Här hittar du förklaringar till några av de begrepp,uttryck och förkortningar som finns på hemsidan och i våra publikationer.
 
A
ADAD
Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ASI (se nedan) med specialfrågor för unga klienter.
Annan strukturerad verksamhet
Sysselsättning för intagen i anstalt, till exempel introduktion, social färdighetsträning, friskvård, kultur-/studiecirklar, skapande verksamhet, särskilda aktiviteter för pensionärer och handikappade, biblioteksverksamhet samt frigång i vissa fall och introduktionsbesök inför vårdvistelse.
Anstalt
1) En av Kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar (jämte frivård och häkte).
2) Benämning på den inrättning där dömda till fängelse placeras under verkställigheten av straffet. Den formellt korrekta benämningen på Kriminalvårdens anstalter är till exempel anstalten Hall. Som synonym till anstalt använder Kriminalvården i många sammanhang också begreppet fängelse.
Arbete
Tillverknings-, service- och tjänsteinriktad sysselsättning för intagen i anstalt. Inom arbetsdriften sysselsätts de intagna med arbetsmarknadsinriktat arbete, produktionsinriktat arbete och träningsinriktat arbete inom träindustri, mekanisk industri, tvättindustri, montering, förpackning, jord- och skogsbruksarbete m.m. Inom service sysselsätts de intagna med städning, kökshandräckning och underhåll av lokaler och grönytor.
Arbetsdriften
Se Arbete.
ART
Aggression Replacement Training, Kriminalvårdens behandlingsprogram för personer dömda för våldsbrott.
ASI
Addiction Severity Index, ett grundläggande risk- och behovsbedömningsinstrument som används i behandslingsarbetet med klienter, bland annat i Kriminalvården.
ASK
Aktuell statisitk från Kriminalvården, ASK, är en månatlig redovisning av statistiska uppgifter om förhållanden i Kriminalvården, till exempel beläggning, rymningar och permissioner.

Uppgifterna presenteras på Kriminalvårdens hemsida dels som nyhet, dels under menyn Statistik.
Avskildhet
Klienten placeras i enrum (inlåsning i cell) utan kontakt med övriga intagna (20, 23 och 50 §§ KvaL).
20 § första stycket KvaL anger att en intagen får hållas avskild från andra intagna,om det är nödvändigt

1) med hänsyn till rikets säkerhet eller föreliggande fara för den intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på anstaltens egendom,

2) för att hindra att den intagne påverkar någon annan intagen att allvarligt störa ordningen inom anstalten,

3) för att hindra att den intagne medverkar till att en annan intagen får tillgång till berusningsmedel,

4) för att hindra att den intagne allvarligt ofredar en annan intagen,

5) för att verkställa beslut om kroppsbesiktning.

20 §andra stycket KvaL anger att en intagen som har dömts till fängelse i lägst två år och är placerad i sluten anstalt får hållas avskild från andra intagna,om det kan befaras att han planlägger rymning eller att annan planlägger fritagningsförsök och avskildheten är nödvändig för att hindra att sådan plan sätts i verket samt det med hänsyn till den intagnes brottslighet eller annars kan befaras att han är särskilt benägen att fortsätta en brottslig verksamhet av allvarlig karaktär. 23 § KvaL anger att en intagen kan hållas avskild om han är så påverkad av berusningsmedel att han stör ordningen. 50 § KvaL anger att en intagen kan hållas avskild under utredning av disciplinärende.
Avtjänad tid
Den tid, av den totala strafftiden, som verkställts i anstalt eller häkte.
Avvikelse
En intagen i anstalt som inte återkommer efter en obevakad permission (uteblivande efter permission) räknas som avviken. Se även Rymning.
B
Behandlingsprogram
Kriminalvårdens behandlingsprogram är indelade i områden, som definieras av olika behovs-/problemområden, till exempel arten av missbruk eller fokusering på en specifik brottstyp eller målgrupp, till exempel ungdomar. Exempel på behandlingsprogram är Brotts-Brytet, Våga Välja, ROS och IDAP.
Behandlings-/motivationsavdelning
En sammanhållen enhet där de intagna bor tillsammans och genomgår program eller aktiviteter riktade mot narkotikamissbruk. Vistelsen i sådan avdelning kan vara av varierande längd.
Beläggning
Antal intagna i anstalt eller häkte, inklusive permittenter och korttidsfrånvarande,

det vill säga de som upptar en plats.
 
BSF
Beteende Samtal Förändring, semisstrukturerade samtal i kriminalvården i syfte

att öka en klients motivation till förändring.
C
Cognitive Skills
Allmänt kriminalitetsprogram som funnits som behandlingsprogram i kriminalvården sedan 1994.
D
Disciplinära åtgärder 
En intagen som bryter mot anbefalld ordning eller meddelade anvisningar kan tilldelas varning enligt 49 § KvaL eller senareläggning.  
Drogmissbrukare
grav narkotikamissbrukare Om personen injicerat narkotika en eller flera gånger under de senaste tolv månaderna i frihet,eller använt narkotika på annat sätt (exempelvis rökt hasch) dagligen eller så gott som dagligen de senaste tolv månaderna i frihet.

Narkotikamissbrukare

Om personen använt narkotika under de senaste tolv månaderna i frihet men inte faller under definitionerna för gravt narkotikamissbruk.
Alkoholmissbrukare

Om personen använder alkohol i sådan omfattning att det medför fysiska, psykiska eller sociala skadeverkningar för honom eller hans omgivning.
Blandmissbrukare

Om personen samtidigt uppfyller definitionerna för narkotikamissbrukare och alkoholmissbrukare.

Dygnskostnad
Totala kostnaden fördelat på antalet producerade vårddygn, det vill säga kostnaden per klient och vårddygn.
E 
Elektronisk kontroll 
Se Intensivövervakning med elektronisk kontroll.
ETS
Enhanced Thinking Skills, allmänt kriminalitetsprogram i kriminalvården för dömda personer.
F
Fotboja
Se Intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Frigång 
Utslussningsåtgärd. Den som är intagen i anstalt kan medges att under arbetstid utföra arbete eller delta i undervisning, utbildning eller annan särskilt anordnad verksamhet utom anstalten. Se också Utökad frigång.
 
 
Frivård 
En av kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar (jämte anstalt och häkte).
Fängelse 
1) Straff i Brottsbalken, som utdöms på viss tid beroende på vilka strafftidsgränser som är stadgade för brottet. Kortaste tid är 14 dagar och längsta tio år (under speciella omständigheter längre) eller på livstid.
2) Annan benämning på kriminalvårdsanstalt, den inrättning där en fängelsedömd verkställer fängelsestraffet.
Följddom 
När domstol har beslutat att tidigare straff ska gälla även nya brott (BrB 34:1:1). Domen kan även kombineras med olika föreskrifter för skyddstillsyn, till exempel kontraktsvård eller samhällstjänst.
Föreskrift 
Domstol eller övervakningsnämnd får meddela föreskrift för den klient som står under övervakning angående dennes vistelseort eller bostad, arbetsanställning eller utbildning, läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utom sjukhus.
Förordnande av tillfälligt omhändertagande
Klient som står under övervakning kan begäras omhändertagen i avvaktan på att övervakningsnämnden fattar annat beslut (BrB 26:22 eller 28:11).
H
Halvvägshus
Utslussningsåtgärd. Ett av Kriminalvården kontrollerat boende för intagen som behöver särskilt stöd eller kontroll inför frigivningen och som saknar bostad eller inte är redo att vistas i sin bostad utan stöd. Det finns halvvägshus i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Huvudbrott 
Om en lagföring avser flera brott av varierande svårighetsgrad redovisas som huvudbrott det brott som har det strängaste straffet i straffskalan. Om fler än ett brott har samma straffskala slumpas ett av dessa som huvudbrott.
Häkte
1) En av Kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar (jämte anstalt och frivård). 
2) Plats där en gripen, anhållen eller häktad placeras i väntan på vidare beslut, utredning av brott eller dom av tingsrätt.
Häktning 
Frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare. Åtal ska normalt vara väckt inom två veckor från häktningsbeslutet. I annat fall ska ny häktningsförhandling hållas.
I
IDAP
Integrated Domestic Abuse Programme, Kriminalvårdens behandlingsprogram för personer dömda för våld i nära relationer.
 
 
I förvar tagna enligt utlänningslagen
(1985:529) En utlänning som ska avvisas eller utvisas får tas i förvar (i häkte) för verkställighet av ett sådant beslut.
Inrikes transporter 
Transporter inom Sverige som utförs av Kriminalvårdens transporttjänst.
Inskrivna 
Statistisk term för antalet personer som ett häkte eller en anstalt vid ett givet tillfälle har ansvar för. Normalt vistas personen på häktet eller anstalten, men han eller hon kan vara inskriven utan att vara närvarande. Till exempel räknas en person som har rymt/avvikit eller som är placerad i vårdvistelse eller enligt 37 §KvaL på sjukhus, som inskriven.
Intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV (fotboja) 
Intensivövervakning med elektronisk kontroll är ett sätt att verkställa ett utdömt fängelsestraff om högst sex månader utanför anstalt. I intensivövervakningen ingår ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål, såsom förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet kontrolleras med hjälp av elektroniska hjälpmedel.
K
Kontraktsvård
En dömd person kan istället för att avtjäna straff i fängelse gå med på att genomgå någon form av behandling eller vård för att komma ur ett missbruk.
Kontraktsvårdsutredning 
Kan utföras som en del av en personutredning eller ett yttrande enligt 5 kap 9 § Förordningen om verkställighet av frivårdspåföljd (1998:642).
Kriminalvårdsmyndighet
Tidigare (t.o.m. 2005) beteckning för lokal myndighet i kriminalvården.
Kriminalvårdsstyrelsen, KVS
Tidigare (t.o.m. 2005) namn på Kriminalvårdens huvudkontor.
Kriminalvårdsverket, KVV
Tidigare (t.o.m. 2005) namn på Kriminalvården.
KRÅ
Kriminalvårdens redovisning om återfall, publikation utgiven av Kriminalvården.
KUT
Förkortning för Kriminalvårdens underrättelsetjänst.
KvaL 
Förkortning för Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, den lag som reglerar verksamheten i fängelser.
 
 
L
Lekmannaövervakare
Person som har uppdrag som övervakare och inte är anställd som frivårdsinspektör.
Lokalanstalt
Äldre benämning på typ av anstalt. Indelningen i riks- och lokalanstalter var en följd av kriminalvårdsreformen 1973. Förutom redan existerande lokalanstalter byggdes åren 1979-94 totalt 17 nya lokalanstalter i enlighet med närhetsprincipen. Den intagne skulle placeras nära sin hemort för att kriminalvården skulle vara en del av samhället i övrigt. Indelningen av anstalterna i riks- och lokalanstalter försvann den 1 juli 1995 och ersattes då med begreppen slutna och öppna anstalter.
"Lufthålspermission"
En form av särskild permission. Vid långa oavbrutna frihetsberövanden kan det finnas skäl att bevilja en intagen en bevakad särskild permission ungefär två år efter häktningsdagen och därefter en gång per år. Syftet är att motverka de skadliga följderna av inlåsning.
M
Medelbeläggning
Statistisk term. Genomsnittligt antal klienter vid en anstalt eller häkte under en period.
MI
Motivational Interviewing eller Motiverande samtal, en behandlingsmetod som till exempel används i BSF för att öka klientens motivation till förändring.
Misskött permission 
En permission kan misskötas genom att klienten inte kommer tillbaka till anstalten i rätt tid, så kallat uteblivande efter permission. Klienten räknas då som avviken. Permissionen kan även misskötas på annat sätt, till exempel genom att klienten inte vistas på rätt ort eller inte sköter föreskrift om drogfrihet.
Motivations-/behandlingsavdelning
En sammanhållen enhet där de intagna bor tillsammans och genomgår program eller aktiviteter riktade mot narkotikamissbruk. Vistelsen i sådan avdelning kan vara av varierande längd.
N
NAV
Nämnden för andlig vård, förordnade präster, pastorer och diakoner från olika kyrkor på anstalter och häkten.
Normalpermission
Permission som får beviljas återkommande under verkställigheten i syfte att underlätta den intagnes anpassning till samhället och motverka skadliga följder av frihetsberövandet.  
Nyintagna 
Antal personer som påbörjat verkställighet av fängelsestraff under en viss period.
 
 
 
O
Omhändertagen
En person kan tillfälligt omhändertas och vistas på häkte eller polisarrest enligt olika lagar,till exempel lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV), lagen (1999:1) om sluten ungdomsvård (LSU) eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
OTO
One-to-one, behandlingsprogram inom ramen för relationen handläggare i frivården och klient.
Outnyttjad tid 
Statistisk term. Den del av sysselsättningstiden som en intagen inte deltar i anvisad sysselsättning.
P
Permission
För att anpassningen till samhället ska underlättas kan intagen i fängelse beviljas tillstånd att lämna anstalten för en viss, kort tid. Förutsättningen är att det inte föreligger påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. Se också Normalpermission, Särskild permission och "Lufthålspermission".
PRISM
Programme for Reducing Individual Substance Misuse, behandlingsprogram för narkotikamissbrukare.
Påföljd
Utdömd dom av domstol, exempelvis böter, fängelse eller skyddstillsyn.
R
Restriktioner
Beslut som fattas av åklagare eller domstol om att en person som är häktad inte får vistas gemensamt med andra intagna på häktet, läsa tidningar, ha tillgång till radio/TV eller ha kontakter med yttervärlden (telefon och/eller brev).
Riksanstalt
Äldre benämning på 21 anstalter som i samband med kriminalvårdsreformen 1973 blev direkt underställda Krimianlvårdsstyrelsen i Norrköping (till skillnad från lokalanstalterna, som var underställda regionerna). Bland riksanstalterna kan nämnas Härnösand, Kumla, Norrköping, Hällby och Malmö. De som avtjänade sina straff på en riksanstalt var i allmänhet dömda till mer än ett års fängelse. Indelningen av anstalterna i riks- och lokalanstalter försvann den 1 juli 1995 och ersattes då med begreppen sluten och öppen anstalt. 
Rymning
En intagen i anstalt eller häkte som lämnar anstalts-/häktesområdet utan tillstånd. Gäller även den klient som i samband med transporter (förflyttningar) och bevakade utevistelser (permissioner, sjukhusbesök m.m.) utan tillstånd avlägsnar sig från den personal som bevakar klienten. Se även Avvikelse.
 
 
ROS
Relation och samlevnad, Kriminalvårdens behandlingsprogram för sexualbrottsdömda.
Rättsväsendet
De myndigheter som arbetar med personer som begår brott, bland annat polisen, åklagare, domstolar och Kriminalvården.
S
Samhällstjänst
Dom som innebär att den dömde arbetar utan lön för ett företag eller en förening.
Sekretess
Intagna i kriminalvården omfattas av sekretess. Kriminalvården lämnar alltså inte ut uppgifter om vilka som är intagna i anstalt eller häkte utan sekretessprövning. Av det följer att vi heller inte kopplar utifrån kommande samtal eller vidarebefordrar meddelanden till intagna. Det är den intagne som kan bryta sekretessen.
Service
Se Arbete.
SKI
Avdelning för särskilt krävande intagna på kriminalvårdsanstalt.
Skyddstillsyn
En påföljd för brott som innebär kriminalvård i frihet med övervakning. Under övervakningen kan den dömde meddelas föreskrift om missbruksvård m.m. som han eller hon är skyldig att följa. Skyddstillsyn pågår under en prövotid av tre år. Övervakningen upphör normalt efter ett år om inte den dömde av särskilda skäl anses vara i behov av förlängd övervakning.
Skyddstillsyn jämte fängelse
Skyddstillsyn kan förenas med ett fängelsestraff på högst tre månader. Fängelsestraffet ska verkställas helt ,det vill säga ingen villkorlig frigivning tillämpas.
Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst
Samhällstjänst är en form av föreskrift vid dom till skyddstillsyn som innebär att den dömde ska utföra oavlönat arbete under ett visst antal timmar. Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst ersätter ett fängelsestraff. Det alternativa fängelsestraffet antecknas i domen. Arbetet utförs oftast för någon ideell förening och ska inte inkräkta på den normala arbetsmarknaden.
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård 
Kontraktsvård är en form av skyddstillsyn, där domstolen föreskriver att den dömde ska följa en särskild behandlingsplan. Påföljden är främst avsedd för drogmissbrukare där det finns ett klart samband mellan missbruk och brott, och där den dömde ska dömas till fängelse. Det alternativa fängelsestraffet antecknas normalt i domen. Den dömde ska lämna sitt samtycke till vården enligt behandlingsplanen. Den tilltänkta vårdgivaren ska vara delaktig i planeringen. Detta gäller även för socialtjänsten, som övertar kostnadsansvaret från Kriminalvården vid
 
den tidpunkt då den dömde skulle ha frigetts från det utdömda alternativa fängelsestraffet.
Sluten anstalt
Anstaltstyp. Se Säkerhetsklassificering
Sysselsättning 
Benämning på den dagliga verksamheten för intagna i fängelse och häkten. Sysselästtningen kan delas upp i arbete, utbildning och behandlingsprogram.
SÄK
Säkerhetsavdelning på kriminalvårdsanstalt.
Säkerhetsgruppen
Arbetsgrupp på Kriminalvårdens huvudkontor som uteslutande arbetar med säkerhetsfrågor.
Säkerhetsklassificering
Kriminalvårdens anstalter är öppna eller slutna. Intagna som vid en helhetsbedömning har befunnits inte klara placering på öppna anstalter placeras på slutna anstalter.
Anstalterna är vidare indelade i säkerhetsklasser. De slutna anstalterna delas in i klass A-E medan de öppna anstalterna bildar den egna gruppen F. Klassificeringen hör ihop med riskbedömningar som Kriminalvården gör för alla intagna. Anstalterna i klass A utrustas för att klara de mest riskfyllda fångarna, medan andra intagna inte ska behöva sitta säkrare än vad som är nödvändigt.
Det som avgör vilken klassning ett fängelse har är bland annat:
• Förmågan att motstå rymningar • Förmågan att motstå fritagningsförsök • Förmågan att hantera ett svårhanterligt klientel
 
Läs om vilka anstalter som har vilken säkerhetsklassificiering under menyn Fängelse, Säkerhetsklass A-F.
Särskild permission 
Permission som får beviljas för att en intagen utanför anstalten ska kunna ombesörja angelägenheter som är av väsentlig betydelse för honom och som inte kan ombesörjas under normalpermission eller på annat sätt.
T
Tillfälliga platser på häkte 
Vanligen platser i polisarrest. Dessa platser är inrättade när de ordinarie platserna inte räcker till.
U
Utbildning
För intagna i anstalt finns det utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning. Den omfattar kurser i Svenska för invandrare (Sfi) och kurser  på grundläggande respektive gymnasial nivå. Utbildningen är helt individualiserad. Den följer Skolverkets nationella kursplaner och ger betyg. Stöd för läs- och skrivträning går också att få.
 
 
I mån av resurser förekommer utbildning på högskolenivå. De med kortast tidigare utbildning prioriteras dock. Utbildning gentemot högskola/universitet sker på distans.
Genom samverkan med Arbetsförmedlingen ges olika yrkesutbildningar vid ett antal anstalter. Kriminalvården anordnar även viss yrkesutbildning i egen regi.
Annan utbildning kan förekomma. Ett exempel är föräldrautbildning som ges av personal på anstalten och handlar om vad det innebär att vara förälder. Sådan utbildning ger inte betyg men väl ett intyg.
Utlandstransporter 
Transporter som Kriminalvården utför till och från Sverige.
Utlämning (från Sverige) 
En åtgärd som innebär att en person som vistas i Sverige utan att vara svensk medborgare lämnas ut till en annan stat på grund av att han är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i den staten. Kriminalvårdens transporttjänst utför transporten fram till den svenska landsgränsen (till exempel flygplatsen eller hamnen).
Utlämning (till Sverige) 
En åtgärd som innebär att en person som vistas i ett land utanför Sverige lämnas ut till Sverige på grund av att han är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i Sverige. Kriminalvårdens Transporttjänst utför transporten från det främmande landets gräns (till exempel flygplatser eller hamnar).
Utnyttjad tid 
Den tid en intagen faktiskt deltar i sysselsättning.
Utvisning (efter beslut av domstol) 
Utvisning innebär att en utländsk medborgare åläggs att lämna Sverige. Här avses utländska medborgare som efter beslut av domstol ska utvisas efter avtjänat straff (fängelse eller villkorlig dom). Utvisning kan också beslutas av Migrationsverket och Migrationsdomstolen, och avser då medborgare som uppehåller sig i Sverige efter det att uppehållstillståndet har löpt ut eller återkallats.
Utökad frigång
Utslussningsåtgärd. Åtgärden innebär att en intagen under kontrollerade former avtjänar fängelsestraffet i sin bostad. Den intagne måste ha en permanent bostad samt delta i sådan sysselsättning som motsvarar kraven för sysselsättning vid frigång. För att kunna beviljas utökad frigång måste den intagne ha avtjänat halva strafftiden, dock minst tre månader. Infördes 2007 och ersatte då IÖV-utsluss. Se även Frigång.
V
Varning
När en intagen i väsentlig grad bryter mot vad som gäller för verkställigheten men det i ett sådant fall inte finns tillräckliga skäl att senarelägga den villkorliga frigivningen, får den intagne om det bedöms att han inte kommer att rätta sig efter en tillsägelse, i stället tilldelas en varning (49 §KvaL).
 
Verkställighet
Tid inom kriminalvården som man blivit tilldömd i domstol. Innebär tid på anstalt, häkte och inom frivården i form av exempelvis intensivövervakning eller skyddstillsyn.
Verkställighetsfall 
Person som verkställer fängelsestraff i häkte.
Verkställighetsplan, VSP
En verkställighetsplan upprättas för alla intagna i anstalt. Planen upprättas i samarbete med den intagne och innehåller bland annat risk- och behovsbedömningar, delmål och mål med verkställigheten och planerade frigivningsförberedelser. Planen omprövas regelbundet under verkställigheten av straffet.
Villkorlig dom
Dom som innebär att den skyldige inte får någon frihetsberövande dom, men om personen begår ytterligare brott inom två år omvandlas detta till böter eller fängelse.
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst 
Föreskrift om samhällstjänst innebär att den dömde ska utföra oavlönat arbete under ett visst antal timmar. Villkorlig dom med samhällstjänst ersätter ett fängelsestraff. Det alternativa fängelsestraffet antecknas i domen. Arbete utförs oftast för någon ideell förening och ska inte inkräkta på den normala arbetsmarknaden. Den dömde står inte under övervakning.
Villkorlig frigivning
Den som avtjänat fängelsestraff på viss tid ska som regel friges villkorligt när två tredjedelar av tiden, dock minst en månad, har avtjänats. För den som villkorligt friges gäller en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, dock minst ett år. Under prövotiden kan den frigivne ställas under övervakning. Vid villkorlig frigivning har klienten en viss tid som ej har verkställts i anstalt, så kallad straffåterstod. Vid misskötsamhet under prövotiden kan straffåterstoden förverkas och klienten på nytt tas in i anstalt, antingen genom beslut av övervakningsnämnd eller genom ny dom.
VINN
Norskt kriminalitetsprogram för kvinnor (namnet är imperativformen av substantivet vinst).
Visionsrum
Utrymme i anstalt där intagna får speciell hjälp med förberedelser inför frigivningen. Visionsrum finns på ett tiotal anstalter och har tillkommit inom ramen för EU-projektet "Bättre frigivning". I visionsrummet finns allt från blanketter från Försäkringskassan till råd om hur man tar tag i sina skulder eller löser sin bostadssituation.
Vistelse utom anstalt
enligt 11 § KvaL  Se Frigång. enligt 14 § andra stycket KvaL  Intagna i anstalt kan medges tillfälle att på fritiden under kortare tid vistas utanför anstalten för att delta i föreningsverksamhet eller liknande som är ägnat att underlätta anpassningen till samhället.
enligt 32 § KvaL Se Permission. enligt 37 § KvaL  Den intagne får om det behövs överföras till allmänt sjukhus. Om så krävs kan den intagne ställas under bevakning eller vara underkastad särskilda föreskrifter. enligt 57 § KvaL Se Halvvägshus. enligt 58 § KvaL Se Utökad frigång.
Vårddygn 
Beläggningen klockan 00.00 på anstalt och klockan 06.00 på häkte genererar antal vårddygn. Beläggningen mäts varje dag.
Vårdvistelse
Utslussningsåtgärd. Åtgärden innebär, att en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk eller beroendeframkallande medel (eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet), får beviljas vårdvistelse i ett hem för vård eller boende eller i familjehem. Kallades tidigare § 34-placering.
Y
Yttrande
Kriminalvården ska efter samråd med övervakaren yttra sig om den dömdes förhållanden under övervakningstiden när det begärs av en domstol, en nämnd som avses i 37 kap. brottsbalken, en åklagarmyndighet, en länsstyrelse eller en polisstyrelse och om yttrandet behövs som underlag för prövning  av ett mål eller ett ärende som handläggs av domstolen eller myndigheten. Kriminalvården ska också på begäran yttra sig till regeringen när det behövs för beredning av ett nådeärende. 
Ö
Öppen anstalt
Anstaltstyp. Se Säkerhetsklassificering.
Överföring av verkställighet
Verkställighet av fängelsestraff kan enligt den nordiska verkställighetslagen (1963:193)eller den internationella verkställighetslagen (1972:260) överflyttas till den intagnes hemland.
Överföring av övervakning
Verkställighet av övervakning kan enligt den nordiska verkställighetslagen överflyttas till den intagnes hemland.
Övervakare
Person som har kontakt med den som avtjänar domen skyddstillsyn och villkorligt frigiven.
Övervakning 
Den som har dömts till skyddstillsyn eller den som är villkorligt frigiven kan stå under övervakning en viss tid. Han är då skyldig att följa vissa föreskrifter och kan också få hjälp och stöd från frivården.

www.kriminalvarden.se/sv/Om-Kriminalvarden/Ordlista/