bara ett brott som heter nedskräpning.
Nu ska brottet nedskräpning delas upp i två olika brott.

Om man bara har skräpat ner lite heter brottet nedskräpnings-förseelse.
Det kan vara när någon har haft picknick och lämnat kvar lite skräp på marken.
Straffet för ett sådant brott blir böter.

Om man har skräpat ner mycket heter brottet nedskräpning.
Nedskräpning är ett allvarligare brott.
Straffet för ett sådant brott blir böter eller fängelse i högst ett år.

Orsaken till att nedskräpning delas upp i två brott är att det har blivit vanligare att folk skräpar ner lite.
På det här sättet ska bli lättare att bestraffa dem som

skräpar ner i parker och på gator.
Polisen ska kunna ge den skyldige böter med en gång.
Riksdagen hoppas att det ska göra att folk skräpar ner mindre.

Den nya lagen gäller från den 10 juli 2011.
Det här beslutade riksdagen den 1 juni 2011.

Lindrig nedskräpning blir separat brott (MJU24)
Brottet nedskräpning delas upp i två kategorier beroende på hur allvarligt brottet är, en lindrig och en normal. Det nya, lindrigare brottet kallas nedskräpningsförseelse och kan endast leda till penningböter. Brott av normalgraden kallas nedskräpning och leder liksom tidigare till böter eller fängelse i upp till ett år. Syftet med ändringarna är att det ska gå lättare att ingripa mot nedskräpning. För brott som endast kan leda till penningböter kan Riksåklagaren vid behov besluta att införa ordningsbot, vilket skulle betyda att den skyldige kan bli bötfälld på plats. Det blir alltså enklare att ingripa mot den som skräpar ner enligt den lindrigare straffbestämmelsen.

Med anledning av nya EU-regler på avfallsområdet görs också vissa lagändringar. Ändringarna gäller bland annat hur man definierar avfall och hantering av avfall.

Lagen om cykelhjälm

Alla barn och ungdomar under 15 år ska använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel.
Så säger lagen som trädde i kraft den 1 januari 2005.
Cykelhjälm eller annan hjälm med jämförbara skyddsegenskaper kan användas.
Barn och ungdomar under 15 år som inte använder hjälm kan stoppas av polisen men inte bötfällas.
Föräldrar eller andra personer som fyllt 15 år kan däremot bötfällas, om de på sin cykel skjutsar ett barn som inte har cykelhjälm.

www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Trafikregler/Cyklist-mopedist-motorcyklist/Lagen-om-cykelhjalm/

Överklaga beslut

Ibland blir det inte som du vill....

Du kanske anser att någon fattat ett felaktigt beslut.

Då kan det vara så att du har en möjlighet att överklaga.

Många beslut som fattas av myndigheter eller kommuner har du möjlighet att överklaga. De beslut du får ska alltid vara skriftliga.

Nöj dig inte med ett muntligt besked på ett möte eller via telefon.

Hur ska jag överklaga?
De som har fattat beslutet måste tala om för dig hur du ska göra om du vill överklaga. Den informationen ska finnas beskriven i beslutet. Det låter ju bra – räcker inte det då?

För en del kanske, men inte för alla. Informationen om hur du överklagar är inte alltid så konkret. Det är lätt att känna sig osäker och vilsen i en främmande värld omgiven av en massa juridiska begrepp och ord som är svåra att förstå.

Att överklaga på rätt sätt
Att överklaga går till på många olika sätt och du måste göra din överklagan på rätt sätt för att den ska kunna behandlas. Därför finns det i den här guiden en utförlig mall för att skriva en överklagan.

Viktigt att använda och förstå juridiska ord
Det här är ett tungt ämne. För att göra det enklare så är svåra ord som finns i texten förklarade under avsnittet Juridisk ordlista. Där finns ord som du kan komma att stöta på om du ska göra en överklagan och därför är det nödvändiga att förstå dem.

Första vårt rättsväsen
Vet du vad det är för skillnad på tingsrätten och länsrätten?

Vilka ärenden sköts av de allmänna förvaltningsdomstolarna?

Svar på dessa frågor hittar du i avsnittet Rättsväsendet i Sverige.

Där förklaras gången i de olika instanserna och du får en bakgrund i hur det svenska rättsväsendet är uppbyggt.

www.funkaportalen.se/Guide/Stod-service/Overklaga-beslut/

Enligt lag måste en cykel alltid ha:

Cykeln
Känner du till hur din cykel ska vara utrustad för att du ska kunna cykla tryggt och säkert?

Här ger vi dig en enkel guide till en säker cykel.

Så här ser en säker cykel ut.

För att du ska kunna cykla säkert måste du ha en cykel som är säker.

Enligt lag måste en cykel alltid ha:

ringklocka

broms

I mörker måste cykeln också ha:

strålkastare med vitt eller gult ljus fram
lykta med rött ljus bak
vit reflex fram och röd reflex bak
orangegula eller vita reflexer åt sidorna.

Det är också bra att ha:

kedjeskydd
dubbdäck på vintern.

Fotbroms

De flesta cyklar som inte har kedjeväxlar har fotbroms. Bromsen sitter i bakhjulsnavet och manövreras med pedalerna. Om du har fotbroms på din cykel, bör du också ha en handbroms för framhjulet som komplement.

Handbroms
De flesta cyklar med mer än sju växlar har handmanövrerade bromsar, en för bakhjulet och en för framhjulet. Bromshandtagen sitter på styret, och bromsarna
kan vara antingen fälgbromsar eller navbromsar. Om du har en terrängcykel kan du också ha skivbromsar.

Använd rätt teknik om du har handbroms
Det är viktigt att du behärskar bromstekniken om du har eller tänker skaffa dig en cykel med enbart handbromsar. Använd alltid fram- och bakbroms samtidigt, men bromsa med bakhjulet först om det är halt eller slirigt väglag. Det är viktigt att du arbetar bort fotbromsreflexen innan du ger dig ut i trafiken.

Se till att du syns i mörkret
En cykel utan belysning och reflexer är osynlig i mörker. Därför säger både lagen och det sunda förnuftet att du måste använda belysning om du cyklar när det är mörkt. Du kan ha cykelbelysning som drivs med antingen generator eller batteri.

Så här ska en cykel vara utrustad när det är mörkt, även när du cyklar på separata.

Cykelvägar:

•Baklyktan ska visa rött ljus och tydligt kunna ses på ett avstånd av 300 meter. Den får ha blinkande ljus om blinkfrekvensen är minst 200 blinkningar/minut.
•Lyktan fram ska visa fast vitt eller gult ljus ska tydligt kunna ses på ett avstånd av 300 meter.
•Godkända reflexer ska finnas fram och bak. Ibland finns en vit reflex i framlyktan. Den kan då ersätta den separata vita reflexen fram. Reflexen bak ska vara röd.

Sköt om cykeln regelbundet
Ta för vana att se över din cykel regelbundet. Då klarar du dig från många otrevliga överraskningar.
Här är några tips:

•Rengör och smörj cykeln regelbundet. Om du har en instruktionsbok till din cykel kan du följa anvisningarna i den.
•Kontrollera att kedjan är lagom spänd och att alla skruvar och detaljer sitter fast.
•Kontrollera att fälgbromsens bromsklossar inte är nedslitna eller att däcken inte är slitna eller spruckna.
•Se till att belysningen fungerar både fram och bak och att alla reflexer är hela och rena.
•Kontrollera att däck med reflekterande material är rena. Om de inte är rena har de inte full reflexverkan.
Om du är osäker på vad som är viktigt att kontrollera, kan du alltid kontakta en fackhandlare.

”Cykelfakta” hjälper dig att köpa en säker cykel
Etiketten "Cykelfakta" visar att cykeln har gått igenom flera tester, och garanterar att cykeln är säker. Cykelfakta utfärdas av Svensk maskinprovning (SMP) och stöds av Vägverket och Länsförsäkringar.

www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Fordon/typer-av-fordon/Cykel/

Sjukdomar enligt smittskyddslagen

Nedanstående sjukdomar faller under Smittskyddslagen och skall anmälas till smittskyddsläkaren. 

Diagnos Smittspårningspliktiga:

• Amöbainfektin Ja
  
• Atypiska mykobakterier Nej
  
• Betahemolyserande grupp A-streptokocker (GAS), invasiv Nej
  
• Botulism Ja
  
• Brucellos Ja
  
• Campylobakterinfektion Ja
  
• Cryptosporidiuminfektion Ja
  
• Dengufeber Nej
  
• Difteri Ja
  
• Echinokockinfektion Ja
  
• EHEC (enterohemorragisk E.coli) Ja
  
• Fågelinfluensa H5N1 Ja
  
• Giardia Ja
  
• Gonorré Ja
  
• Gula febern Nej
  
• Haemophilus influenzae, invasiv Nej
  
• Harpest (tularemi) Nej
  
• Hepatit A Ja
  
• Hepatit B Ja
  
• Hepatit C Ja
  
• Hepatit D Ja
  
• Hepatit E Ja
  
• Hepatit nonAnonE Ja
  
• HIV-infektion Ja
  
• HTLV I eller II Ja
  
• Kikhosta (pertussis) Ja
  
• Klamydia Ja
  
• Kolera Ja
  
• Legionellainfektion Ja
  
• Leptospira Nej
  
• Listeriainfektion Ja
  
• Malaria Nej
  
• Meningokockinfektion, invasiv Nej
  
• Mjältbrand Ja
  
• MRSA (methicillinresistenta staphylococcus aureus Ja
  
• Mässling Ja
  
• Papegojsjuka (Psittaci) Ja
  
• Paratyfoidfeber Ja
  
• Pest Ja
  
• Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Ja
  
• Pneumokockinfektion, invasiv Nej
  
• Polio Ja
  
• Påssjuka Ja
  
• Q-feber Nej
  
• Rabies Ja
  
• Röda hund Ja
  
• Salmonellainfektion Ja
  
• Shigellainfektion Ja
  
• Sorkfeber (nephropathia epidemica) Nej
  
• Stelkramp Nej
  
• Syfilis Ja
  
• Trikinos Ja
  
• Tuberkulos Ja
  
• Tyfoidfeber Ja
  
• Vibrioinfektion exkl kolera Ja
  
• Viral meningoencefalit Nej
  
• Virala hemorragiska febrar exkl dengufeber och sorkfeber Ja
  
• VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Ja
  
• Yersinia Ja

Hämtat från:

www.smittskyddvarmland.se/sjukdomarenlsml/sjukdomarenlsml.html

 Länk till Smittskyddsblad:

www.smittskyddvarmland.se/smittskyddsblad/smittskyddsblad.html